Östras bokblogg

Boktips från läsarna

Tag: Historia (page 1 of 2)

Middlemarch : en studie i lantligt småstadsliv av George Eliot

Eliot, George. 2024. Middlemarch: en studie i lantligt småstadsliv. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Översättning: Hans-Jacob Nilsson. Originaltitel: Middlemarch, 1872.

Följ med till Middlemarch, åren 1829 till 1832, och möt några av personerna där vars liv genomgår omvälvande förändringar under den tiden.

I George Eliots företal till romanen berättar hon om Teresa av Ávila och skriver:
“Det har fötts många driftiga Teresor som aldrig fått ett heroiskt liv som skapat genklang vida omkring, som kanske bara fått ett liv fullt av missräkningar på grund av att deras andliga förmågor rimmat så illa med de torftiga möjligheter som stått dem till buds.” (s. 13).

I romanens inledning möter vi Dorothea Brooke. Hon är nitton år och lever tillsammans med sin yngre syster. De är välbeställda och har en släkting som förmyndare. Dorothea är en idealist och bär med sig en längtan att få bidra till bättre förhållanden i samhället. Hon har startat en skola och ritar hus som är tänkta att ge de som bor på ägorna bättre levnadsvillkor. När hon möter Edward Casaubon i vänkretsen, blir hon förälskad. I honom, den mycket äldre mannen som är fyrtiofem år, och som studerar antikens mytologi, ser hon en framtid med tillgång till kunskap, studier och ett gemensamt utbyte. Hennes omgivning avråder och varnar henne, men hon tackar ja till hans frieri.

Redan på bröllopsresan känner både Dorothea och Edward av ett avstånd mellan sig. Han är inte beredd att låta Dorothea delta i sitt arbete eller vara en jämlik partner. Senare, ensam i deras hem, tänker Dorothea: “Mitt i sin blomstrande pulserande ungdom stod hon fjättrad i ett andligt fängelse som blev till ett med det kalla och färglösa landskapet, med de förkrympta möblerna, de aldrig lästa böckerna och den spöklika kronhjorten i en blek fantasivärld som tycktes dra sig undan från dagsljuset.” (s. 329).
 
En annan person är även i handlingens fokus, det är den unge läkaren Tertius Lydgate. Han kommer till staden med en utbildning som innehåller nyare medicinska rön, än vad som tillämpas av stadens läkare. Han möter misstänksamhet, men får finansiering för ett sjukhus av en bankir med ett mörkt förflutet. Han är idealist och arbetar utan betalning för dem som inte har råd. Liksom Dorothea hamnar han i ett olyckligt äktenskap.

Det finns fler personer i Middlemarch vars liv skildras. Deras liv och relationer är nära varandra. Vi möter Fred Vinchy som älskat Mary Garth sedan barndomen. Han har en ofullständig universitetsexamen och skulder, även till Marys familj vars tillvaro hans spekulationer nästan ödelägger. Rosamund, Freds syster, förälskar sig i läkaren Tertius Lydgate. Dorotheas syster Celia gifter sig med Dorotheas beundrare, Sir James Chettam. Konstnären och debattören Will Ladislaw är förälskad i Dorothea. Allas liv kommer att förändras, även Dorotheas på nytt.

Det är en tid av samhällsförändringar, precis innan The Reform Act 1832, som bland annat innebar utökad rösträtt. I Middlemarch debatteras politiska frågor och tidningar startas.

Tidens syn på kvinnan och relationer lyfts fram i romanen. Äktenskapet är fortfarande avgörande för framtiden för kvinnor, som ännu inte själva kan besluta om sin ekonomi, inte har tillgång till högre utbildning, och kanske inte till inkomst.

Författaren är nära varje person i berättelsen och skildrar ur den individens perspektiv. Samtidigt låter hon personerna iaktta varandra och de flödande åsikterna hos omgivningen om personer och företeelser få komma fram.

Det är en rik och fantastisk skildring av personer och om en tid, och den känns lika levande idag. Romanens nästan tusen sidor bjuder på oavbruten läsglädje och är en skildring man gärna läser ännu en gång.

Ingrid Elams introduktion ger en värdefull historisk bakgrund till romanen.

Klassikern finns i vårt Bibliotek och rekommenderas mycket varmt. Det är en roman för alla.

Rosmarie

Läs mer om romanen och författaren på Albert Bonniers förlags hemsida:
https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/199308/middlemarch/
(Hämtad 2026-06-02)

The George Eliot Fellowship
https://www.georgeeliot.org
(Hämtad 2026-06-02)

Ligan : Klarakvarterens blodsystrar eller ”En märklig explosion av kvinnlig intelligens” av Fatima Bremmer

Bremmer, Fatima (2025). Ligan: Klarakvarterens blodsystrar eller ”En märklig explosion av kvinnlig intelligens”. Stockholm: Bokförlaget Forum

”Med bestämda steg går hon [Célie Brunius] rakt in i stadskroppens bultande hjärta. Klarakvarteren. Kända som den enda delen av Stockholm som aldrig sover. En helt egen provins med ett eget temperament.” (s. 21)

Det är precis i början av 1900-talet. I Klarakvarteren bredvid den nya Centralstationen, vägen ut i världen, finns den svenska pressens stora dagstidningar tätt samlade, Stockholms-Tidningen, Stockholms Dagblad, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Aftontidningen. Det är en ny era och journalistik har blivit en maktfaktor. Andra länders stora dagstidningar är viktiga för bevakningen och språkkunskaper är nödvändiga på redaktionerna.

Célie Brunius blir en av Sveriges första kvinnliga reportrar. Hon har, som flera andra kvinnliga journalister, fått börja med andra uppgifter på redaktionen. Mellan åren 1907 och 1910 börjar kvinnor att få anställningar inom media, men de är än så länge få. Det finns 10-12 kvinnliga reportrar i hela Stockholm. De skriver ofta under signatur eller pseudonym. Det finns ett motstånd mot kvinnor inom tidningsvärlden, men en del redaktörer vill möta sina kvinnliga läsare och med dem även få tillgång till en annonsmarknad som vänder sig till kvinnor.

Célie Brunius på Svenska Dagbladet och tre andra kvinnliga ”pennskaft”, Gerda Marcus och Ellen Rydelius på Dagens Nyheter samt Agnes Byström på Stockholms Dagblad, blir de fyra första journalisterna i Ligan, som de kallar sig. De stöttar varandra och mellan dem kommer det att finnas en livslång vänskap.

Vi kommer även att få möta journalisterna Elin Brandell, Elisabeth Krey, Ester Blenda Nordström, Vera von Kraemer, Ellen Landquist och Elin Wägner. I den historiska utvecklingen, finns var och en av dem med som individer i sina arbetsliv, men även med erfarenheter från barndom, förälskelse och svårigheter, i en tid med begränsningar för kvinnor.

De lever genom stora samhällsförändringar och två världskrig, och är med och förändrar journalistiken med socialt engagemang och internationellt arbete.

Vid sidan av det journalistiska arbetet, skriver flera av dem böcker. Bland de uppmärksammade och nu kanske bortglömda böckerna finns Ellen Landquist roman Suzanne, 1915, som skildrar studentlivet i Uppsala ur en ung kvinnas perspektiv, Ellen Rydelius Rom på 8 dagar, 1925, som betraktas som den första svenska guideboken, och inte minst Elin Wägners romaner och debattböcker om kvinnors villkor, fredsfrågor och miljöfrågor.

Gerda Marcus blev Rädda Barnens första generalsekreterare. Hon räddade tusentals personer under andra världskriget, genom modigt och outtröttligt arbete. Varför nämns inte hennes insatser i våra historieböcker?

Romanen är en fantastisk beskrivning av Stockholm, Sverige, världen och tiden, men framför allt en levande skildring av några kvinnor som man upplever att man hinner komma nära, saknar när man stänger boken och aldrig glömmer.

Bakom boken finns ett imponerande arbete med källor, som finns nämnda i en omfattande källförteckning och i författaren tack.

Läs den här boken! Den finns i vårt Bibliotek. Boken borde ha uppmärksammats för Augustpriset i år. Fatima Bremmer tilldelades 2017 Augustpriset för årets bästa fackbok för Ett jävla solsken : en biografi om Ester Blenda Nordström.

Rosmarie

Läs mer om boken och författaren på Bokförlaget Forums hemsida:
https://www.forum.se/bocker/276368/ligan/
(Hämtad 2025-11-11)

Läs mer om personerna i boken i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon:
https://skbl.se
(Hämtad 2025-11-11)

Litteraturbanken, kan man läsa mer om Ester Blenda Nordström, Vera von Kraemer, Ellen Landquist och Elin Wägner, samt texter och böcker av författarna:
litteraturbanken.se
(Hämtad 2025-11-11)

Inne i spegelsalen av Liv Strömquist

Strömquist, Liv. 2021. Inne i spegelsalen. Stockholm: Norstedts.

Hur kommer det sig att vi i vårt samhälle idag är så fokuserade på våra utsidor? Och hur kommer det sig att vi så lätt låter oss likriktas efter det vi uppfattar som attraktivt?

Det undersöker Liv Strömquist genom att ge sig ut på spaning i vår omvärld och i kunskapssökande i sitt välfyllda bibliotek.

Strömquist, Liv. 2021. Inne i spegelsalen. Stockholm: Norstedts, kapitel 1: Tjej vid spegel.

Färden börjar i den nära nutiden med influencers bilder. Varför kan vi inte sluta att iaktta och följa andras liv? Förklaringar finner hon hos filosofer, sociologer och tänkare som René Girard, Zygmunt Bauman, Eva Illouz, Naomi Wolf, Edmund Burke, Susan Sontag, Martin Hägglund och hos flera andra personer som har lämnat avtryck i världsuppfattningar.

Strömquist, Liv. 2021. Inne i spegelsalen. Stockholm: Norstedts, kapitel 1: Tjej vid spegel.

Hon stannar till då och då i historien, bland annat hos Lea, Rakel och Josef i Moseboken, Sisi – Elisabeth av Österrike, Karl den store, Marilyn Monroe och Kim Kardashian.

”Men vad var det vi pratade om nu igen?” utbrister berättaren när historiens alla livsödens berättelser får det utforskande uppdraget att blekna, om varför vi söker oss in i spegelsalen.

Strömquist, Liv. 2021. Inne i spegelsalen. Stockholm: Norstedts, kapitel 4: Snövits mamma.

Vår egen mänskliga nutid med utmätt tid finns med, och vid Snövits mammas sida finns Nina 53, Mirja 58, Karin 73, Lena 53 och Ann 72.

Strömquist, Liv. 2021. Inne i spegelsalen. Stockholm: Norstedts, kapitel 4: Snövits mamma.

En skarp, rolig och lärorik grafisk roman där text och bild smälter samman omärkligt. Berättelser ur historien ger färg och liv, och tänkare ger perspektiv. I källförteckningen längst bak får du ta del av böckerna som inspirerat författaren, och som ger dig möjlighet att läsa vidare.

Liv Strömquist är allas önskebibliotekarie. Och Liv, jag längtar efter din nästa bok. Under tiden läser jag gärna om, det du skrivit, ser om din pjäs på Dramaten och rekommenderar det till alla.

Boken finns i vårt Bibliotek, där även Liv Strömquists grafiska romaner, Einsteins nya fru: samlade serier, Den rödaste rosen slår ut samt Liv Strömquists astrologi, finns att låna.

Ps! Liv, om du skulle ha lite tid över, ring mig gärna! Men, vi är nog många idag känner att vi behöver dig.

Rosmarie

Förlaget Norstedts presentation av författaren och hennes bok:
https://www.norstedts.se/119533-liv-stromquist
(Hämtad 2024-09-05)

Liv Strömquists Instagram:
https://www.instagram.com/leifstromquist/
(Hämtad 2024-09-05)

En varg söker sin pod: en podcast om kultur med Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli:
https://www.aftonbladet.se/podcasts/ab/program/1200
(Hämtad 2024-09-05)

Missa inte hennes och Ada Bergers pjäs på Dramaten just, som finns att boka biljetter till fram till den 26 november 2024.
Liv och död Strömquist: en komedi om goda råd av Ada Berger och Liv Strömquis
t:
https://www.dramaten.se/repertoar/liv-och-dod-stromquist
(Hämtad 2024-09-05)

Allt går sönder av Chinua Achebe

Achebe, Chinua. 2014. Allt går sönder. 3. utg. Stockholm: Tranan. Översättning: Ebbe Linde ; förord: Per Wästberg. Originaltitel: Things fall apart, 1958.

”Okonkwos namn var känt i alla nio byarna och vida däromkring. Hans berömmelse vilade på egna bedrifter.” (s. 23), börjar skildringen om Okonkwo som hör till ursprungsbefolkningen Igbo i Nigeria. Tiden är slutet av 1800-talet.

Det är en berättelse om Okonkwo under några år i hans liv, hans familj med hustrur och barn, vänner och berättelsen om ett helt samhälles liv med samhällsstruktur, tro, kultur och levnadsvillkor.

Okonkwos förhållande till sin far, är komplicerat och rädslan för faderns fattiga och utsatta situation, skapar hos Okonkwo en rädsla för att själv misslyckas och inte passa in, och en längtan efter makt. Han inordnar han sig i vad han tror att samhället förväntar sig av honom. Han är hård mot hustrur och sina barn. Han får även tillsägelser i stammen för sin grymhet. Det ofattbara händer att han går med på att döda ett barn han älskar, av andras förväntan.

Den första tiden av den brittiska koloniseringen av Nigeria påbörjas, med en annan kyrka, skola och nya makthavare. Det innebär hårda motsättningar, men även att flera lockas av vad som erbjuds av andra möjligheter för ett eget liv.

Okonkwos son lämnar honom och platsen i stammen, som förväntas vara den självklara fortsättningen. Han vill söka sig en egen väg, och utbildning som finns hos de nya makthavarna.

Samhället förändras dramatiskt, och Okonkwo kan inte acceptera upplösningen av den kultur och samhällsstruktur som har varit hans värld. Han är inte längre den person som alla lyssnar till och vars beslut alla följer, utan en tidigare makthavare, nu utan inflytande.

”Hans levnad hade behärskats av en enda stor traktan – att bli stammens store. Det hade varit hans livs styrkekälla. Och han hade nästan lyckats. Men så hade allt gått sönder. Han hade kastats ut ur stammen flämtande som en fisk på en torr sandstrand. Tydligen var inte hans chi, hans personliga gud, gjord för stora ting. Ingen kunde stiga utöver sin chis bestämmelse.” (s. 170-171)

Okonkwo sörjer inte enbart för egen del utan hela det nära och levande liv som hans stam haft och som nu är i upplösning. Chinua Achebe skildrar lyhört och levande livet innan koloniseringens tid och vad det nya styret kunde innebära för ursprungsbefolkningen, och det är samtidigt i minst lika hög grad en berättelse om individer som var och en lämnar tydliga avtryck. Chinua Achebe växte själv upp i Nigeria nära livet och historien han berättar.

Hans roman som kom ut 1958 på engelska har blivit en klassiker med stort inflytande. Romanen finns i vårt Bibliotek, men historien fortsätter i ytterligare två romaner, där man får följa hans familj framåt i tiden med, No longer at ease, 1960 och Arrow of God, 1964.

I vår upplaga av romanen finns ett förord av Per Wästberg som berättar mer om romanen och författaren, och boken avslutas med en uppsats av Don C. Ohadike, Igbofolkets kultur och historia.

Rosmarie

Den uppgrävda jorden av Lisa Wool-Rim Sjöblom

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago.

Maria upptäcker att hennes och även hennes brors adoptioner från Chile har skett med falska papper. De lyckas spåra sina biologiska föräldrar i Chile. Maria engagerar sig i ett arbete för andra adopterade. I Chile blir det en statlig brottsutredning som berör tusentals barn och bland dessa utreds 641 adoptioner till Sverige. Under många tidigare år har en organiserad människohandel pågått där barn från utsatta familjer har stulits och handlingar förfalskats. Bakom romanen tillkomst finns ett stort eget engagemang av Lisa Wool-Rim Sjöblom och många intervjuer med berörda.

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 129.

I den grafiska romanen följer vi det privata brottsutredande arbete som de utsatta själva bedriver. Det finns en besvikelse över svenska myndigheters bristande engagemang. Det är individerna vi möter och det är en skakande skildring av vad det innebär att vara berövad sina föräldrar och familjer, och av att som förälder bli fråntagen sitt barn. I skildringen finns även återföreningar långt fram i livet och ett gemensamt engagemang som växer fram bland de utsatta, genom ideellt arbete.

Känslor och händelseutvecklingen får ett tydligt fokus i de avskalade tecknade bilderna och varje bild i berättelsen är lika genomtänkt och viktig.

I romanens efterord berättar Lisa Wool-Rim Sjöbloms om sitt eget arbete med boken och mer om utredningen, samt lämnar en omfattande källförteckning.

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 138.

Den uppgrävda jorden finns i vårt Bibliotek, och även hennes tidigare grafiska roman Palimpsest som handlar om hennes egen adoption och som har hunnit översättas till flera språk. Läs hennes böcker!

Rosmarie

Lisa Wool-Rim Sjöbloms Instagramsida:
https://www.instagram.com/chung.woolrim/
(Hämtad 2022-11-07)

Serieboksförlaget Galago presenterar Lisa Wool-Rim Sjöblom och två av hennes grafiska romaner:
https://www.galago.se/forfattare/lisa-wool-rim-sjoblom/
(Hämtad 2022-11-07)

Norrtullsligan av Elin Wägner

Wägner, Elin. 2020. Norrtullsligan. Lund: Bakhåll. Originalutgåva 1908.

”Ingenting blir som man har tänkt sig det!” (s. 5), börjar Pegg sin berättelse.

Pegg (Elisabeth) hade andra drömmar om sitt liv, men börjar att arbeta som kontorist för att försörja sig. Det är alldeles i början av 1900-talet. Hon och tre andra unga kvinnor, som även de arbetar på kontor, flyttar in i en tvåa i ett av de nybyggda husen längs Norrtullsgatan i Stockholm. Pegg, Eva, Baby (Magnhild) och Emmy kallar sig Ligan. Vi får följa dem under den tid de bor tillsammans från slutet av september till mars nästa år.

De lever nära tillsammans och är bästa vänner. De delar sina svårigheter, gör allt för att hjälpa varandra och diskuterar öppet sina liv inom sin Liga. Deras inkomster är låga och de har svårt att försörja sig. Pegg har dessutom sin yngre bror att ta hand om. Den unga generationen av kvinnor som själva försörjer sig, som Ligan, bemöts ibland av total oförståelse och till och med förakt. Inom arbetslivet har de svårt att hävda sitt värde och att avvärja sexuella ofredanden.

Romanen är ett viktigt tidsdokument och skildringen blir levande med de unga kvinnorna som strävar, oroar sig, granskar, upprörs, diskuterar, kämpar, har roligt tillsammans, förälskar sig och i deras starka vänskap, ensamma i ett dåtida hårt samhälle.

Elin Wägners Norrtullsligan finns i vårt Bibliotek, liksom hennes några år senare roman Pennskaftet (den finns även här på bokbloggen), som handlar om kampen för kvinnlig rösträtt. Två klassiker som ger möjlighet till en tidsresa för att möta unga personer som lever under 1900-talets början och hoppas på en förändring av samhället.

Rosmarie

Litteraturbanken har Norrtullsligan som e-bok:
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/W%C3%A4gnerE/titlar/Norrtullsligan/sida/III/etext
Det är originalutgåvans text hos Litteraturbanken. I vårt Biblioteks utgåva är stavningen moderniserad.
(Hämtad 2022-09-29)

Litteraturbanken har en presentation om Elin Wägner:
https://litteraturbanken.se/författare/WägnerE
(Hämtad 2022-09-29)

Elin Wägner-sällskapet har källor med mer kunskap on författaren:
https://www.elinwagner.se
(Hämtad 2022-09-29)

Lektioner i Kemi av Bonnie Garmus

Garmus, Bonnie. 2022. Lektioner i kemi. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Översättning: Sofia Nordin Fischer. Originaltitel: Lessons in Chemistry.

En underbar bok om en ovanlig och helt fantastisk kvinna. Boken är fiction men skulle alldeles säkert kunna varit en biografi över en kvinnlig pionjär inom den naturvetenskapliga världen i 1950- och 1960-talets USA, England eller kanske till och med Sverige.

Boken inspirerar och uppmuntrar till att våga vara dig själv, stå upp för din passion och framför allt Ge Aldrig Upp och fortsätt Laga Näringsriktig Mat!

Du kommer att skratta, gråta och bli arg, för där beskrivs också många orättvisor som det än idag måste kämpas emot. Läs och låt dig bli berörd!

Glad sommar!
önskar
Marjut
(skolsköterska)

Läs mer om romanen och Bonnie Garmus på hennes egen hemsida:
https://www.bonniegarmus.com
(Hämtad 2022-06-09)


Boktipset inskickat av: Marjut Karlsson

Kirke av Madeline Miller

Miller, Madeline. 2019. Kirke. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Översättning: Niclas Nilsson. Originaltitel: Circe, 2018.

”Senare, många år senare, skulle jag höra en sång om vårt möte. Pojken som sjöng den var oskicklig, missade toner oftare än han träffade, ändå lyste versernas ljuva musik genom hans misshandel. Jag blev inte förvånad av porträttet av mig själv: den stolta trollkvinnan kuvas av hjältens svärd, knäböjer och bönfaller honom om nåd. Att förödmjuka kvinnor tycks mig vara ett av poeternas viktigaste tidsfördriv. Som om det inte kan finnas någon berättelse om vi inte kryper och gråter.” (s. 211)

I Odysséens sånger, kommer Odysseus med sitt skepp och besättning till Kirkes avlägset belägna ö Aiaje. Han kommer att stanna ett år hos henne, trots det är Kirke en kort passage i hans reseberättelse. Kirke är dotter till solens gud Helios och havsnymfen Perse. Kring hennes palats prunkar växtligheten och vilda djur som lejon, hjortar och vargar strövar fridfullt omkring. Kirke har utvecklat kunskaper om växter och att framställa förtrollande brygder av växterna, och med det sin egen förmåga att ta makten över sin omgivning och händelser med magi, vilket får dramatiska konsekvenser.

Kirke är en mytologisk person som genom århundradena har fascinerat många författare och konstnärer. Vilka historier skulle hon själv vilja berätta om sitt liv? Madeline Miller låter henne få ett mänskligt medvetande, söka efter en livstillvaro och fyllas av längtan. Det här är Kirkes egen berättelse.

Vem är jag, är hennes stora fråga som barn. Hon har inte sin fars gudomliga krafter och är inte en mänsklig varelse. Hon har alla mänskliga känslor, men som barn till gudomliga föräldrar är hon dömd att leva för alltid och därmed aldrig få stanna i någon relation med en dödlig varelse. Kirke känner sig ensam i sin familj och främmande inför deras värderingar. Hon straffas av sin far och förvisas att leva på den avlägsna öde ön för all framtid.

Det är i mötet med människorna hon sakta hittar vägen till sitt eget liv. Odysseus är en av de få män hon mött som bemöter henne med respekt. De får ett barn tillsammans, Telegonos, och det förändrar hela hennes liv. I berättelsen får vi följa händelserna i Odysséen långt bortom eposets slut med Odysseus änka Penelope och hennes son Telemachos, och delvis skrivs historien om, som en tid av fasor, våld och krigets skador.

Det är en enastående och oförglömlig roman om en kvinnas liv och en ny levande klassiker om den grekiska mytologin.

Romanen finns i vårt Bibliotek på svenska och även på engelska Circe. Vi har även hennes debutroman The song of Achilles.

Läs mer om Madeline Miller på hennes hemsida, där det även finns intervjuer:
http://madelinemiller.com
(Hämtad 2022-06-01)

Ett annat lästips från vårt Biblioteks hyllor, är vår svenske Nobelpristagare Eyvind Johnsons roman Strändernas svall, där du möter Odysseus.

Rosmarie

Ihågkom oss till liv av Joanna Rubin Dranger

Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag

Joanna börjar att utforska sin familjs historia. Det blir ett mörkt och skrämmande detektivarbete som kommer att avslöja för henne okända händelser och lyfta fram personer som har saknats i familjens berättelser. Efterforskningarna i den judiska familjens historia för henne till 1900-talets början i Östeuropa där tusentals judar mister livet och förföljs, och därefter framåt i tiden till andra världskrigets obeskrivliga fasor.

Det blir livsviktigt för henne att söka fram allt hon kan ur mörkret, och bevara och vårda minnet av varje person. Författarens arbete med efterforskningar i nutid, finns bland de allt fler levnadsöden som finns att dokumentera. Förtvivlan och sorg tynger hennes arbete, som nästan blir för smärtsamt. Under den personliga resans gång möter hon även oväntat nu levande släktingar och band upprättas till dem.

Familjens historia berättar även Europas och Sveriges historia, och hur utsatt man kunde vara även i vårt land.

Boken som på över fyrahundra sidor är en utsökt tecknad och helt handskriven berättelse. Historiens mörker och de personliga vittnesbörderna lämnar inte någon oberörd. Källförteckningen är diger med böcker, artiklar, arkivmaterial samt personliga brev och foton. Den har för mig redan den självklara beteckningen klassiker, för en bok som alltid behöver få vara levande och tillgänglig för nya läsare.

Två sidor ur boken:

Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag, s. 61.
Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag, s. 180.

Läs den här boken! Den finns i vårt Bibliotek på hyllorna med Grafiska romaner & serier. På samma hylla finns även Art Spiegelmans klassiska grafiska roman Maus: a survivor’s tale.

Rosmarie

Se en intervju med Joanna Rubin Dranger av Jessica Gedin i SVT:s litteraturprogram Babel:
https://www.svtplay.se/video/34779195/babel/babels-intervju-avsnitt-5
Kan ses till den 31 mars 2024.
(Hämtad 2023-11-01)

Hos Albert Bonnier förlag finns en presentation om Joanna Rubin Dranger och hennes böcker:
https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/5658/joanna-rubin-dranger/
(Hämtad 2023-11-01)

Fram till den 7 mars 2023 visas utställningen Familjen som försvann, på Forum för levande historia i Stockholm. Utställningen är baserad på boken:
https://www.levandehistoria.se/utstallningar/familjen-som-forsvann
(Hämtad 2022-04-19)

Romanen tilldelades Nordiska rådets litteraturpris 2023:
https://www.norden.org/sv/news/joanna-rubin-dranger-fick-nordiska-radets-litteraturpris-2023
(Hämtad 2023-11-01)

De förlorade minnenas ö av Yoko Ogawa

Ogawa, Yōko, 2022. De förlorade minnenas ö. Stockholm: Bokförlaget Tranan. Översättning: Vibeke Emond. Originaltitel: Hisoyaka na kesshō.

”Ibland undrar jag vad som var det första som försvann från den här ön.
̍Långt innan du föddes var det fullt av alla möjliga saker och ting här. Genomskinliga ting, väldoftande, fladdrande, glänsande … Ja, hur som helst fina saker, som du inte ens kan föreställa dig. ̍ Sådant berättade min mamma ofta för mig när jag var liten. ̍Men sorgligt nog kan inte människorna på ön behålla de fina sakerna i sina hjärtan för alltid. Så länge man bor på ön måste man göra sig av med det ena efter det andra som man har inom sig. Det blir nog snart dags för dig också att göra dig av med något för första gången.̍” (s. 7)

Den namnlösa huvudpersonen (jag) minns sin mamma i ett ögonblick från barndomen. Hon har mist både sin mamma och pappa under oklara omständigheter, och är nu ensam kvar.

På den isolerade och namnlösa ön där hon bor, regerar den Hemliga polisen. De ger påbud om utrensningar av minnen. Parfymer och smycken är sedan länge förbjudna. En dag försvinner alla fåglar, därefter alla rosor, kalendrar (tiden och dagbokens berättelser) och till slut bränns även alla böcker i minnesjakterna. Öns befolkning accepterar passivt dekreten och hjälper till med att förinta minne efter minne. Kanske är den ökande tomheten och med den sorgen efter förlusterna som tunnar ut individerna och som skapar sprickor mellan dem. De flesta förlorar snart även med allts sakta försvinnande, sina egna inre berättelser om upplevelser och händelser. Men, det finns några få individer som har alla minnen kvar inom sig. Den Hemliga polisen använder alla medel för att söka fram de personer som har opåverkade minnen. Om de kan identifieras, förs de bort för att aldrig mer återvända. Någonstans i utkanten arbetar en dold motståndsrörelse.

Huvudpersonen är författare och skriver romaner. Hon konstaterar att hennes romaner omedvetet har handlat om olika förluster. Hennes liv har blivit osäkert och farligt. Nu skriver hon på en ny roman. Kommer hon att orka och kunna slutföra den? Tillsammans med sin enda och gamle vän inreder de ett dolt rum där de gömmer hennes förläggare.

Den spännande, välskrivna och skrämmande romanen lyfter frågor om totalitära samhällen, rädsla och historieskrivning, men även om varm vänskap, engagemang och individens personliga historia. Huvudpersonens romanprojekt ger även en inblick i hur svårt det kan vara att skriva en roman, formulera en historia och ha tillräckligt med tilltro till sig själv som författare.

Romanen hörde till de böcker som fick utmärkelsen American Book Award 2020, och den nominerades till National Book Award for Translated Literature 2019, International Booker Prize 2020 och World Fantasy Award 2020.

De förlorade minnenas ö, kom ut redan 1994 i Japan. Det är Yoko Ogawas andra roman som översatts till svenska. I vårt Bibliotek finns båda, även En gåtfull vänskap (även den finns här på vår bokblogg).

Rosmarie

Läs intervjun med Yoko Ogawa på förlaget Tranans hemsida:
https://tranan.nu/2022/02/04/yoko-ogawa/
(Hämtad 2022-03-02)

© 2026 Östras bokblogg. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.