Aoyama, Michiko. 2023. What you are looking for is in the library. London: Doubleday. Översättning från japanska: Alison Watts. Originaltitel: Osagashimono wa toshoshitsu, 2021.
Känner du att något fattas i ditt liv? Varför inte besöka ditt bibliotek?
Det är vad de fem huvudpersonerna i romanen gör. I var sitt kapitel berättar de om sina liv och gemensamt är att de alla av en slump kommer att besöka biblioteket i det lokala kommunhuset i den stadsdel i Tokyo, där de bor. Vid referensdisken finns bibliotekarien Sayuri Komachi.
Ingen av berättarna känner sig inte tillfreds med sitt liv och ser inte att förändring skulle vara möjlig. Ms Komachi lämnar perfekta lästips för var och ens sakfråga, men varje person får dessutom en extra bok med hem som verkligen överraskar låntagaren, till exempel en bok om kakbakning, en poesibok för barn och en historisk bok om evolutionen. Varför? Udda! — tycker besökarna. Det märkliga är att bonusboken kommer att leda till en positiv livsförändring i deras liv.
Ödmjukt svarar Ms Komachi en av låntagarna som återvänder till henne: “You may say that it was the book, but it’s how you read a book that is most valuable, rather than any power it might have itself.” (s. 136).
En del av personerna från de olika berättelserna kommer att möta varandra i någon annans kapitel.
Det är en helt underbar bok och en bok som får varje läsare att se möjligheter i sitt eget liv. Dessutom är det en mycket rolig bok. De läsare av boken som jag har mött, ler och talar varmt om boken. Boken har blivit mycket älskad i Japan och har blivit översatt till över tjugo språk.
Boken finns i vårt Bibliotek. Upptäck biblioteken kring dig! Befinner du dig på vår skola, så är ditt Bibliotek bara några meter bort.
”Historien har lämnat spår i själva språket. Räfflor. Jag arbetar med fiktion för att – släta ut eller, i vissa fall, använda dem.” (s. 15), förklarar Ruth för en kund: och fortsätter: ”Min roll är att uppfinna människoöden, att skapa människor som framför en viss berättelse eller iscensätter vissa händelser.” (s. 15)
Vi befinner oss några år in i framtiden. Agenturen som Ruth arbetar inom, tar kunduppdrag som handlar om att påverka opinionen för företag och för olika politiska och ekonomiska intressen. Ruth använder sin författarbegåvning för att skapa berättelser och röster som kan påverka debatten i olika frågor. Fiktiva personer byggs upp med en komplett och trovärdig bakgrund. Ruth är agenturens författare och övriga personer är programmerare och iscensättare.
Ruth är ekonomiskt framgångsrik, och bor och arbetar i det välbeställda Ixelles, utanför Bryssel. Hon bor ensam med sin tioårige son Em, och för honom döljer hon sanningen om hans pappa Mio, som miste livet i en kriminell uppgörelse.
Hon växte upp i tjugosjuttio, som även är postnumret för ett område utanför Antwerpen. Bostadsområdet är ett utsatt och fattigt område som har problem med kriminalitet.
Ruth finns med i berättelsens nutid, i återblickar i kärlekshistorien mellan henne och Mio och Mios röst finns levande med i olika tidsavsnitt. Nutid och dåtid flyter samman i det Ruth inte kan glömma och i Mios egen röst som från det förflutna som är lika verklig nu.
Ruth hittar en gammal guldfärgad cd med någons röst som säger sig vara Mio och som berättar att han inte blev mördad, utan lever och befinner sig på Avdelningen för ingenting. Tankarna vandrar till Astrid Lindgrens roman Mio, min Mio, och det utsatta barnet som kommer till Landet i fjärran. Ruths hopp väcks och hon börjar att försöka efterforska vad som verkligen hände, mannen hon älskar.
Det oerhörda händer, att agenturen antar ett uppdrag att få de boende i tjugosjuttio att inte protestera mot rivning av sitt bostadsområde, för ett vägbygge. I tjugosjuttio har Ruth sin familj och vänner. Ruth tar sig an iscensättningen med fiktiva röster för en rivning.
Böcker och bibliotek, som Mio kallar Visdomens Hus finns med som en tyst del av romanen och som en kontrast till agenturen och den hårda livsmiljön. Det är på biblioteket som Mio och Ruth möts för första gången och deras kärlekshistoria får sin början. Deras son Em är övertygad om att hans pappa ville bli bibliotekarie. Ruth själv skriver poesi och har läst sin poesi på bibliotek, som romanens författare.
”Vi har letat efter nåt att förlora hela vårt liv. Men vi har ingenting. Och ingenting finns utanför systemet.” (s. 319). Det är en rik, sorglig och ömsint skildring av Ruths relation till sin son, Mio, familj och vänner, och om livet i området. ”I Den Nåderikes Namn”, står det på romanens försättsblad, kanske en författares förbön för personerna i romanen.
Ruth tänker: ”Kommer ödet från det som har varit? Eller går det människor till mötes, ur det som är på väg att ske?” (s. 36).
Romanen är mångfasetterad och gripande. Det poetiska språket lyfter fram individerna och historien magi. Det är en roman att återvända till fler gånger för att riktigt upptäcka den rika berättelsen.
Boken finns i vårt Bibliotek, liksom författarens tidigare romaner En storm kom från paradiset, som även finns här på bokbloggen, och De kommer att drunkna i sina mödrars tårar.
Se samtalet mellan Johannes Anyuru och Maria Essunger, den 22 september 2022, hos Svenska kyrkan på Bokmässan, tillgängligt hos Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=F28INhZJBpA (Hämtad 2024-03-12)
