Östras bokblogg

Boktips från läsarna

Tag: Historia (page 1 of 2)

Inne i spegelsalen av Liv Strömquist

Strömquist, Liv. 2021. Inne i spegelsalen. Stockholm: Norstedts.

Hur kommer det sig att vi i vårt samhälle idag är så fokuserade på våra utsidor? Och hur kommer det sig att vi så lätt låter oss likriktas efter det vi uppfattar som attraktivt?

Det undersöker Liv Strömquist genom att ge sig ut på spaning i vår omvärld och i kunskapssökande i sitt välfyllda bibliotek.

Strömquist, Liv. 2021. Inne i spegelsalen. Stockholm: Norstedts, kapitel 1: Tjej vid spegel.

Färden börjar i den nära nutiden med influencers bilder. Varför kan vi inte sluta att iaktta och följa andras liv? Förklaringar finner hon hos filosofer, sociologer och tänkare som René Girard, Zygmunt Bauman, Eva Illouz, Naomi Wolf, Edmund Burke, Susan Sontag, Martin Hägglund och hos flera andra personer som har lämnat avtryck i världsuppfattningar.

Strömquist, Liv. 2021. Inne i spegelsalen. Stockholm: Norstedts, kapitel 1: Tjej vid spegel.

Hon stannar till då och då i historien, bland annat hos Lea, Rakel och Josef i Moseboken, Sisi – Elisabeth av Österrike, Karl den store, Marilyn Monroe och Kim Kardashian.

”Men vad var det vi pratade om nu igen?” utbrister berättaren när historiens alla livsödens berättelser får det utforskande uppdraget att blekna, om varför vi söker oss in i spegelsalen.

Strömquist, Liv. 2021. Inne i spegelsalen. Stockholm: Norstedts, kapitel 4: Snövits mamma.

Vår egen mänskliga nutid med utmätt tid finns med, och vid Snövits mammas sida finns Nina 53, Mirja 58, Karin 73, Lena 53 och Ann 72.

Strömquist, Liv. 2021. Inne i spegelsalen. Stockholm: Norstedts, kapitel 4: Snövits mamma.

En skarp, rolig och lärorik grafisk roman där text och bild smälter samman omärkligt. Berättelser ur historien ger färg och liv, och tänkare ger perspektiv. I källförteckningen längst bak får du ta del av böckerna som inspirerat författaren, och som ger dig möjlighet att läsa vidare.

Liv Strömquist är allas önskebibliotekarie. Och Liv, jag längtar efter din nästa bok. Under tiden läser jag gärna om, det du skrivit, ser om din pjäs på Dramaten och rekommenderar det till alla.

Boken finns i vårt Bibliotek, där även Liv Strömquists grafiska romaner, Einsteins nya fru: samlade serier, Den rödaste rosen slår ut samt Liv Strömquists astrologi, finns att låna.

Ps! Liv, om du skulle ha lite tid över, ring mig gärna! Men, vi är nog många idag känner att vi behöver dig.

Rosmarie

Förlaget Norstedts presentation av författaren och hennes bok:
https://www.norstedts.se/119533-liv-stromquist
(Hämtad 2024-09-05)

Liv Strömquists Instagram:
https://www.instagram.com/leifstromquist/
(Hämtad 2024-09-05)

En varg söker sin pod: en podcast om kultur med Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli:
https://www.aftonbladet.se/podcasts/ab/program/1200
(Hämtad 2024-09-05)

Missa inte hennes och Ada Bergers pjäs på Dramaten just, som finns att boka biljetter till fram till den 26 november 2024.
Liv och död Strömquist: en komedi om goda råd av Ada Berger och Liv Strömquis
t:
https://www.dramaten.se/repertoar/liv-och-dod-stromquist
(Hämtad 2024-09-05)

Allt går sönder av Chinua Achebe

Achebe, Chinua. 2014. Allt går sönder. 3. utg. Stockholm: Tranan. Översättning: Ebbe Linde ; förord: Per Wästberg. Originaltitel: Things fall apart, 1958.

”Okonkwos namn var känt i alla nio byarna och vida däromkring. Hans berömmelse vilade på egna bedrifter.” (s. 23), börjar skildringen om Okonkwo som hör till ursprungsbefolkningen Igbo i Nigeria. Tiden är slutet av 1800-talet.

Det är en berättelse om Okonkwo under några år i hans liv, hans familj med hustrur och barn, vänner och berättelsen om ett helt samhälles liv med samhällsstruktur, tro, kultur och levnadsvillkor.

Okonkwos förhållande till sin far, är komplicerat och rädslan för faderns fattiga och utsatta situation, skapar hos Okonkwo en rädsla för att själv misslyckas och inte passa in, och en längtan efter makt. Han inordnar han sig i vad han tror att samhället förväntar sig av honom. Han är hård mot hustrur och sina barn. Han får även tillsägelser i stammen för sin grymhet. Det ofattbara händer att han går med på att döda ett barn han älskar, av andras förväntan.

Den första tiden av den brittiska koloniseringen av Nigeria påbörjas, med en annan kyrka, skola och nya makthavare. Det innebär hårda motsättningar, men även att flera lockas av vad som erbjuds av andra möjligheter för ett eget liv.

Okonkwos son lämnar honom och platsen i stammen, som förväntas vara den självklara fortsättningen. Han vill söka sig en egen väg, och utbildning som finns hos de nya makthavarna.

Samhället förändras dramatiskt, och Okonkwo kan inte acceptera upplösningen av den kultur och samhällsstruktur som har varit hans värld. Han är inte längre den person som alla lyssnar till och vars beslut alla följer, utan en tidigare makthavare, nu utan inflytande.

”Hans levnad hade behärskats av en enda stor traktan – att bli stammens store. Det hade varit hans livs styrkekälla. Och han hade nästan lyckats. Men så hade allt gått sönder. Han hade kastats ut ur stammen flämtande som en fisk på en torr sandstrand. Tydligen var inte hans chi, hans personliga gud, gjord för stora ting. Ingen kunde stiga utöver sin chis bestämmelse.” (s. 170-171)

Okonkwo sörjer inte enbart för egen del utan hela det nära och levande liv som hans stam haft och som nu är i upplösning. Chinua Achebe skildrar lyhört och levande livet innan koloniseringens tid och vad det nya styret kunde innebära för ursprungsbefolkningen, och det är samtidigt i minst lika hög grad en berättelse om individer som var och en lämnar tydliga avtryck. Chinua Achebe växte själv upp i Nigeria nära livet och historien han berättar.

Hans roman som kom ut 1958 på engelska har blivit en klassiker med stort inflytande. Romanen finns i vårt Bibliotek, men historien fortsätter i ytterligare två romaner, där man får följa hans familj framåt i tiden med, No longer at ease, 1960 och Arrow of God, 1964.

I vår upplaga av romanen finns ett förord av Per Wästberg som berättar mer om romanen och författaren, och boken avslutas med en uppsats av Don C. Ohadike, Igbofolkets kultur och historia.

Rosmarie

Den uppgrävda jorden av Lisa Wool-Rim Sjöblom

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago.

Maria upptäcker att hennes och även hennes brors adoptioner från Chile har skett med falska papper. De lyckas spåra sina biologiska föräldrar i Chile. Maria engagerar sig i ett arbete för andra adopterade. I Chile blir det en statlig brottsutredning som berör tusentals barn och bland dessa utreds 641 adoptioner till Sverige. Under många tidigare år har en organiserad människohandel pågått där barn från utsatta familjer har stulits och handlingar förfalskats. Bakom romanen tillkomst finns ett stort eget engagemang av Lisa Wool-Rim Sjöblom och många intervjuer med berörda.

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 129.

I den grafiska romanen följer vi det privata brottsutredande arbete som de utsatta själva bedriver. Det finns en besvikelse över svenska myndigheters bristande engagemang. Det är individerna vi möter och det är en skakande skildring av vad det innebär att vara berövad sina föräldrar och familjer, och av att som förälder bli fråntagen sitt barn. I skildringen finns även återföreningar långt fram i livet och ett gemensamt engagemang som växer fram bland de utsatta, genom ideellt arbete.

Känslor och händelseutvecklingen får ett tydligt fokus i de avskalade tecknade bilderna och varje bild i berättelsen är lika genomtänkt och viktig.

I romanens efterord berättar Lisa Wool-Rim Sjöbloms om sitt eget arbete med boken och mer om utredningen, samt lämnar en omfattande källförteckning.

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 138.

Den uppgrävda jorden finns i vårt Bibliotek, och även hennes tidigare grafiska roman Palimpsest som handlar om hennes egen adoption och som har hunnit översättas till flera språk. Läs hennes böcker!

Rosmarie

Lisa Wool-Rim Sjöbloms Instagramsida:
https://www.instagram.com/chung.woolrim/
(Hämtad 2022-11-07)

Serieboksförlaget Galago presenterar Lisa Wool-Rim Sjöblom och två av hennes grafiska romaner:
https://www.galago.se/forfattare/lisa-wool-rim-sjoblom/
(Hämtad 2022-11-07)

Norrtullsligan av Elin Wägner

Wägner, Elin. 2020. Norrtullsligan. Lund: Bakhåll. Originalutgåva 1908.

”Ingenting blir som man har tänkt sig det!” (s. 5), börjar Pegg sin berättelse.

Pegg (Elisabeth) hade andra drömmar om sitt liv, men börjar att arbeta som kontorist för att försörja sig. Det är alldeles i början av 1900-talet. Hon och tre andra unga kvinnor, som även de arbetar på kontor, flyttar in i en tvåa i ett av de nybyggda husen längs Norrtullsgatan i Stockholm. Pegg, Eva, Baby (Magnhild) och Emmy kallar sig Ligan. Vi får följa dem under den tid de bor tillsammans från slutet av september till mars nästa år.

De lever nära tillsammans och är bästa vänner. De delar sina svårigheter, gör allt för att hjälpa varandra och diskuterar öppet sina liv inom sin Liga. Deras inkomster är låga och de har svårt att försörja sig. Pegg har dessutom sin yngre bror att ta hand om. Den unga generationen av kvinnor som själva försörjer sig, som Ligan, bemöts ibland av total oförståelse och till och med förakt. Inom arbetslivet har de svårt att hävda sitt värde och att avvärja sexuella ofredanden.

Romanen är ett viktigt tidsdokument och skildringen blir levande med de unga kvinnorna som strävar, oroar sig, granskar, upprörs, diskuterar, kämpar, har roligt tillsammans, förälskar sig och i deras starka vänskap, ensamma i ett dåtida hårt samhälle.

Elin Wägners Norrtullsligan finns i vårt Bibliotek, liksom hennes några år senare roman Pennskaftet (den finns även här på bokbloggen), som handlar om kampen för kvinnlig rösträtt. Två klassiker som ger möjlighet till en tidsresa för att möta unga personer som lever under 1900-talets början och hoppas på en förändring av samhället.

Rosmarie

Litteraturbanken har Norrtullsligan som e-bok:
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/W%C3%A4gnerE/titlar/Norrtullsligan/sida/III/etext
Det är originalutgåvans text hos Litteraturbanken. I vårt Biblioteks utgåva är stavningen moderniserad.
(Hämtad 2022-09-29)

Litteraturbanken har en presentation om Elin Wägner:
https://litteraturbanken.se/författare/WägnerE
(Hämtad 2022-09-29)

Elin Wägner-sällskapet har källor med mer kunskap on författaren:
https://www.elinwagner.se
(Hämtad 2022-09-29)

Lektioner i Kemi av Bonnie Garmus

Garmus, Bonnie. 2022. Lektioner i kemi. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Översättning: Sofia Nordin Fischer. Originaltitel: Lessons in Chemistry.

En underbar bok om en ovanlig och helt fantastisk kvinna. Boken är fiction men skulle alldeles säkert kunna varit en biografi över en kvinnlig pionjär inom den naturvetenskapliga världen i 1950- och 1960-talets USA, England eller kanske till och med Sverige.

Boken inspirerar och uppmuntrar till att våga vara dig själv, stå upp för din passion och framför allt Ge Aldrig Upp och fortsätt Laga Näringsriktig Mat!

Du kommer att skratta, gråta och bli arg, för där beskrivs också många orättvisor som det än idag måste kämpas emot. Läs och låt dig bli berörd!

Glad sommar!
önskar
Marjut
(skolsköterska)

Läs mer om romanen och Bonnie Garmus på hennes egen hemsida:
https://www.bonniegarmus.com
(Hämtad 2022-06-09)


Boktipset inskickat av: Marjut Karlsson

Kirke av Madeline Miller

Miller, Madeline. 2019. Kirke. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Översättning: Niclas Nilsson. Originaltitel: Circe, 2018.

”Senare, många år senare, skulle jag höra en sång om vårt möte. Pojken som sjöng den var oskicklig, missade toner oftare än han träffade, ändå lyste versernas ljuva musik genom hans misshandel. Jag blev inte förvånad av porträttet av mig själv: den stolta trollkvinnan kuvas av hjältens svärd, knäböjer och bönfaller honom om nåd. Att förödmjuka kvinnor tycks mig vara ett av poeternas viktigaste tidsfördriv. Som om det inte kan finnas någon berättelse om vi inte kryper och gråter.” (s. 211)

I Odysséens sånger, kommer Odysseus med sitt skepp och besättning till Kirkes avlägset belägna ö Aiaje. Han kommer att stanna ett år hos henne, trots det är Kirke en kort passage i hans reseberättelse. Kirke är dotter till solens gud Helios och havsnymfen Perse. Kring hennes palats prunkar växtligheten och vilda djur som lejon, hjortar och vargar strövar fridfullt omkring. Kirke har utvecklat kunskaper om växter och att framställa förtrollande brygder av växterna, och med det sin egen förmåga att ta makten över sin omgivning och händelser med magi, vilket får dramatiska konsekvenser.

Kirke är en mytologisk person som genom århundradena har fascinerat många författare och konstnärer. Vilka historier skulle hon själv vilja berätta om sitt liv? Madeline Miller låter henne få ett mänskligt medvetande, söka efter en livstillvaro och fyllas av längtan. Det här är Kirkes egen berättelse.

Vem är jag, är hennes stora fråga som barn. Hon har inte sin fars gudomliga krafter och är inte en mänsklig varelse. Hon har alla mänskliga känslor, men som barn till gudomliga föräldrar är hon dömd att leva för alltid och därmed aldrig få stanna i någon relation med en dödlig varelse. Kirke känner sig ensam i sin familj och främmande inför deras värderingar. Hon straffas av sin far och förvisas att leva på den avlägsna öde ön för all framtid.

Det är i mötet med människorna hon sakta hittar vägen till sitt eget liv. Odysseus är en av de få män hon mött som bemöter henne med respekt. De får ett barn tillsammans, Telegonos, och det förändrar hela hennes liv. I berättelsen får vi följa händelserna i Odysséen långt bortom eposets slut med Odysseus änka Penelope och hennes son Telemachos, och delvis skrivs historien om, som en tid av fasor, våld och krigets skador.

Det är en enastående och oförglömlig roman om en kvinnas liv och en ny levande klassiker om den grekiska mytologin.

Romanen finns i vårt Bibliotek på svenska och även på engelska Circe. Vi har även hennes debutroman The song of Achilles.

Läs mer om Madeline Miller på hennes hemsida, där det även finns intervjuer:
http://madelinemiller.com
(Hämtad 2022-06-01)

Ett annat lästips från vårt Biblioteks hyllor, är vår svenske Nobelpristagare Eyvind Johnsons roman Strändernas svall, där du möter Odysseus.

Rosmarie

Ihågkom oss till liv av Joanna Rubin Dranger

Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag

Joanna börjar att utforska sin familjs historia. Det blir ett mörkt och skrämmande detektivarbete som kommer att avslöja för henne okända händelser och lyfta fram personer som har saknats i familjens berättelser. Efterforskningarna i den judiska familjens historia för henne till 1900-talets början i Östeuropa där tusentals judar mister livet och förföljs, och därefter framåt i tiden till andra världskrigets obeskrivliga fasor.

Det blir livsviktigt för henne att söka fram allt hon kan ur mörkret, och bevara och vårda minnet av varje person. Författarens arbete med efterforskningar i nutid, finns bland de allt fler levnadsöden som finns att dokumentera. Förtvivlan och sorg tynger hennes arbete, som nästan blir för smärtsamt. Under den personliga resans gång möter hon även oväntat nu levande släktingar och band upprättas till dem.

Familjens historia berättar även Europas och Sveriges historia, och hur utsatt man kunde vara även i vårt land.

Boken som på över fyrahundra sidor är en utsökt tecknad och helt handskriven berättelse. Historiens mörker och de personliga vittnesbörderna lämnar inte någon oberörd. Källförteckningen är diger med böcker, artiklar, arkivmaterial samt personliga brev och foton. Den har för mig redan den självklara beteckningen klassiker, för en bok som alltid behöver få vara levande och tillgänglig för nya läsare.

Två sidor ur boken:

Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag, s. 61.
Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag, s. 180.

Läs den här boken! Den finns i vårt Bibliotek på hyllorna med Grafiska romaner & serier. På samma hylla finns även Art Spiegelmans klassiska grafiska roman Maus: a survivor’s tale.

Rosmarie

Se en intervju med Joanna Rubin Dranger av Jessica Gedin i SVT:s litteraturprogram Babel:
https://www.svtplay.se/video/34779195/babel/babels-intervju-avsnitt-5
Kan ses till den 31 mars 2024.
(Hämtad 2023-11-01)

Hos Albert Bonnier förlag finns en presentation om Joanna Rubin Dranger och hennes böcker:
https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/5658/joanna-rubin-dranger/
(Hämtad 2023-11-01)

Fram till den 7 mars 2023 visas utställningen Familjen som försvann, på Forum för levande historia i Stockholm. Utställningen är baserad på boken:
https://www.levandehistoria.se/utstallningar/familjen-som-forsvann
(Hämtad 2022-04-19)

Romanen tilldelades Nordiska rådets litteraturpris 2023:
https://www.norden.org/sv/news/joanna-rubin-dranger-fick-nordiska-radets-litteraturpris-2023
(Hämtad 2023-11-01)

De förlorade minnenas ö av Yoko Ogawa

Ogawa, Yōko, 2022. De förlorade minnenas ö. Stockholm: Bokförlaget Tranan. Översättning: Vibeke Emond. Originaltitel: Hisoyaka na kesshō.

”Ibland undrar jag vad som var det första som försvann från den här ön.
̍Långt innan du föddes var det fullt av alla möjliga saker och ting här. Genomskinliga ting, väldoftande, fladdrande, glänsande … Ja, hur som helst fina saker, som du inte ens kan föreställa dig. ̍ Sådant berättade min mamma ofta för mig när jag var liten. ̍Men sorgligt nog kan inte människorna på ön behålla de fina sakerna i sina hjärtan för alltid. Så länge man bor på ön måste man göra sig av med det ena efter det andra som man har inom sig. Det blir nog snart dags för dig också att göra dig av med något för första gången.̍” (s. 7)

Den namnlösa huvudpersonen (jag) minns sin mamma i ett ögonblick från barndomen. Hon har mist både sin mamma och pappa under oklara omständigheter, och är nu ensam kvar.

På den isolerade och namnlösa ön där hon bor, regerar den Hemliga polisen. De ger påbud om utrensningar av minnen. Parfymer och smycken är sedan länge förbjudna. En dag försvinner alla fåglar, därefter alla rosor, kalendrar (tiden och dagbokens berättelser) och till slut bränns även alla böcker i minnesjakterna. Öns befolkning accepterar passivt dekreten och hjälper till med att förinta minne efter minne. Kanske är den ökande tomheten och med den sorgen efter förlusterna som tunnar ut individerna och som skapar sprickor mellan dem. De flesta förlorar snart även med allts sakta försvinnande, sina egna inre berättelser om upplevelser och händelser. Men, det finns några få individer som har alla minnen kvar inom sig. Den Hemliga polisen använder alla medel för att söka fram de personer som har opåverkade minnen. Om de kan identifieras, förs de bort för att aldrig mer återvända. Någonstans i utkanten arbetar en dold motståndsrörelse.

Huvudpersonen är författare och skriver romaner. Hon konstaterar att hennes romaner omedvetet har handlat om olika förluster. Hennes liv har blivit osäkert och farligt. Nu skriver hon på en ny roman. Kommer hon att orka och kunna slutföra den? Tillsammans med sin enda och gamle vän inreder de ett dolt rum där de gömmer hennes förläggare.

Den spännande, välskrivna och skrämmande romanen lyfter frågor om totalitära samhällen, rädsla och historieskrivning, men även om varm vänskap, engagemang och individens personliga historia. Huvudpersonens romanprojekt ger även en inblick i hur svårt det kan vara att skriva en roman, formulera en historia och ha tillräckligt med tilltro till sig själv som författare.

Romanen hörde till de böcker som fick utmärkelsen American Book Award 2020, och den nominerades till National Book Award for Translated Literature 2019, International Booker Prize 2020 och World Fantasy Award 2020.

De förlorade minnenas ö, kom ut redan 1994 i Japan. Det är Yoko Ogawas andra roman som översatts till svenska. I vårt Bibliotek finns båda, även En gåtfull vänskap (även den finns här på vår bokblogg).

Rosmarie

Läs intervjun med Yoko Ogawa på förlaget Tranans hemsida:
https://tranan.nu/2022/02/04/yoko-ogawa/
(Hämtad 2022-03-02)

Pedro Páramo av Juan Rulfo

Rulfo, Juan. 2005. Pedro Páramo. Ny utg. Stockholm: Lind & Co. Översättning: Karin Alin. Originaltitel: Pedro Páramo, 1955. Första svenska utgåva 1960.

Juan Preciado lovar sin mamma på hennes dödsbädd att söka upp sin pappa Pedro Páramo. Han beger sig till den avlägsna byn Comala. En åsnedrivare hjälper honom att hitta fram:

” – Nej, jag menar, vad har hänt med byn? Den ligger så ensam, som om den var övergiven. Det ser ut som om ingen människa bodde där.
– Inte bara ”det ser ut”. Det är så, herrn. Här bor ingen.
– Och Pedro Páramo?
– Pedro Páramo dog för många år sedan.”
(s. 14).

Juan vandrar in på den övergivna stadens kullerstensbelagda gator där ekon av personer som funnits verkar att ha dröjt sig kvar. De har alla haft en relation till Pedro Páramo. I det som var sökandet efter en förlorad far, växer bilden fram av en tid med hierarkier och utsatthet, och med Pedro Páramos maktmissbruk och övergrepp på kvinnor. Juan var ett av hans barn som han inte erkände, åsnedrivaren i en av de inledande scenerna ett annat, och det finns fler. I bakgrunden finns den långa våldsamma och blodiga revolutionen i Mexikos historia.

Historien berättas av de vålnader som en gång var personer i byn. Det är deras väv av enskilda rösters vittnesbörder som etsar sig fast. Juan Rulfo kan som ytterst få både beröra med sin berättelse och den magiska unika ton som griper tag i läsaren och stannar kvar. Jag läste romanen för flera år sedan, och tro mig, den fortsätter att beröra och uppmana till omläsning, som nu, ännu en gång.

Pedro Páramo anses vara ett av den latinamerikanska litteraturens mest inflytelserika verk. Juan Rulfos två enda skönlitterära verk, denna enda roman som kom ut 1955, på svenska 1960 och novellsamlingen El llano en llamas (Slätten i lågor), 1953, har varit inspirationskällor för författare som Gabriel García Márquez, Carlo Fuentes, Isabelle Allende och Julio Cortázar. Läs Anders Cullheds förord om författaren, verket och dess litteraturhistoriska betydelse.

Klassikern finns i vårt Biblioteket.

Rosmarie

Juan Rulfo var även en hängiven fotograf. Läs mer om honom och se fler av hans foton på BBC:s sida, varifrån den här fina bilden på honom är hämtad:

BBC. 2017. Juan Rulfo: The great Latin writer you may want to know about.
https://www.bbc.com/news/world-latin-america-39921471
(Hämtad 2021-12-09)

Kurtisanen av Anna Laestadius Larsson

Laestadius Larsson, Anna. 2019. Kurtisanen. Stockholm: Piratförlaget.

Det är sent 1700-tal och Anna Laestadius Larsson tar oss åter med till livet runt hovet i den svenska huvudstaden. I Anna Laestadius Larssons böcker har vi tidigare mött Barnbruden, Pottungen och Rävhonan och i den här romanen är det Kurtisanens tur. Beata Charlotta Ekerman är aktrisen som med hjälp av sin skönhet och list tar sig fram på teaterscenen och hon blir en del av samtidens celebra sammanhang. Beata Charlotta vet hur man tjusar en man, en konst som snart kommer att försörja både henne och hennes syskon.

Under en period blir hon mätress åt Gustav den III:s yngre bror hertig Karl, sedermera Karl den XIII. De oöverstigliga klasskillnaderna ger sig till känna i boken när Beata Charlotta hamnar i onåd och förpassas till kvinnofängelset på Långholmen, utan dom. Spinnhuset sades vara en uppfostringsanstalt där förtappade synderskor skulle få lära sig ett anständigt yrke. I verkligheten var det en gudsförgäten plats där spinnhushjonen utsattes för omänsklig behandling och läsaren får en resa in i svensk fångvårdshistorias mörkaste kapitel.

Efter vistelsen i helvetesnästet lämnar hon stukad landet och beger sig till Paris. Även här gör sig Mamsell Ekerman sig ett namn och med tiden bestämmer hon sig för att ta kommandot över sitt eget liv. Hennes vistelse i Europa gör att revolutionära tankar om frihet, jämlikhet och broderskap får henne att ifrågasätta kvinnans ställning. Varför ska inte hon kunna leva enligt samma regler som männen?

Även i denna bok skildrar Anna Laestadius Larsson ett remarkabelt kvinnoöde. Beata Charlotta upplevde under sina dagar allt från den djupaste misär till strålglansen kring Europas celebriteter. Även denna bok vimlar av historiens kända personer. Gustaf den III:s gunstling, Gustaf Mauritz Armfeldt blir hennes älskare och hon blir vän med drottning Marie Antoinette. Även den franska äventyraren Madame Chevalier d’Éon, passerar förbi i boken. Éon har gett upphov till termen eonism som är en äldre form av transvestitism.

Jag är mycket förtjust i Anna Laestadius Larssons sätt att skriva historiska romaner, med kvinnliga huvudpersoner. Läsaren får fin inblick i situationer och miljöer som skildrar vardagsliv både för samhällets under- och överklass i 1700-talets Sverige. Boken är inte bara underhållande, den även utbildar. Jag älskar att läsa böcker som ger en lust att googla!

Lena Ramberg Sörensen


Anna Laestadius Larssons Instagramsida:
https://www.instagram.com/annalaestadiuslarsson
(Hämtad 2021-09-16)

Anna Laestadius Larssons Facebooksida:
https://www.facebook.com/AnnaLaestadiusLarsson
(Hämtad 2021-09-16)


Boktipset inskickat av: Lena Ramberg Sörensen

© 2024 Östras bokblogg. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.