Östras bokblogg

Boktips från läsarna

Tag: Samhälle (page 1 of 2)

Djurslottet – en grafisk roman berättad av Xavier Dorison och tecknad av Félix Delep

Delep, Félix & Dorison, Xavier. 2020. Fröken Bengalore. Solna: Egmont Comics. Översättning: Fabian Göranson. Originaltitel: Le château des animaux, tome 1, Miss Bengalore, 2019.

Människorna har för länge sedan lämnat slottet, och kvar finns djuren och jordbruket. Hönsen, fåren, korna, åsnorna, kaninerna och katterna drömde om att bli medborgare i en ny ”republik”, men deras liv styrs nu med hård disciplin av tyrannen tjuren Silvio med sin ”hundmilis”. Fria val är avskaffade och djuren på slottets ägor tvingas till ett liv i slaveri, med tungt arbete och knappa matransoner. Ett bevakande skräckvälde råder och varje ifrågasättande av makten bestraffas, till och med, med avrättningar. Djuren har gett upp hoppet.

Delep, Félix & Dorison, Xavier. 2020. Fröken Bengalore. Solna: Egmont Comics. Översättning: Fabian Göranson. Originaltitel: Le château des animaux, tome 1, Miss Bengalore, 2019, s. 65.

Skådespelaren råttan Azelar anländer till slottet med en förställning där han uppträder som Gandhi. Han övertalar katten fröken Bengalore att uppmana djuren till en motståndsståndsrörelse. ”Det är lättare än ni tror att besegra hat med kärlek, lögn med sanning, och våld …. genom att uthärda en smula lidande. Gör orättvisorna synliga.” (Fröken Bengalore, s. 50)

Delep, Félix & Dorison, Xavier. 2023. Rättvisans natt. Solna: Egmont Comics. Översättning: Fabian Göranson. Originaltitel: Le château des animaux, tome 3, La nuit des justes, 2022, s. 15.

Fröken Bengalore blir djurens naturliga ledare och får alla att börja hoppas på nytt. Hon tvivlar många gånger på sin egen förmåga att leda motståndsrörelsen. En sann vän blir kaninen herr Cesar som flyttar in hos fröken Bengalore och hennes barn.

Delep, Félix & Dorison, Xavier. 2023. Rättvisans natt. Solna: Egmont Comics. Översättning: Fabian Göranson. Originaltitel: Le château des animaux, tome 3, La nuit des justes, 2022, s. 58.

En bra sammanhållning förenar motståndsrörelsen i sin kamp och devisen om sanning, kärleksfullhet och icke våld. Det krävs genomtänkta strategier och ständig omplanering. Framför sig har djuren en lång och farlig väg med svåra umbäranden och smärtsamma förluster. De tvingas fråga sig om striden är värd sitt pris. Hur ska det gå?

Xavier Dorison skriver i sitt förord i Fröken Bengalore, att hans berättelse är inspirerad av George Orwells Animal farm, som kom ut 1945 och en hyllning till alla frihetssträvare.

Det är en skickligt berättad historia och utsökt tecknad med känsla för ögonblickets dramatik. Böckerna är omöjliga att lägga ifrån sig, när man börjat berättelsen. Romanen påminner oss om friheten och omsorgen om varandra som de viktigaste och mest omistliga värdena, och där har vi alla en viktig roll.

Den grafiska romanens tre första delar finns i vårt Bibliotek. Den avslutande fjärde delen av berättelsen är ännu inte utgiven. Hela världen väntar.

  • Del 1. Fröken Bengalore
  • Del 2. Vinterns blommor
  • Del 3. Rättvisans natt
  • Del 4. Kungens blod

Rosmarie

Allt går sönder av Chinua Achebe

Achebe, Chinua. 2014. Allt går sönder. 3. utg. Stockholm: Tranan. Översättning: Ebbe Linde ; förord: Per Wästberg. Originaltitel: Things fall apart, 1958.

”Okonkwos namn var känt i alla nio byarna och vida däromkring. Hans berömmelse vilade på egna bedrifter.” (s. 23), börjar skildringen om Okonkwo som hör till ursprungsbefolkningen Igbo i Nigeria. Tiden är slutet av 1800-talet.

Det är en berättelse om Okonkwo under några år i hans liv, hans familj med hustrur och barn, vänner och berättelsen om ett helt samhälles liv med samhällsstruktur, tro, kultur och levnadsvillkor.

Okonkwos förhållande till sin far, är komplicerat och rädslan för faderns fattiga och utsatta situation, skapar hos Okonkwo en rädsla för att själv misslyckas och inte passa in, och en längtan efter makt. Han inordnar han sig i vad han tror att samhället förväntar sig av honom. Han är hård mot hustrur och sina barn. Han får även tillsägelser i stammen för sin grymhet. Det ofattbara händer att han går med på att döda ett barn han älskar, av andras förväntan.

Den första tiden av den brittiska koloniseringen av Nigeria påbörjas, med en annan kyrka, skola och nya makthavare. Det innebär hårda motsättningar, men även att flera lockas av vad som erbjuds av andra möjligheter för ett eget liv.

Okonkwos son lämnar honom och platsen i stammen, som förväntas vara den självklara fortsättningen. Han vill söka sig en egen väg, och utbildning som finns hos de nya makthavarna.

Samhället förändras dramatiskt, och Okonkwo kan inte acceptera upplösningen av den kultur och samhällsstruktur som har varit hans värld. Han är inte längre den person som alla lyssnar till och vars beslut alla följer, utan en tidigare makthavare, nu utan inflytande.

”Hans levnad hade behärskats av en enda stor traktan – att bli stammens store. Det hade varit hans livs styrkekälla. Och han hade nästan lyckats. Men så hade allt gått sönder. Han hade kastats ut ur stammen flämtande som en fisk på en torr sandstrand. Tydligen var inte hans chi, hans personliga gud, gjord för stora ting. Ingen kunde stiga utöver sin chis bestämmelse.” (s. 170-171)

Okonkwo sörjer inte enbart för egen del utan hela det nära och levande liv som hans stam haft och som nu är i upplösning. Chinua Achebe skildrar lyhört och levande livet innan koloniseringens tid och vad det nya styret kunde innebära för ursprungsbefolkningen, och det är samtidigt i minst lika hög grad en berättelse om individer som var och en lämnar tydliga avtryck. Chinua Achebe växte själv upp i Nigeria nära livet och historien han berättar.

Hans roman som kom ut 1958 på engelska har blivit en klassiker med stort inflytande. Romanen finns i vårt Bibliotek, men historien fortsätter i ytterligare två romaner, där man får följa hans familj framåt i tiden med, No longer at ease, 1960 och Arrow of God, 1964.

I vår upplaga av romanen finns ett förord av Per Wästberg som berättar mer om romanen och författaren, och boken avslutas med en uppsats av Don C. Ohadike, Igbofolkets kultur och historia.

Rosmarie

Märket av Frida Isberg

Fríða Jóhanna Ísberg 2023. Märket: roman. Stockholm: Norstedts. Översättning från nyisländska: Arvid Nordh. Originaltitel: Merking.

Jag menade bara att plogformationen minskar luftmotståndet och underlättar fåglarnas väg över havet. När en fågel slår med vingarna bildas uppåtgående luftströmmar bakom den, vilket följande fågel drar nytta av. Så fort en fågel hamnar utanför ledet känner den mer motvind och skyndar tillbaka in bakom någon. Flocken följs åt eftersom det är det mest ekonomiska, samhället ökar sannolikheten för god avkastning. Det förändrar dock inte det faktum att plogformationen rangordnar fåglarna efter styrka; de starkaste fåglarna flyger främst, klyver vinden. Ju längre bak man befinner sig, desto lättare går det att flyga. Allra lättast skulle det vara att flyga i mitten, men det tillåter inte fåglarna, för då bidrar man inte själv med något. De andra börjar genast att skrika och ryta ifrån. (s. 7-8)

Vi befinner oss i ett framtida Reykjavik med en större övervakning av allt och alla. Samhället har infört empatitester för alla. Det blir allt viktigare att klara empatitestet för att få tillgång till stora delar av samhället.  Tidigare användes testerna enbart för dömda brottslingar, men de är nu tänkta för alla. Det ses som en samhällsinvestering och metod för att minska brottsligheten i samhället. Misslyckas man med provet så erbjuds man fri tillgång till psykologer och terapeuter, och därefter ett omprov. Det växer fram ”märkta” bostadsområden, för dem som klarat empatitestet.

En folkomröstning närmar sig om märkningskravet. En motståndsrörelse har vuxit fram. Frågan väcker starka känslor, och det är en orolig tid med demonstrationer och hot riktade mot individer.

Berättarperspektivet växlar mellan fyra personer som ställs inför etiska utmaningar. De befinner sig alla i utsatta situationer, i sina relationer, yrkesliv och ekonomi. Märkningskravet förändrar deras sociala liv. De möter misstänksamhet, rädsla och hinder.

Vi möter den unga läraren i skolan som ska införa empatitester för eleverna och ett föräldraråd som vill ha tillgång till resultaten, en person som mister sin anställning om hon inte genomgår en empatitest, den unge mannen med missbruk och ett kriminellt liv som blir ändå mer utanför samhället och en psykolog som varit med och utvecklat testerna och nu arbetar politiskt.

Några enstaka skrivna brev mellan två kvinnor, bryter berättelsen, med tankar om livet och deras personliga vänskap. Citatet ovan är hämtat från det brev som inleder romanen.

Det är en tänkvärd och skrämmande samhällsskildring. De olika berättarrösterna sammanfogas skickligt till en fin helhet.

Romanen är värd uppmärksamhet. Den finns i vårt Bibliotek.

Rosmarie

Frida Isbergs egen hemsida:
https://en.fridaisberg.com
(Hämtad 2023-04-16)

Frida Isbergs svenska förlag Norstedts presentation:
https://www.norstedts.se/frida-isberg
(Hämtad 2023-04-16)

Frida Isberg tilldelades 2022 Per Olov Enquists pris. Hon har tidigare publicerat två diktsamlingar och en novellsamling som blev nominerad till Nordiska rådets pris. Kanske blir Märket nominerad i år?
https://www.norden.org/sv/nominee/frida-isberg
(Hämtad 2023-04-16)

Se samtalet mellan Frida Isberg och Jessica Gedin i SVT:s litteraturprogram Babel:
https://www.svtplay.se/video/8E3m2br/babel/nora-ikstena-frida-isberg-jelassi?info=visa
(Hämtad 2021-04-17)

David den mindre vises protokoll av Danny Wattin

Wattin, Danny. 2022. David den mindre vises protokoll. Stockholm: Bokförlaget Polaris

David går på gymnasiet. Det är 1990-tal i Stockholm.

Han betecknar sin familj som en icke religiös judisk familj. Familjen har förlorade familjemedlemmar i Förintelsen. Rädslan finns kvar och de nämner aldrig sin historia.

David beskriver sig själv som en blyg och osäker drömmare. På håll är han förälskad i “skolans fjärde snyggaste tjej” Maja, som är Palestinaaktivist och för att imponera på henne följer han med i demonstrationer.

När en lärare avslöjar att David är jude, blir situationen farlig för David. Han möter antisemitism som han inte ens tidigare tänkt kunde finnas och grovt våld. Händelseutvecklingen eskalerar och David hotas och utnyttjas av nynazister som vill stoppa invandringen. Han vågar inte ta upp något av det som händer med sin familj, utan mörklägger händelserna för sina närstående. Rädslan att hans familj ska råka illa ut växer. Han befinner sig i en gisslansituation han inte längre klarar av.

Den skrämmande utvecklingen i berättelsen, och med en skola och ett omgivande samhälle som inte lyssnar, iakttar och reagerar, väcker upprördhet.

Men, det är det även en berättelse om Davids varma och brokiga familj med personligheter man minns och gärna skulle möta. Modigast och roligast är sherrydrickande och cigarettrökande farmor, som är den enda David berättelsen igenom vågar vända sig till och vara ärlig. Själv är David inledningsvis i romanen, fylld av humor och kreativitet, och ser på sin omgivning med blick för satir.

Titeln anspelar som en historisk skugga på Sion vises protokoll, det förfalskade dokument som har använts i antisemitisk propaganda.

Romanen finns i vårt Bibliotek. Den är en berättad av en ung man som råkar ut för något han inte själv kan klara av och den påminner oss om hur viktiga vi alla är som medmänniskor.

Rosmarie

Förlaget Polaris korta presentation av författaren:
https://www.bokforlagetpolaris.se/danny-wattin/a-0/336
(Hämtad 2023-03-21)

Danny Wattins egen hemsida:
http://www.dannywattin.com
(Hämtad 2023-03-21)

10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld av Elif Shafak

Shafak, Elif. 2022. 10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld. Stockholm: Bokförlaget Tranan. Översättning: Klara Lindell. Originaltitel: 10 minutes 38 seconds in this strange world, 2019.

”På himlavalvet högt ovanför syntes nu en skärva av gårdagens måne, klar och onåbar, som spillran av ett lyckligt minne. Hon var ännu en del av den här världen och i henne fanns ännu liv, så hur kunde hon vara borta? Hur kunde hon inte längre finnas, som om hon var en dröm som bleknar så fort dagen gryr?” (s. 15)

Leila ligger mördad i en soptunna. I det gränsland mellan liv och död hon befinner sig under 10 minuter och 38 sekunder, innan döden helt avslutar hennes liv, hinner minnen från hennes liv strömma igenom henne. Varje händelse hon berättar är i ett levande nu, hur hon fråntas sin mamma och lämnas till sin pappas andra hustru, pappans religiösa omvändelse, övergrepp i familjen, att hon planeras att giftas bort med en kusin, hennes flykt till Istanbul, fler övergrepp och ett liv i prostitution.

Under tiden i Istanbul får Leila fem nära vänner, som blir den familj som hon har saknat. De har var och en lämnat sina tidigare liv och lever nu i utkanten av det officiella samhället. De tröstar, uppmuntrar och värmer varandra i sin vänskap.

När de får veta att Leila har begravts anonymt på De bortglömdas begravningsplats, utanför Istanbul, så skrider vännerna till handling för att förändra saken och allt tar en dramatisk vändning.

I romanens efterord skriver Elif Shafak, ”Mycket i den här boken är sant och allt är uppdiktat.” (s. 377). Romanens karaktärer är fiktiva, men deras berättelser kunde vara sanna. Se människan, glöm ingen och överge inte någon, hör jag berättelsen säga mig.

Romanen finns i vårt Bibliotek på svenska och på originalspråk engelska, 10 minutes 38 seconds in this strange world.

Rosmarie

Elif Shafaks hemsida, där man kan lyssna till intervjuer med henne, läsa artiklar av henne och följa henne i sociala medier:
https://www.elifsafak.com.tr/home
(Hämtad 2022-01-24)

Elif Shafak är en återkommande talare i TED Talks, och det är inte svårt att förstå när man lyssnar till hennes inspirerande tal:
https://www.ted.com/speakers/elif_shafak
(Hämtad 2022-01-24)

Den uppgrävda jorden av Lisa Wool-Rim Sjöblom

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago.

Maria upptäcker att hennes och även hennes brors adoptioner från Chile har skett med falska papper. De lyckas spåra sina biologiska föräldrar i Chile. Maria engagerar sig i ett arbete för andra adopterade. I Chile blir det en statlig brottsutredning som berör tusentals barn och bland dessa utreds 641 adoptioner till Sverige. Under många tidigare år har en organiserad människohandel pågått där barn från utsatta familjer har stulits och handlingar förfalskats. Bakom romanen tillkomst finns ett stort eget engagemang av Lisa Wool-Rim Sjöblom och många intervjuer med berörda.

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 129.

I den grafiska romanen följer vi det privata brottsutredande arbete som de utsatta själva bedriver. Det finns en besvikelse över svenska myndigheters bristande engagemang. Det är individerna vi möter och det är en skakande skildring av vad det innebär att vara berövad sina föräldrar och familjer, och av att som förälder bli fråntagen sitt barn. I skildringen finns även återföreningar långt fram i livet och ett gemensamt engagemang som växer fram bland de utsatta, genom ideellt arbete.

Känslor och händelseutvecklingen får ett tydligt fokus i de avskalade tecknade bilderna och varje bild i berättelsen är lika genomtänkt och viktig.

I romanens efterord berättar Lisa Wool-Rim Sjöbloms om sitt eget arbete med boken och mer om utredningen, samt lämnar en omfattande källförteckning.

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 138.

Den uppgrävda jorden finns i vårt Bibliotek, och även hennes tidigare grafiska roman Palimpsest som handlar om hennes egen adoption och som har hunnit översättas till flera språk. Läs hennes böcker!

Rosmarie

Lisa Wool-Rim Sjöbloms Instagramsida:
https://www.instagram.com/chung.woolrim/
(Hämtad 2022-11-07)

Serieboksförlaget Galago presenterar Lisa Wool-Rim Sjöblom och två av hennes grafiska romaner:
https://www.galago.se/forfattare/lisa-wool-rim-sjoblom/
(Hämtad 2022-11-07)

Baby Blue av Bim Eriksson

Eriksson, Bim. 2021. Baby Blue. Stockholm: Galago.

”Du är udda du. Vilket egentligen är något enastående. Men tyvärr är samhället för trögtänkt för att se värdet i det.” (s. 10), säger Bettys vän, och ger henne en liten spelare med sitt musikbibliotek med nu förbjuden musik, innan han försvinner för alltid.

Eriksson, Bim. 2021. Baby Blue. Stockholm: Galago, s. 31.

Samhällets maktsfär tillåter inte längre känsloyttringar och definitivt inte vad som en gång kallades psykisk ohälsa. Betty kallas till, eller blir snarare bortförd till Enheten för psykiatri och folkhälsa. De samhällsvärdar som övervakar alla och allt, har rapporterat att Betty sprider sina känslor på offentlig plats, isolerar sig och ägnar sig åt tvivelaktiga nätsökningar (som: Hur blir man glad? Varför passar inte jag in? Ska livet vara såhär?). Hon ordineras av läkaren, som så många andra, en droppbehandling som, vilket hon ännu inte vet, ska stänga av alla känslor av rädsla, ilska och sorg.

Bland de andra patienterna möter Betty, Berina, en kvinna med kaninmask. (Lägg märke till Bettys egna kaninöron på bokens omslag. Hon bär dem alltid. Kanske ett tecken på att de båda är personer som kan lyssna till och avläsa sin omgivning?) I Berina får Betty en vän som räddar henne, men som även leder henne in i en hemlig motståndsrörelse som arbetar mot det totalitära samhälle som tagit sin form under de senaste åren.

Det är mörk och spännande berättelse, men även en historia om hopp, vänskap och kärlek.

Baby Blue är en tecknad roman, där varje bild är mycket vältecknad, och dialogen möter varje situation och den dramatiska utvecklingen med fingertoppskänsla. Romanen är en läsupplevelse.

Baby Blue finns i vårt Bibliotek på hyllorna med Grafiska romaner & serier. Där hittar du många andra ikoniska berättare i seriernas historia, såväl som nutida.

Rosmarie

Följ Bim Erikssons som konstnär och serietecknare på hennes Instagram-sida:
https://www.instagram.com/bimcamilla/
(Hämtad 2022-08-17)

Bim Erikssons hemsida:
https://www.bimeriksson.se
(Hämtad 2022-08-17)

No och jag av Delphine de Vigan

Vigan, Delphine de. 2008. No och jag: roman. Helsingborg: Sekwa. Översättning: Helén Enqvist. Originaltitel: No et moi: roman

Två dagar i veckan när Lou slutar tidigare i skolan beger hon sig till Gare d’Austerlitz, en av Paris stora tågstationer, bara för att i hemlighet ströva omkring och iaktta folklivet.

Lou känner sig ensam. Hon är tretton år, men går redan i gymnasiet, två år yngre än alla andra, med sin begåvning i studier, har hon flyttats fram genom årskurserna. Hon känner avståndet i ålder till de andra och är minst i klassen. Hon är passionerat intresserad av vetenskap och ägnar fritiden åt att kontrollera tillsatser i livsmedel, mäta densitet och läsa på om substanser i sin mammas alla läkemedel. Men, när de ombeds att välja ett ämne att hålla föredrag om, hör hon sig själv säga, till sin egen överraskning, att hon i sitt föredrag kommer att berätta om en ung hemlös kvinna.

Lou ger sig ut på spaning i sitt stationsområde Paris. Snart möter hon No, en ung kvinna, arton år gammal, som lever ett hårt liv utan bostad, familj och vänner. Lou grips av Nos magra och smutsiga gestalt. Hon får lov att intervjua henne för sitt skolarbete, efter envishet från Lous sida. En annan värld öppnas med Nos berättelser om ständigt sökande efter mat, sovplats, någonstans att ta hand om sin hygien, och om rädsla och våld. De får kontakt och en tät närhet utvecklas mellan dem. Lou tänker: ”Hela mitt liv har jag känt mig utanför, var jag än har varit, utanför bilden, utanför samtalet, utanför sammanhanget, som om jag var ensam om att uppfatta ljud och ord som andra inte kan höra, och döv för orden de tycks höra, som om jag befann mig utanför ramen, på andra sidan om en ofantlig och osynlig fönsterruta. Men igår med henne var jag där, man hade säkert kunnat rita en cirkel runt oss, en cirkel som jag inte var utestängd ifrån, en cirkel som omgav oss och som under några minuter skyddade oss från omvärlden.” (s. 14-15)

Lou, No och Lucas som är Lous klasskamrat blir nära vänner, nästan som syskon. De är tre ensamma personer. No, helt utan någon och med en mörk och trasig uppväxt. Lucas som lever ensam, med föräldrar som finns på annat håll. Lou, som känner sig ensam i sin nu så tysta familj, med en djupt deprimerad mamma sedan Lous yngre syster dog som spädbarn och en pappa som inte han heller orkar läka familjen.

Lou övertalar sina föräldrar att låta No flytta hem till dem. Vänskap och familjer kan läka långvariga sår, men det är inte alltid lätt att lämna ett långt liv bakom sig. Förstår omgivningen vad den behövande behöver? Nos alkohol- och läkemedelsmissbruk blir allt mer förödande.

Läs en skildring som lämnar mycket av gestalter och tankar kvar.

I Frankrike har romanen fått utmärkelserna Prix des Libraries och Prix du Rotary 2008. Den har filmatiserats av Zabou Breitman.

I vårt Bibliotek finns boken. Vi har den även på franska, No et moi. Hennes första roman Dagar utan hunger, finns även den att låna.

Rosmarie

Läs mer om Delphine de Vigan på hennes svenska förlag Sekwas hemsida:
https://sekwa.se/forfattarna/delphine-de-vigan/
(Hämtad 2022-05-10)

Intervju med författaren om romanen No och jag hos WHSmith Richard and Judy Book Club:
Delphine De Vigan – WHSmith Richard and Judy Book Club 2010 Interview
https://www.youtube.com/watch?v=gFuT2LQZsek
(Hämtad 2022-05-10)

Delphine de Vigan intervjuades om sitt författarskap av Tore Leifer på Louisiana Literature Festival som konstmuseet Louisiana i Danmark hade i augusti 2018. Intervjun finns hos Louisiana Channel:
Delphine de Vigan interview: The dangerousness of writing
https://channel.louisiana.dk/video/delphine-de-vigan-the-dangerousness-of-writing
(Hämtad 2022-05-10)

De förlorade minnenas ö av Yoko Ogawa

Ogawa, Yōko, 2022. De förlorade minnenas ö. Stockholm: Bokförlaget Tranan. Översättning: Vibeke Emond. Originaltitel: Hisoyaka na kesshō.

”Ibland undrar jag vad som var det första som försvann från den här ön.
̍Långt innan du föddes var det fullt av alla möjliga saker och ting här. Genomskinliga ting, väldoftande, fladdrande, glänsande … Ja, hur som helst fina saker, som du inte ens kan föreställa dig. ̍ Sådant berättade min mamma ofta för mig när jag var liten. ̍Men sorgligt nog kan inte människorna på ön behålla de fina sakerna i sina hjärtan för alltid. Så länge man bor på ön måste man göra sig av med det ena efter det andra som man har inom sig. Det blir nog snart dags för dig också att göra dig av med något för första gången.̍” (s. 7)

Den namnlösa huvudpersonen (jag) minns sin mamma i ett ögonblick från barndomen. Hon har mist både sin mamma och pappa under oklara omständigheter, och är nu ensam kvar.

På den isolerade och namnlösa ön där hon bor, regerar den Hemliga polisen. De ger påbud om utrensningar av minnen. Parfymer och smycken är sedan länge förbjudna. En dag försvinner alla fåglar, därefter alla rosor, kalendrar (tiden och dagbokens berättelser) och till slut bränns även alla böcker i minnesjakterna. Öns befolkning accepterar passivt dekreten och hjälper till med att förinta minne efter minne. Kanske är den ökande tomheten och med den sorgen efter förlusterna som tunnar ut individerna och som skapar sprickor mellan dem. De flesta förlorar snart även med allts sakta försvinnande, sina egna inre berättelser om upplevelser och händelser. Men, det finns några få individer som har alla minnen kvar inom sig. Den Hemliga polisen använder alla medel för att söka fram de personer som har opåverkade minnen. Om de kan identifieras, förs de bort för att aldrig mer återvända. Någonstans i utkanten arbetar en dold motståndsrörelse.

Huvudpersonen är författare och skriver romaner. Hon konstaterar att hennes romaner omedvetet har handlat om olika förluster. Hennes liv har blivit osäkert och farligt. Nu skriver hon på en ny roman. Kommer hon att orka och kunna slutföra den? Tillsammans med sin enda och gamle vän inreder de ett dolt rum där de gömmer hennes förläggare.

Den spännande, välskrivna och skrämmande romanen lyfter frågor om totalitära samhällen, rädsla och historieskrivning, men även om varm vänskap, engagemang och individens personliga historia. Huvudpersonens romanprojekt ger även en inblick i hur svårt det kan vara att skriva en roman, formulera en historia och ha tillräckligt med tilltro till sig själv som författare.

Romanen hörde till de böcker som fick utmärkelsen American Book Award 2020, och den nominerades till National Book Award for Translated Literature 2019, International Booker Prize 2020 och World Fantasy Award 2020.

De förlorade minnenas ö, kom ut redan 1994 i Japan. Det är Yoko Ogawas andra roman som översatts till svenska. I vårt Bibliotek finns båda, även En gåtfull vänskap (även den finns här på vår bokblogg).

Rosmarie

Läs intervjun med Yoko Ogawa på förlaget Tranans hemsida:
https://tranan.nu/2022/02/04/yoko-ogawa/
(Hämtad 2022-03-02)

Stöld av Ann-Helén Laestadius

Laestadius, Ann-Helén. 2021. Stöld: roman. Stockholm: Romanus & Selling

I början av mars rapporterades det om att årets vinter hade medfört en ökad mängd tillbud (polisspråk för händelser) med skoter. Bland annat så hade två personer åtalats för djurplågeri efter att ha förföljt och dödat en ren med skotern. En händelse bland många.

Den här typen av händelser som knappt uppmärksammas i majoritetssamhället är en fråga om liv eller död för de renägande samerna. Titeln Stöld beskriver brottsrubriceringen för att döda en ren, ett ganska ringa brott. För samerna handlar renen om kulturen, livsstilen, ja hela existensen.

Boken Stöld handlar om nioåriga Elsa som råkar bevittna hur en granne dödar hennes renkalv och hur det fortsätter att forma den 20-åriga Elsa. Laestadius beskriver levande livsstilen och friheten i livet som renägare. Men också desperationen, ojämställdheten, den psykiska ohälsan och hatet och hoten mot samerna. Stöld är spännande från start och det finns en stark känsla av att det som beskrivs faktiskt har hänt. Och det har ju kanske det, författaren har utgått från faktiska polisanmälningar och domar.

Jag rekommenderar Stöld för den som är intresserad av Sveriges ursprungsbefolkning och varför en ihjälskrämd ren är mer än bara stulen egendom. Men också för den som vill läsa en väldigt spännande bok.

Gustaf

I litteraturtidskriften Vi läser intervjuar Pontus Dahlman, Ann-Helén Laestadius:
Dahlman, Pontus. 2021. Arv och skuld. Vi läser 1:18-25. https://vi.se/artikel/sblpQBAn-a0j2LRwp-00ed3 (Hämtad 2021-06-11)


Boktipset inskickat av: Gustaf Wiberg

© 2023 Östras bokblogg. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.