Medlaren Angela Lans åtar sig att försöka att medla mellan Ina, nu sjutton år och hennes pappa som efter ett långt fängelsestraff är på väg att bli frigiven. Tolv år tidigare bevittnade Ina hur han mördade hennes mamma. Det krävs mycket av Ina för att våga och vilja möta honom på nytt efter alla år. Vi får följa henne både i dåtid och nutid.
Det ges en nattsvart bild av våld inom en familj, ur den berättande då femåriga Inas perspektiv. Skildring är nära personerna. Scener och berättarperspektiv växlar snabbt genom dramat.
Uppdraget blir snabbt en farlig situation för medlaren Angela Lans. Hon upptäcker att hon är förföljd och hon hotas till livet för sin inblandning i fallet.
Angelas egen livssituation är skör. Hennes syster har mist sin familj i ett brott och Angela gör allt för att hjälpa sin syster att orka vidare i livet. Angela börjar att undra om hon verkligen känner sin perfekte sambo. Den oron övergår i misstänksamhet och rädsla.
Angela har tidigare arbetat som utredare inom polisen. Den kompetensen och erfarenheten behöver hon i det här fallet som utvecklas till något farligare än hon kunnat ana, och även i den oväntat skrämmande utvecklingen i hennes privata liv.
Jenny Rogneby är kriminolog och har tidigare arbetat som brottsutredare inom Citypolisen i Stockholm. Hon har ett starkt engagemang för personerna, som hon skildrar med inlevelse. Det känns som om hon samtidigt vill ge sina karaktärer en uppgift att öka vår förståelse för brottsoffers och medmänniskors utsatta liv.
Intrigen går inte att förutse. Handlingen är oavbrutet spännande och överraskande.
Boken finns i vårt Bibliotek, och det gör även Jenny Rognebys debutroman, Leona – tärningen är kastad.
“Historien har lämnat spår i själva språket. Räfflor. Jag arbetar med fiktion för att – släta ut eller, i vissa fall, använda dem.” (s. 15), förklarar Ruth för en kund: och fortsätter: “Min roll är att uppfinna människoöden, att skapa människor som framför en viss berättelse eller iscensätter vissa händelser.” (s. 15)
Vi befinner oss några år in i framtiden. Agenturen som Ruth arbetar inom, tar kunduppdrag som handlar om att påverka opinionen för företag och för olika politiska och ekonomiska intressen. Ruth använder sin författarbegåvning för att skapa berättelser och röster som kan påverka debatten i olika frågor. Fiktiva personer byggs upp med en komplett och trovärdig bakgrund. Ruth är agenturens författare och övriga personer är programmerare och iscensättare.
Ruth är ekonomiskt framgångsrik, och bor och arbetar i det välbeställda Ixelles, utanför Bryssel. Hon bor ensam med sin tioårige son Em, och för honom döljer hon sanningen om hans pappa Mio, som miste livet i en kriminell uppgörelse.
Hon växte upp i tjugosjuttio, som även är postnumret för ett område utanför Antwerpen. Bostadsområdet är ett utsatt och fattigt område som har problem med kriminalitet.
Ruth finns med i berättelsens nutid, i återblickar i kärlekshistorien mellan henne och Mio och Mios röst finns levande med i olika tidsavsnitt. Nutid och dåtid flyter samman i det Ruth inte kan glömma och i Mios egen röst som från det förflutna som är lika verklig nu.
Ruth hittar en gammal guldfärgad cd med någons röst som säger sig vara Mio och som berättar att han inte blev mördad, utan lever och befinner sig på Avdelningen för ingenting. Tankarna vandrar till Astrid Lindgrens roman Mio, min Mio, och det utsatta barnet som kommer till Landet i fjärran. Ruths hopp väcks och hon börjar att försöka efterforska vad som verkligen hände, mannen hon älskar.
Det oerhörda händer, att agenturen antar ett uppdrag att få de boende i tjugosjuttio att inte protestera mot rivning av sitt bostadsområde, för ett vägbygge. I tjugosjuttio har Ruth sin familj och vänner. Ruth tar sig an iscensättningen med fiktiva röster för en rivning.
Böcker och bibliotek, som Mio kallar Visdomens Hus finns med som en tyst del av romanen och som en kontrast till agenturen och den hårda livsmiljön. Det är på biblioteket som Mio och Ruth möts för första gången och deras kärlekshistoria får sin början. Deras son Em är övertygad om att hans pappa ville bli bibliotekarie. Ruth själv skriver poesi och har läst sin poesi på bibliotek, som romanens författare.
“Vi har letat efter nåt att förlora hela vårt liv. Men vi har ingenting. Och ingenting finns utanför systemet.” (s. 319). Det är en rik, sorglig och ömsint skildring av Ruths relation till sin son, Mio, familj och vänner, och om livet i området. “I Den Nåderikes Namn”, står det på romanens försättsblad, kanske en författares förbön för personerna i romanen.
Ruth tänker: “Kommer ödet från det som har varit? Eller går det människor till mötes, ur det som är på väg att ske?” (s. 36).
Romanen är mångfasetterad och gripande. Det poetiska språket lyfter fram individerna och historien magi. Det är en roman att återvända till fler gånger för att riktigt upptäcka den rika berättelsen.
Boken finns i vårt Bibliotek, liksom författarens tidigare romaner En storm kom från paradiset, som även finns här på bokbloggen, och De kommer att drunkna i sina mödrars tårar.
Se samtalet mellan Johannes Anyuru och Maria Essunger, den 22 september 2022, hos Svenska kyrkan på Bokmässan, tillgängligt hos Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=F28INhZJBpA (Hämtad 2024-03-12)
Rishøi, Ingvild H. 2021. Stargate: en julberättelse. Stockholm: Flo förlag. Översättning: Marie Lundquist. Originaltitel: Stargate : en julefortelling, 2021.
Ronja drömmer: ”Då måste du hitta stigen. Du förstår det när du hittar den. För där blir det precis som en portal i skogen, det är snö på träden och de böjer sig över dig när du börjar gå. Och du börjar gå.” (s. 21). Drömmen finns med i glimtar genom berättelsen och blir allt mer levande, en stuga visar sig i gläntan, och i den finns den varma kaminen, julgranen med julgransljus och plats för familjen.
Ronja är ungefär tio år och bor med sin syster Melissa, sexton år, och pappa i stadsdelen Tøyen i Oslo. Pappan återfaller i sitt missbruk av alkohol och tillbringar tiden på krogen Stargate. Ronja och Melissa är vana vid ett tomt kylskåp och obetalda fakturor. Nu när julen närmar sig, rycker de in som julgransförsäljare, det senaste arbete som deras pappa lämnade.
Ronja och Melissa har egentligen bara varandra och det finns en stor omsorg och ömhet mellan dem. Hos Melissa finns en rädsla för samhällets hjälp.
I den iskalla tillvaron finns det några enstaka personer som gör skillnad, vaktmästaren på skolan som ser och förstår, och delar med sig av sin lunchsmörgås och grannen Aronsen som stryker ett skrynkligt lucialinne och ger ett hungrigt barn frukost i luciamorgonen.
Romanens tema kan kanske ha inspirerats av H. C. Andersens saga Flickan med svavelstickorna och påminner oss i nutid om utsatthet, barnfattigdom och att leva med missbruk. En julberättelse som är aktuell året om och en uppmaning till oss alla att se vår omgivning och hjälpa så gott vi förmår, och om att även små handlingar kan vara stora och avgörande.
Författaren har en helt fantastisk förmåga att skapa en levande berättelse med oförglömliga personer. Skildringen är både avskalad och rik, verklighetsnära och med magiska dimensioner som blir en självklar del av historien.
En roman som är svår att lägga åt sidan och som lämnar ett tydligt avtryck.
Romanen finns i vårt Bibliotek, där du även hittar författarens novellsamlingar, Vinternoveller, som även finns på bokbloggen, och Historien om fru Berg.
Aalto, Emilia. 2023. När bror dör. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Emilia har mist sin bror.
I Emilias långa sorgedikt finns minnesbilder och känslor samlade från familjen så lång tillbaka som hon kan minnas, och fram till tiden efter brodern Miskas död. Berättelsen stannar till i olika tider i deras liv. Varje avsnitt blir en dramatisk del i den tragiska historien. En barndom med en pappa som dricker för mycket och misshandlar deras mamma grovt, fattigdom och skyddat boende, och om Miskas väg in i psykisk ohälsa, missbruk med alkohol och sedan droger. Det finns ett raseri hos Emilia mot en samhällsomsorg som inte samarbetar och inte hjälper den djupt behövande. Men, det är även en berättelse om en trofast vänskap och förbehållslös kärlek mellan en bror och en syster, och om en bror som är en kreativ personlighet och ett ljus för sin omgivning.
Den helt flödande texten i korta rader lyfter fram den personliga vittnesbörden, och ger känslor och händelser ett berörande fokus. Berättelsen går inte att lämna, utan jag läser vidare och vidare. Hjärtat bankar och mina tårar finns hos Emilia och Miska.
Det är en upprörande samhällsskildring om en person som förvinner i tysthet, och om att mycket måste förändras i stödet till den som behöver hjälp.
Miskas förgörande liv ger Emilia känslor av avstånd och en ensamhet som inte tidigare existerat:
det är en särskild form av ensamhet att inte längre finna min brors blick himlande åt all denna galenskap (s. 113)
Sorgen efter honom är outhärdlig:
livet kan fortgå en hel dag hela dagen värjer jag mig mot dig min bror men sedan när jag blundar till synes fridfullt ser jag framför mig din svullna hjärna som ett piskrapp flimrar bilden förbi och jag slår upp ögonen klarvaken (s. 228)
Delep, Félix & Dorison, Xavier. 2020. Fröken Bengalore. Solna: Egmont Comics. Översättning: Fabian Göranson. Originaltitel: Le château des animaux, tome 1, Miss Bengalore, 2019.
Människorna har för länge sedan lämnat slottet, och kvar finns djuren och jordbruket. Hönsen, fåren, korna, åsnorna, kaninerna och katterna drömde om att bli medborgare i en ny ”republik”, men deras liv styrs nu med hård disciplin av tyrannen tjuren Silvio med sin ”hundmilis”. Fria val är avskaffade och djuren på slottets ägor tvingas till ett liv i slaveri, med tungt arbete och knappa matransoner. Ett bevakande skräckvälde råder och varje ifrågasättande av makten bestraffas, till och med, med avrättningar. Djuren har gett upp hoppet.
Delep, Félix & Dorison, Xavier. 2020. Fröken Bengalore. Solna: Egmont Comics. Översättning: Fabian Göranson. Originaltitel: Le château des animaux, tome 1, Miss Bengalore, 2019, s. 65.
Skådespelaren råttan Azelar anländer till slottet med en förställning där han uppträder som Gandhi. Han övertalar katten fröken Bengalore att uppmana djuren till en motståndsståndsrörelse. ”Det är lättare än ni tror att besegra hat med kärlek, lögn med sanning, och våld …. genom att uthärda en smula lidande. Gör orättvisorna synliga.” (Fröken Bengalore, s. 50)
Delep, Félix & Dorison, Xavier. 2023. Rättvisans natt. Solna: Egmont Comics. Översättning: Fabian Göranson. Originaltitel: Le château des animaux, tome 3, La nuit des justes, 2022, s. 15.
Fröken Bengalore blir djurens naturliga ledare och får alla att börja hoppas på nytt. Hon tvivlar många gånger på sin egen förmåga att leda motståndsrörelsen. En sann vän blir kaninen herr Cesar som flyttar in hos fröken Bengalore och hennes barn.
Delep, Félix & Dorison, Xavier. 2023. Rättvisans natt. Solna: Egmont Comics. Översättning: Fabian Göranson. Originaltitel: Le château des animaux, tome 3, La nuit des justes, 2022, s. 58.
En bra sammanhållning förenar motståndsrörelsen i sin kamp och devisen om sanning, kärleksfullhet och icke våld. Det krävs genomtänkta strategier och ständig omplanering. Framför sig har djuren en lång och farlig väg med svåra umbäranden och smärtsamma förluster. De tvingas fråga sig om striden är värd sitt pris. Hur ska det gå?
Xavier Dorison skriver i sitt förord i Fröken Bengalore, att hans berättelse är inspirerad av George Orwells Animal farm, som kom ut 1945 och en hyllning till alla frihetssträvare.
Det är en skickligt berättad historia och utsökt tecknad med känsla för ögonblickets dramatik. Böckerna är omöjliga att lägga ifrån sig, när man börjat berättelsen. Romanen påminner oss om friheten och omsorgen om varandra som de viktigaste och mest omistliga värdena, och där har vi alla en viktig roll.
Den grafiska romanens tre första delar finns i vårt Bibliotek. Den avslutande fjärde delen av berättelsen är ännu inte utgiven. Hela världen väntar.
Achebe, Chinua. 2014. Allt går sönder. 3. utg. Stockholm: Tranan.
Översättning: Ebbe Linde ; förord: Per Wästberg.
Originaltitel: Things fall apart, 1958.
”Okonkwos namn var känt i alla nio byarna och vida däromkring. Hans berömmelse vilade på egna bedrifter.” (s. 23), börjar skildringen om Okonkwo som hör till ursprungsbefolkningen Igbo i Nigeria. Tiden är slutet av 1800-talet.
Det är en berättelse om Okonkwo under några år i hans liv, hans familj med hustrur och barn, vänner och berättelsen om ett helt samhälles liv med samhällsstruktur, tro, kultur och levnadsvillkor.
Okonkwos förhållande till sin far, är komplicerat och rädslan för faderns fattiga och utsatta situation, skapar hos Okonkwo en rädsla för att själv misslyckas och inte passa in, och en längtan efter makt. Han inordnar han sig i vad han tror att samhället förväntar sig av honom. Han är hård mot hustrur och sina barn. Han får även tillsägelser i stammen för sin grymhet. Det ofattbara händer att han går med på att döda ett barn han älskar, av andras förväntan.
Den första tiden av den brittiska koloniseringen av Nigeria påbörjas, med en annan kyrka, skola och nya makthavare. Det innebär hårda motsättningar, men även att flera lockas av vad som erbjuds av andra möjligheter för ett eget liv.
Okonkwos son lämnar honom och platsen i stammen, som förväntas vara den självklara fortsättningen. Han vill söka sig en egen väg, och utbildning som finns hos de nya makthavarna.
Samhället förändras dramatiskt, och Okonkwo kan inte acceptera upplösningen av den kultur och samhällsstruktur som har varit hans värld. Han är inte längre den person som alla lyssnar till och vars beslut alla följer, utan en tidigare makthavare, nu utan inflytande.
”Hans levnad hade behärskats av en enda stor traktan – att bli stammens store. Det hade varit hans livs styrkekälla. Och han hade nästan lyckats. Men så hade allt gått sönder. Han hade kastats ut ur stammen flämtande som en fisk på en torr sandstrand. Tydligen var inte hans chi, hans personliga gud, gjord för stora ting. Ingen kunde stiga utöver sin chis bestämmelse.” (s. 170-171)
Okonkwo sörjer inte enbart för egen del utan hela det nära och levande liv som hans stam haft och som nu är i upplösning. Chinua Achebe skildrar lyhört och levande livet innan koloniseringens tid och vad det nya styret kunde innebära för ursprungsbefolkningen, och det är samtidigt i minst lika hög grad en berättelse om individer som var och en lämnar tydliga avtryck. Chinua Achebe växte själv upp i Nigeria nära livet och historien han berättar.
Hans roman som kom ut 1958 på engelska har blivit en klassiker med stort inflytande. Romanen finns i vårt Bibliotek, men historien fortsätter i ytterligare två romaner, där man får följa hans familj framåt i tiden med, No longer at ease, 1960 och Arrow of God, 1964.
I vår upplaga av romanen finns ett förord av Per Wästberg som berättar mer om romanen och författaren, och boken avslutas med en uppsats av Don C. Ohadike, Igbofolkets kultur och historia.
Jag menade bara att plogformationen minskar luftmotståndet och underlättar fåglarnas väg över havet. När en fågel slår med vingarna bildas uppåtgående luftströmmar bakom den, vilket följande fågel drar nytta av. Så fort en fågel hamnar utanför ledet känner den mer motvind och skyndar tillbaka in bakom någon. Flocken följs åt eftersom det är det mest ekonomiska, samhället ökar sannolikheten för god avkastning. Det förändrar dock inte det faktum att plogformationen rangordnar fåglarna efter styrka; de starkaste fåglarna flyger främst, klyver vinden. Ju längre bak man befinner sig, desto lättare går det att flyga. Allra lättast skulle det vara att flyga i mitten, men det tillåter inte fåglarna, för då bidrar man inte själv med något. De andra börjar genast att skrika och ryta ifrån. (s. 7-8)
Vi befinner oss i ett framtida Reykjavik med en större övervakning av allt och alla. Samhället har infört empatitester för alla. Det blir allt viktigare att klara empatitestet för att få tillgång till stora delar av samhället. Tidigare användes testerna enbart för dömda brottslingar, men de är nu tänkta för alla. Det ses som en samhällsinvestering och metod för att minska brottsligheten i samhället. Misslyckas man med provet så erbjuds man fri tillgång till psykologer och terapeuter, och därefter ett omprov. Det växer fram ”märkta” bostadsområden, för dem som klarat empatitestet.
En folkomröstning närmar sig om märkningskravet. En motståndsrörelse har vuxit fram. Frågan väcker starka känslor, och det är en orolig tid med demonstrationer och hot riktade mot individer.
Berättarperspektivet växlar mellan fyra personer som ställs inför etiska utmaningar. De befinner sig alla i utsatta situationer, i sina relationer, yrkesliv och ekonomi. Märkningskravet förändrar deras sociala liv. De möter misstänksamhet, rädsla och hinder.
Vi möter den unga läraren i skolan som ska införa empatitester för eleverna och ett föräldraråd som vill ha tillgång till resultaten, en person som mister sin anställning om hon inte genomgår en empatitest, den unge mannen med missbruk och ett kriminellt liv som blir ändå mer utanför samhället och en psykolog som varit med och utvecklat testerna och nu arbetar politiskt.
Några enstaka skrivna brev mellan två kvinnor, bryter berättelsen, med tankar om livet och deras personliga vänskap. Citatet ovan är hämtat från det brev som inleder romanen.
Det är en tänkvärd och skrämmande samhällsskildring. De olika berättarrösterna sammanfogas skickligt till en fin helhet.
Romanen är värd uppmärksamhet. Den finns i vårt Bibliotek.
Frida Isberg tilldelades 2022 Per Olov Enquists pris. Hon har tidigare publicerat två diktsamlingar och en novellsamling som blev nominerad till Nordiska rådets pris. Kanske blir Märket nominerad i år? https://www.norden.org/sv/nominee/frida-isberg (Hämtad 2023-04-16)
Wattin, Danny. 2022. David den mindre vises protokoll. Stockholm: Bokförlaget Polaris
David går på gymnasiet. Det är 1990-tal i Stockholm.
Han betecknar sin familj som en icke religiös judisk familj. Familjen har förlorade familjemedlemmar i Förintelsen. Rädslan finns kvar och de nämner aldrig sin historia.
David beskriver sig själv som en blyg och osäker drömmare. På håll är han förälskad i “skolans fjärde snyggaste tjej” Maja, som är Palestinaaktivist och för att imponera på henne följer han med i demonstrationer.
När en lärare avslöjar att David är jude, blir situationen farlig för David. Han möter antisemitism som han inte ens tidigare tänkt kunde finnas och grovt våld. Händelseutvecklingen eskalerar och David hotas och utnyttjas av nynazister som vill stoppa invandringen. Han vågar inte ta upp något av det som händer med sin familj, utan mörklägger händelserna för sina närstående. Rädslan att hans familj ska råka illa ut växer. Han befinner sig i en gisslansituation han inte längre klarar av.
Den skrämmande utvecklingen i berättelsen, och med en skola och ett omgivande samhälle som inte lyssnar, iakttar och reagerar, väcker upprördhet.
Men, det är det även en berättelse om Davids varma och brokiga familj med personligheter man minns och gärna skulle möta. Modigast och roligast är sherrydrickande och cigarettrökande farmor, som är den enda David berättelsen igenom vågar vända sig till och vara ärlig. Själv är David inledningsvis i romanen, fylld av humor och kreativitet, och ser på sin omgivning med blick för satir.
Titeln anspelar som en historisk skugga på Sion vises protokoll, det förfalskade dokument som har använts i antisemitisk propaganda.
Romanen finns i vårt Bibliotek. Den är en berättad av en ung man som råkar ut för något han inte själv kan klara av och den påminner oss om hur viktiga vi alla är som medmänniskor.
Shafak, Elif. 2022. 10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld. Stockholm: Bokförlaget Tranan. Översättning: Klara Lindell.
Originaltitel: 10 minutes 38 seconds in this strange world, 2019.
”På himlavalvet högt ovanför syntes nu en skärva av gårdagens måne, klar och onåbar, som spillran av ett lyckligt minne. Hon var ännu en del av den här världen och i henne fanns ännu liv, så hur kunde hon vara borta? Hur kunde hon inte längre finnas, som om hon var en dröm som bleknar så fort dagen gryr?” (s. 15)
Leila ligger mördad i en soptunna. I det gränsland mellan liv och död hon befinner sig under 10 minuter och 38 sekunder, innan döden helt avslutar hennes liv, hinner minnen från hennes liv strömma igenom henne. Varje händelse hon berättar är i ett levande nu, hur hon fråntas sin mamma och lämnas till sin pappas andra hustru, pappans religiösa omvändelse, övergrepp i familjen, att hon planeras att giftas bort med en kusin, hennes flykt till Istanbul, fler övergrepp och ett liv i prostitution.
Under tiden i Istanbul får Leila fem nära vänner, som blir den familj som hon har saknat. De har var och en lämnat sina tidigare liv och lever nu i utkanten av det officiella samhället. De tröstar, uppmuntrar och värmer varandra i sin vänskap.
När de får veta att Leila har begravts anonymt på De bortglömdas begravningsplats, utanför Istanbul, så skrider vännerna till handling för att förändra saken och allt tar en dramatisk vändning.
I romanens efterord skriver Elif Shafak, ”Mycket i den här boken är sant och allt är uppdiktat.” (s. 377). Romanens karaktärer är fiktiva, men deras berättelser kunde vara sanna. Se människan, glöm ingen och överge inte någon, hör jag berättelsen säga mig.
Romanen finns i vårt Bibliotek på svenska och på originalspråk engelska, 10 minutes 38 seconds in this strange world.
Rosmarie
Elif Shafaks hemsida, där man kan lyssna till intervjuer med henne, läsa artiklar av henne och följa henne i sociala medier: https://www.elifsafak.com.tr/home (Hämtad 2022-01-24)
Elif Shafak är en återkommande talare i TED Talks, och det är inte svårt att förstå när man lyssnar till hennes inspirerande tal: https://www.ted.com/speakers/elif_shafak (Hämtad 2022-01-24)
Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago.
Maria upptäcker att hennes och även hennes brors adoptioner från Chile har skett med falska papper. De lyckas spåra sina biologiska föräldrar i Chile. Maria engagerar sig i ett arbete för andra adopterade. I Chile blir det en statlig brottsutredning som berör tusentals barn och bland dessa utreds 641 adoptioner till Sverige. Under många tidigare år har en organiserad människohandel pågått där barn från utsatta familjer har stulits och handlingar förfalskats. Bakom romanen tillkomst finns ett stort eget engagemang av Lisa Wool-Rim Sjöblom och många intervjuer med berörda.
Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 129.
I den grafiska romanen följer vi det privata brottsutredande arbete som de utsatta själva bedriver. Det finns en besvikelse över svenska myndigheters bristande engagemang. Det är individerna vi möter och det är en skakande skildring av vad det innebär att vara berövad sina föräldrar och familjer, och av att som förälder bli fråntagen sitt barn. I skildringen finns även återföreningar långt fram i livet och ett gemensamt engagemang som växer fram bland de utsatta, genom ideellt arbete.
Känslor och händelseutvecklingen får ett tydligt fokus i de avskalade tecknade bilderna och varje bild i berättelsen är lika genomtänkt och viktig.
I romanens efterord berättar Lisa Wool-Rim Sjöbloms om sitt eget arbete med boken och mer om utredningen, samt lämnar en omfattande källförteckning.
Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 138.
Den uppgrävda jorden finns i vårt Bibliotek, och även hennes tidigare grafiska roman Palimpsest som handlar om hennes egen adoption och som har hunnit översättas till flera språk. Läs hennes böcker!
