”Jag lever utanför allting, sade Cecilia” (s. 5)
Cecilia har gett upp hoppet. Hon följer med i sitt liv, men intresserar sig inte egentligen för någonting. Existerar, men lever inte. Hon engageras, mycket motsträvigt till en början i rösträttsrörelsen för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Hennes liv förändras från likgiltighet till engagemang.
Romanen Pennskaftet kom ut 1910. Den skildrar en tid när kvinnor börjar att diskutera de egna levnadsvillkoren, sina rättigheter och möjligheter att förändra samhället. Men, som man kan tro i dag, var inte alla kvinnor positivt inställda till rösträtt och självständighet för kvinnor.
Det är en roman om vänskap och om att förändring är möjlig, men även om att betala ett högt pris för att välja sin egen väg. Kring Cecilia finns flera andra kvinnor som arbetar inom rösträttsrörelsen. Bland dem, den kvinnliga journalisten Pennskaftet som utan att tveka står upp för sina ideal och väljer att leva med sin stora kärlek. Det är lika mycket en roman om kärlek och om relationer som utvecklas, trots samhällets konventioner.
Det är fascinerande att förflytta sig bakåt i tiden. Skildringen känns lika andlöst levande i dag. Läs den, förutom att det är en gripande roman, så berättar den ur historien om andras envisa och modiga arbete som har gett förutsättningar för hela vårt samhälles utveckling.
——————————————————————————-
Elin Wägner (1882-1949) var journalist och akademiledamot, tidigt engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt, i fredsrörelsen och en av de första att uppmärksamma miljöfrågor.
Akademiledamoten Horace Engdahl har skrivit ett förord till romanen Han betecknar Pennskaftet som kom ut 1910 som Sveriges första New Women Novel (Begreppet ”New Women” blev i Sverige ”Den nya kvinnan”). I England publicerades mellan 1889-1900 över hundra så kallade New Women Novels som skildrade (och därmed debatterade) relationer mellan män och kvinnor, kärlek på lika villkor, vänskap mellan kvinnor, yrkesliv och rösträttsfrågan. Romanerna utspelar sig ofta i storstadens offentliga rum, som i möteslokaler, på tidningsredaktioner och på gator, till skillnad från 1800-talets romaner som hade handlingen förlagd till privata rum. En del av romanerna skildrade utopier, om vad man hoppades att samhället skulle bli. Benämningen New Women översätts av tidens kvinnliga journalister till S.B.K. – Självförsörjande Bildad Kvinna
Mycket har skrivits om Elin Wägner. En intressant översikt av Gunnela Björk finns i tidskriften Populär historia som du hittar på vår tidskriftshylla:
Björk, Gunnela. 2014. Elin Wägner: feminist & miljökämpe. Populär historia 5: 38-43
Romanen finns i vårt Bibliotek.
Rosmarie
Svenska Akademien har Pennskaftet som e-bok i pdf-format i sin utgivning av Svenska klassiker, med Horace Engdahls förord. Stavningen är något moderniserad:
https://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/publikationer/svenska-klassiker/elin-wagner-pennskaftet
(Hämtad 2022-06-27)
Litteraturbanken har Pennskaftet som e-bok. Stavningen är inte moderniserad:
https://litteraturbanken.se/författare/WägnerE/titlar/Norrtullsligan/sida/III/etext
(Hämtad 2022-06-27)
Litteraturbanken har en presentation om Elin Wägner:
https://litteraturbanken.se/författare/WägnerE
(Hämtad 2022-06 27)
Elin Wägner-sällskapet har källor med mer kunskap on författaren:
https://www.elinwagner.se
(Hämtad 2022-06-27)