Humor – Sida 2 – Östras bokblogg

4 juni, 2019 / Inga kommentarer

Naiv. super av Erlend Loe

Loe, Erlend. 1998. Naiv. super. Stockholm: Bonnier
Översättning: Lars Nygren

”Allt tycktes mig meningslöst. Helt plötsligt.
Mitt eget liv, andras liv, djurs och växters liv, hela världen.
Det hängde inte längre ihop.” (s. 11)

På sin 25-årsdag spelar huvudpersonen (jag) krocket med sin bror, som så många gånger tidigare. Han förlorar. Hela hans värld rasar samman. Han avslutar allt, slutar på universitetet, säger upp sig på tidningen som han skriver för, säger upp hyresrummet, telefonabonnemanget, tidningsprenumerationen och säljer sina böcker och sin TV. Han flyttar till sin bortreste brors våning. Därifrån kommunicerar han med fax med yttervärlden som består av hans bror i USA och en bra och en ”dålig” vän. I en leksaksaffär hittar han en röd boll som han ägnar sig åt att monotont studsa, men den räcker inte, utan han beger sig på nytt till leksaksaffären och hittar den här gången en bultbräda (klassisk i leksakstillverkaren Brios sortiment). Bultbrädan blir en viktig del i hans dagliga tillvaro.

Han börjar upprätta listor över allt, som …

över vad han har och inte har
över vad han vet och inte vet så mycket om
och till exempel över djur han någon gång sett
och över annat som han funderar över som vad som inte passar och inte passar att animera i reklamfilmer

Han läser fysikern Paul Davies teorier om världsaltet och tiden, för att försöka förstå hur allt hänger ihop och se en mening. Sina frågor faxar han iväg till den store fysikern.

Livet tar en vändning – Børre (ca 5 år), en flickvän och en resa till New York bidrar till en vändning i livet.

Vill du läsa en riktigt rolig bok, där ett skratt kan hittas på varje sida? Läs den här boken. Den är dessutom tänkvärd. Och jag kan intyga att den är lika rolig att läsa om.

Romanen kom ut 1996 och har blivit en kultklassiker.

——————————————————————

Boken i boken:

Davies, P. C. W. 1995. I rättan tid: Einsteins ofullbordade revolution. Stockholm: Rabén Prisma

Paul Davies har skrivit fler böcker. Bland andra dessa två har fått stor spridning i svensk översättning:

Davies, P. C. W. 1987. Gud och den nya fysiken. Stockholm: Prisma

Davies, P. C. W. 1993. I huvudet på Gud: den vetenskapliga grunden för en lagbunden värld. Stockholm: Prisma

————————————————————–

Romanen finns i vårt Bibliotek.

Rosmarie

3 juni, 2019 / Inga kommentarer

Främlingsleguanen av Martina Montelius

Montelius, Martina. 2013. Främlingsleguanen. Stockholm: Atlas

Några månader har passerat sedan jag hoppade av dagis. Inga formulär fanns att fylla i, så jag öppnade i all anspråkslöshet grinden och gick hem. Personalen hade inte vidtagit åtgärder. Förmodligen tror de att jag fortfarande är där.

Så börjar romanen om femåringen som har sagt upp sig från dagis och nu lever helt ensam med sin tysktalande leguan i sitt och sina upphovsmäns hem. Upphovsmännen befinner sig på okänd ort.

Barnet beger sig på upptäcktsfärder i kranskommunen (barnets benämning på sin bostadsort), handlar i köpcentret, iakttar sina medmänniskor och den tröttsamma tillvaron på förskolan. Det gäller för barnet att inte avslöja sin ensamhet för sin omgivning.

Barnet är ett barn. Det leker, samtalar med torkskåpet, rådslår med sin vän stenblocket Sleipner och jagar leguanen. Det är barnets perspektiv i alla iakttagelser, men barnets språk är vuxet, exakt och vetenskapligt. Så här berättar femåringen till exempel (på sidan 35):

Jag bestämmer mig för att sporta. Att sporta är avskyvärt, men nödvändigt. Min fysiska hälsa får på inget sätt svikta nu, när jag ensam bär ansvaret för hemmet. Således genomför jag några enkla knäböjningar, joggar på stället, lyfter de utflugna upphovsmännens ägodelar över mitt huvud, boxas med imaginära kretiner. Efter sportandet känner jag mig vederkvickt, trots att det är under min värdighet.

Något är inte bra med leguanen, den är trött, nedstämd, deprimerad eller har kanske drabbats av dålig hälsa. Barnet stjäl nikotinplåster och försöker att pigga upp leguanen med plåstren, spelar bebopskivor för sin vän, matar den med chokladkex och hoppas på att en Dubbelnougat (det bästa barnet själv vet) till slut ska ge verkan.

En modern pikareskroman och en berättelse som inte är lik någon annan roman. Definitivt en modern klassiker. Berättelsen lockar till skratt, men den är samtidigt en kuslig och mörk samtidssaga om ett barns ensamhet. Det här är Martina Montelius debutroman, men hon har under många år varit verksam som dramatiker och är just nu konstnärlig ledare på Teater Brunnsgatan fyra:
http://brunnsgatanfyra.se

Kära Augustpriskommitté, hur kunde ni missa den här boken?

————————————————————————————————————-
Faktadel

legua´ner, Iguanidae, familj ödlor med ca 750 arter bl.a. i Amerika, t.ex. anolisödlor och basilisker. Leguaner är 5–50 cm långa plus svans; vanligen med yttre öronöppningar, välutvecklad tunga och kraftiga ben. De är dagaktiva och i huvudsak växtätare.
leguaner. http://www.ne.se/kort/leguaner, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-27.

(Men, viktigt för den här berättelsen är att leguanen är kallblodig, grönögd och tysktalande.)

pikare´skroman, pikaresk, berättelse där en förslagen hjälte i samhällets utkant iakttar och genomskådar människors svagheter och skildrar sina egna bravader. Genren uppstod i Spanien på 1500-talet; bland berömda senare exempel märks Fieldings Tom Jones (1749) och Thomas Manns Felix Krull (1954).
pikareskroman. http://www.ne.se/kort/pikareskroman, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-27.

Boken finns i vårt Bibliotek.

Rosmarie

3 juni, 2019 / Inga kommentarer

Om detta talar man endast med kaniner av Anna Höglund

Höglund, Anna. 2013. Om detta talar man endast med kaniner. Stockholm: Lilla Piratförlaget

Jag kom till världen en vårdag för tretton år sedan. Jag ångrade mig nästan genast.

Så inleds bildberättelsen om den sorgsne kaninen. Kaninen iakttar sin omgivning med en dysterhet som kan liknas vid åsnan Iors svårmod i böckerna om Nalle Puh.

Ingen kan sloka med sina öron, så som kaninen kan med sina långa öron. Kaninen är den enda som är kanin i sin värld. I övrigt ser alla rätt så mycket ut som vanliga människor. Men, lägg märke till morfars kaninlika frisyr. Kanske beror morfars ”kaninöronslika” polisonger på att han och kaninen är bästa vänner. Morfar tar sig tid och kan lyssna.

Boken är fylld av kaninens (”jags”) viktiga iakttagelser och livsvisdom, värda att fundera över:

Egentligen gillar jag andra människor. Men jag behöver vara ensam för att inte tunnas ut.

Jag blev så bra på att säga nej att jag glömde bort hur man säger ja.

Jag håller med om att man är sin egen värsta fiende. Men om allt också är sin motsats kan man samtidigt vara sin egen bästa vän.

Anna Höglund har både skrivit och illustrerat boken. Hennes utsökta, mörka och fantasiväckande bilder berättar minst lika mycket som texten. Boken blev nominerad till Augustpriset 2013 och jag tycker att den gott kunde ha vunnit.

Det här är en av bibliotekets tunnaste böcker. En kort berättelse, men stor i formatet. Definitivt boken som alla borde ställa sig i kö för att låna! Har du inte gjort det ännu? Skynda dig!

Boken finns i Biblioteket.

Rosmarie

Östras bokblogg

Boktips från läsarna

Tag: Humor (page 2 of 2)

Naiv. super av Erlend Loe

Främlingsleguanen av Martina Montelius

Om detta talar man endast med kaniner av Anna Höglund

Taggar