Rabinyan, Dorit. 2018. Alla floder flyter mot havet. Stockholm: Norstedts.
Översättning: Rose-Marie Nielsen.
Omslag från pocketutgåva 2019.
Liat och Hilmi möts genom en vän i New York. De tillbringar en natt tillsammans, där de rör sig genom ett nattligt New York för att söka efter Hilmis borttappade nycklar. De upptäcker varandra och blir oemotståndligt och passionerat förälskade. Liat har tillfälligt lämnat Tel Aviv, för att i New York med ett stipendium för några månader, få arbeta med sin masterutbildning i lingvistik och litteratur. Hilmi som kommer från Ramallah på Västbanken, befinner sig där sedan några år, på ett konstnärsstipendium. Tiden är något år efter attackerna i New York och oron finns kvar i atmosfären i staden.
Den starka kärleken mellan dem skimrar och suddar till en början ut de samhällsmotsättningar som de vuxit upp med, och New York blir en fristad för deras relation.
Liat vågar inte berätta för sin familj om Hilmi och hon märker även hur politiskt olika åsikter präglar umgänget med hans familj och vänner. För henne blir kärleksrelationen något hon känner sig smärtsamt medveten om måste ta slut efter tiden i New York, när hon om några månader reser tillbaka. De blir en Julia och en Romeo, i en annan tid och på en annan plats.
Boken förbjöds 2016 i israeliska skolor, vilket gav upphov till en debatt. Dorit Rabinyan har belönats för sin roman med Bernstein Prize, som ges till yngre författare som skriver på hebreiska. Romanen har översatts till många språk.
Nadia och Saeed möts på en skrivarkurs, unga i ett land i där oroligheterna trappas upp och ett eventuellt inbördeskrig riskerar vänta runt hörnet. De båda, den progressive rebelltypen Nadia och den mer reserverade och – åtminstone jämförd med Nadia – den mer värdekonservative Saeed inleder en relation, i det deras hemland de känner sedan barnsben, men där de inte kan bli kvar.
Som så många andra flyr de västerut, där de kan leva i säkerhet och där framtidsutsikterna är bättre. De gör nedslag i Grekland, i Storbritannien och i USA. (Själva flykten är underordnad i denna bok. De reser genom teleporterande öppningar vaktade av säkerhetspersonal.) Där får vi följa acklimatiseringen till nya kulturer och hur deras relation utvecklas och prövas i denna.
Länge trodde jag att boken enbart handlade om just detta. När jag stängde boken efter sista kapitlet var det med viss ”tre plus-upplevelse”, men jag kände ett gnagande behov av att grubbla över boken, och omedelbart kom den att på ett fascinerande sätt växa för mig som ingen annan bok jag läst. Boken får snarast röra teman om hur det är att vara människa: Om kärlek, om relationer, om mod och om främlingskap.
Rekommenderas gör även Hamids andra böcker, bland dem Den ovillige fundamentalisten och Nattsvärmare.
Tracy och jag – den genom romanen namnlösa berättaren, möts som barn och förenas i en egen värld av sin gemensamma passion för dans och musik. Det är framför allt de äldre glamorösa filmmusikalerna med perfekt koreograferade steg, och artister som Fred Astaire som fängslar dem. Musik och dans som världen omkring dem har lämnat.
De växer upp i ett fattigt område i norra Londons utkant. Vi möter dem som barn alldeles i början av 1980-talet och får följa med i deras liv in i 2000-talet. De är oskiljaktiga som systrar, ensamma i sin nära omgivning och har båda komplicerade förhållanden till sina föräldrar. Tracy är kreativ, rolig, målmedveten och tvekar inte att utmana och reta sin omgivning. Jag – berättaren, är mer försiktig och mer av en iakttagare. Det är berättarens berättelse om sitt eget liv.
Vänskapen mellan dem är inte utan problem och bryts helt i tonåren. Tracy når sitt mål att bli musikalartist och får biroller i West End. Berättaren blir en av världsartisten, den beundrade sång- och dansstjärnan Aimees assistenter. Hon följer med Aimee världen över under turnéer, och flyttar med Aimee mellan hennes hem i London och New York. Aimee inleder ett välgörenhetsprojekt i en by i ett land i västra Afrika. Aimees idealism och impulsivitet blir en kontrast mot byns verkliga behov. Berättaren följer upp projektet på plats i vardagen i byn, hon får vänner och hennes värderingar sätts på prov.
Berättarens förhållande till sin mamma är knappt. Mammans stora politiska samhällsengagemang står i kontrast mot hennes bristande förmåga att möta andra nära i vardagen, och relationen mellan mamma och dotter är nästan obefintlig.
Många år efter uppbrottet mellan Tracy och berättaren, söker Tracy upp berättarens mamma. Långsamt krackelerar och förnyas berättarens egna livssituation. Hon behöver omvärdera mycket och lyssna in sitt eget liv.
Handlingen rör sig fascinerande över tid, relationer och geografiska områden, omväxlande i nutid och i tillbakablickar. Frågor om kolonialism, ras, levnadsvillkor, medmänsklighet, engagemang och livshållning vävs in i berättelsen. Den personliga rösten får allt att smälta samman i skildringen av hennes livsresa.
Jag-formen i berättelsen berör, även i berättarens blindhet inför sig själv, men det är framför allt den tydliga egna rösten som får handlingen att skälva och hennes liv att mejsla sig in i ens sinne. Det här är en helt fantastisk berättelse om en persons livsväg.
Romanen finns i vårt Bibliotek både på svenska och engelska. Titeln Swing time har den fått behålla på svenska. Läs den! Zadie Smith är en skicklig samhällsskildrare, lyhörd för relationer och existentiella frågor – och har en fin känsla för berättelsens magi.
Louis, Édouard. 2015. Göra sig kvitt Eddy Bellegueule. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Översättning av Marianne Tufvesson.
Självbiografisk skildring av författarens uppväxt som homosexuell i den lilla franska industriorten Hallencourt. Det är en ort utan framtidstro där många redan efter högstadiet börjar arbeta antingen i ortens fabrik eller i den lokala matvarubutiken, bara för att på grund av det monotona arbetet i låg ålder slita ut sina kroppar. Eddy själv växer upp i en familj som måste vända på varje krona, och där pappan är sjukskriven på grund av sin trasiga rygg. Eddy anses feminin och sticker därför ut, och får ständigt utstå glåpord och våld. En mycket stark bok om att vara sig själv och att jaga sina drömmar, men också om homofobi och rasism, relativ fattigdom, dåligt faderskap och faderskärlek, och om friktionen mellan stad och landsbygd.
Bendjelloul, Wanda. 2020. Dalenglitter: en roman om hårt arbete. Stockholm: Weyler
En tunn linje skiljer områdena åt. På ena sidan av tunnelbanans spår finns Enskede med villor och på den andra sidan spåret Dalens höghusområde där hon bor. Från gymnasieåldern är det inte längre skilda skolor, utan många har gemensam undervisning och områdenas unga vuxna möts. Fördomar och myter finns från båda områdena. De ekonomiska förutsättningarna är helt olika.
I en inledande nyckelscen drar hennes väninna med henne till ett födelsekalas för den man hennes väninna är förälskad i bor och de hamnar på ett stort släktkalas i en av Enskedes trädgårdar. De känner sig obekväma i situationen och huvudpersonen känner sig förödmjukad i sin polska bakgrund, som hon bara vill dölja. En hantverkare från Polen arbetar under kalaset hemma hos familjen och kommenteras, även mycket otrevligt.
Hon (jag) bor med sin mamma i Dalen, är 19 år och namnlös genom hela berättelsen. Mamman som är frisör drömmer om ett annat liv för dem båda. Dottern borde utbilda sig till läkare eller jurist. Hon drar med sin dotter på visningar av svindlande dyra våningar som är helt utom räckhåll.
I en av hamburgerkedjans restauranter inne i stan på Sergelgatan arbetar hon hårt och bemöts inte trevligt vare sig av sin chef eller av alla kunder. Målet är att spara pengar till ett körkort. Brännskadorna på underarmarna gör att hon kallas till gymnasiets kurator, men hon har inte orsakat skadorna själv, utan de kommer från rengöringen av stekhällen och stänk av fritösens olja. Hennes kollega visar henne hur hon stjäl kontanter ur kassan och hon gör samma sak.
Hon utnyttjas i en kärlekslös relation med en medelålders förläggare mot att han lär henne köra bil och en liten inblick från hennes ensamma liv in i en helt annan tillvaro.
Hennes polske kusin avlider genom att falla från ett vindkraftverk utomlands, där han har varit billig arbetskraft. Hon får nu i uppdrag av sin mamma att resa till Polen med en stor begravningskrans. Där bor hon några dagar hos sin kärleksfulla mormor, möter sin familj i sorg och minnen från allt kommer tillbaka. Hon möter en mycket fattigare tillvaro än vad hon har hemma och konfronteras med utsatthet och fördomar.
Under de få dagar hon är bortrest, hinner hennes liv hemma att förändras och hon kommer att behöva tänka igenom sitt eget liv. En roman i tre avgörande akter.
Romanen finns i vårt Bibliotek.
Lyssna till en intervju med Wanda Bendjelloul Lundströms bokradio, som ger en bakgrund till romanen: Lundströms bokradio. Debutanterna Wanda Bendjelloul och Anna Järvinen i Lundströms Bokradio. 2020. Sveriges radio, p1. 12 september, 8.05. https://sverigesradio.se/avsnitt/1564161
Saleh, Donia. 2020. Ya Leila. Stockholm: Albert Bonniers förlag
Vi är nattfjärilar som försöker att ta oss in i natten. Ibland fångas vi i glasburkar och cirklar i någons händer, ibland förstör vi våra egna vingar, river dom mot stängsel, river dom mot tegelväggar. Ibland hittar vi varandra, ibland fastnar vi i sönderklippta moln och vilar medan marken fortsätter att explodera. (s. 23)
Leila och Amila är oskiljaktiga vänner. De har funnits tätt vid varandras sida sedan förskoleåldern. De delar även minnen från Irak som familjerna har lämnat, med släktingar kvar. Nu går de sista året på gymnasiet och studenten närmar sig.
De är feministiskt aktiva tillsammans med Ellen, Claudia, Marika och några andra kvinnor, men känner samtidigt ett avstånd till dem. De är med men ändå inte med. Det känns som ett utanförskap.
Amila vågar ta plats och utmana och Leila strävar kanske ändå mer efter att få vara delaktig i allas kretsar. Amila och Leila lever tätt sida vid sida i en stark egen gemenskap. Hur ska de hantera allt omkring sig – familjens tillvaro, vänskaper, sina möjligheter och hur ska man förhålla sig till ideal? Följ med in deras tillvaro under en kort och viktig tid i deras liv, med gymnasietiden som närmar sig sitt slut. Vi är där med dem, deras tankar och relationer som känns just så äkta, närvarande och vardagliga att man som läsare själv både påverkas och utmanas av deras situationer.
Ya Leila är en berörande berättelse, skriven med personliga och poetiska bilder. Det är Donia Salehs debutroman.
Jude (advokat), Willem (skådespelare), JB (konstnär) och Malcolm (arkitekt) – fyra unga män i New York och nära sammansvetsade vänner. Vi möter dem i tjugoårsåldern som hårt arbetande och fattiga, och får följa dem några årtionden framåt i livet, där de alla blir framgångsrika inom sina yrken.
Berättelsen sveper över en tidsrymd, men känns mycket närvarande och levande i varje ögonblicks detalj. Berättarperspektivet byts då och då, och fördjupar historien. Vänskapen dem emellan förändras, men består som något av det viktigaste i deras liv.
Jude är i centrum för berättelsen. Han bär med sig fruktansvärda minnen från sin barndom, som han döljer och kapslar in. Han kan inte berätta för sin omgivning om vad han utsatts för och om de händelser som han beskriver jagar honom som hyenor. I sitt yrke som advokat är han beundrad och fruktad. Han kan samtidigt gömma sig för sig själv i yrkeslivets strukturer. Överallt är han älskad, men mörkret, sorgen, skuldkänslor och det dåliga självförtroendet, kan han inte dölja för dem som finns omkring honom i hans privata sfär. Han skär sig själv i sin ensamhet för att döva sina inre smärtor. Han värjer sig och flyr från den kärlek och den omsorg som han möter.
Det är en roman om verklig vänskap, om en stor kärlekshistoria som utvecklas mellan Willem och Jude och om en fasansfull mänsklig tragedi. Berättelsens personerna stannar kvar i minnet. 732 sidor – värda att läsa.
Nominerad 2015 till National Book Award och Man Booker Prize samt belönades med The Kirkus Prize.
Jag har alltid satt en stolthet i att klara mig själv. Jag är en ensam överlevare – jag är Eleanor Oliphant. Jag behöver ingen annan, det finns inget stort tomrum i mitt liv, ingen pusselbit som fattas. Jag är en självständig enhet. Det är åtminstone vad jag alltid har intalat mig. Men i går kväll fann jag mitt livs kärlek. (s. 17)
Eleanor är så ensam och isolerad som någon kan vara. Hon är trettio år och arbetar sedan tio år på en designbyrå som ekonomiassistent. Bakom sig har hon universitetsstudier i humanistiska ämnen. Hennes liv pågår i ensamhet utanför allt annat. Allt i hennes liv har hon förvandlat till strikt schemalagda rutiner. Hon känner sig störd av människorna omkring sig, undviker dem och har svårt att tolka dem. Helgerna tillbringar hon ensam med två flaskor vodka för att döva allt.
En dag börjar företagets IT-tekniker Raymond att bara ta plats i Eleanors tillvaro. En man ramlar ihop på gatan och de räddar tillsammans hans liv. Det blir början på en stor förändring i Eleanors liv. Hennes ensamma tillvaro börjar att befolkas och gränser att flyttas.
Eleanors tidigare liv är en gåta. Det finns delar som hon inte minns, eller orkar minnas. Gradvis med sina vänners stöd börjar hon att utforska sitt förflutna.
Det kanske inte låter så, men det här berättelse fylld av humor och värme. En fantastisk och lyhörd skildring av en kvinnas liv och dem omkring henne. Feelgood av bästa klass. Romanen är dessutom oupphörligt spännande som psykologisk thriller. Läs den!
Romanen belönades 2017 med den brittiska utmärkelsen Costa Book Awards, First Novel Award, som årets bästa debutroman.
I vårt Bibliotek finns romanen på svenska och på engelska, Eleanor Oliphant is completely fine.
Assis, Machado de. 1994. Vansinnesläkaren. Furulund: Alhambra.
Översättning från portugisiska av Jens Nordenhök.
Den unge välutbildade läkaren Simão Bacamarte öppnar mottagning och sjukhus i den lilla staden Itaguaí i Brasilen. Tiden är slutet av 1880-talet. Han är intresserad av att studera och klassificera vansinnet i alla dess yttringar, förstå dess orsaker och gärna finna en ”universell bot”. Till en början har han några få patienter i sitt sjukhus, men med sina iakttagelser av stadens innevånare inser han att allt fler behöver vård. Någon lånar ut sina pengar utan ränta och någon håller för långa och trista tal. Det finns skrämmande mycket som avviker från vad han betraktar som normalt. Efter många ingripanden, befinner sig till slut fyra femtedelar av stadens befolkning på hans anstalt, även hans egen hustru. Situationen blir ohållbar.
Den långa novellen (eller korta romanen) kom ut 1882 och berättar en del om tidens samhälle och psykiatri. Berättelsen har även blivit en levande klassiker som har spridits över världen, som en skildring av vår tendens att diagnosticera och dela in människor i grupper och om maktmissbruk och skrämmande samhällsförändringar. Här allt berättat som en komisk satir.
Machado de Assis var en mycket mångsidig författare och räknas som en av den brasilianska litteraturens mest inflytelserika författare.
Avallone, Silvia. 2019. Där livet är fullkomligt. Stockholm: Natur & Kultur.
Översättning: Johanna Hedenberg.
Adel, 17 år, väntar barn. Hennes pojkvän och barnets far Manuel dras in i kriminalitet. Ingen i familjen stödjer Adele. Vilket beslut ska hon fatta om sitt barn och sin framtid? Hon har ingen som hon kan vända sig till och inga förebilder eller uppmuntran om utbildning och yrkesliv. Vi får följa Adele i sin historia nio månader tillbaka i tiden.
Levnadsvillkoren är mycket knappa i Labriolabyn, där Adele växer upp. Det är ett slitet höghusområde utanför Bologna. I de små lägenheterna bor familjerna tätt och nära sina grannar, en gemenskap som även innebär en skyddslöshet. Det är omöjligt för de flesta att få ekonomin att gå ihop och att orka förändra något i sina liv. Adele bor med sin mamma och syster. Hennes pappa övergav familjen då hon var liten. Det är fler av hennes vänner som har vuxit upp med ensamma mammor och frånvarande pappor.
En kontrast är Dora och Fabio, lärare och arkitekt, i en elegant våning i Bologna. Längtan efter ett eget barn blir en besatthet som får deras liv att nästan rämna. Fabio kommer från Labriolabyn, men har genom utbildning förändrat sitt liv. Han känner en kluvenhet mellan sin uppväxt och sitt nuvarande liv.
Adele ställs inför fler avgörande val. En dag kommer Adeles pappa tillbaka. Manuel, barnets pappa, försöker att vinna Adele tillbaka. Zeno, Adeles granne, vägg i vägg, som alltid har försökt att tjuvlyssna, bekänner sin stora kärlek för henne.
Varje person gestaltas inifrån mycket levande i sin situation, sin historia och sina drömmar. En stor trovärdighet och lyhördhet finns i skildringen. Berättarperspektivet flyttas skickligt mellan personerna och historien fängslar oupphörligt mig som läsare. Jag tycker att det är en helt fantastisk och mycket berörande roman.
Romanen finns i vårt Bibliotek, och på våra hyllor finns även Silva Avallones uppmärksammade debutroman Stål (finns även här på Östras bokblogg) och den därpå följande romanen Marina Bellezza. Upptäck Silvia Avallone!
