Jag menade bara att plogformationen minskar luftmotståndet och underlättar fåglarnas väg över havet. När en fågel slår med vingarna bildas uppåtgående luftströmmar bakom den, vilket följande fågel drar nytta av. Så fort en fågel hamnar utanför ledet känner den mer motvind och skyndar tillbaka in bakom någon. Flocken följs åt eftersom det är det mest ekonomiska, samhället ökar sannolikheten för god avkastning. Det förändrar dock inte det faktum att plogformationen rangordnar fåglarna efter styrka; de starkaste fåglarna flyger främst, klyver vinden. Ju längre bak man befinner sig, desto lättare går det att flyga. Allra lättast skulle det vara att flyga i mitten, men det tillåter inte fåglarna, för då bidrar man inte själv med något. De andra börjar genast att skrika och ryta ifrån. (s. 7-8)
Vi befinner oss i ett framtida Reykjavik med en större övervakning av allt och alla. Samhället har infört empatitester för alla. Det blir allt viktigare att klara empatitestet för att få tillgång till stora delar av samhället. Tidigare användes testerna enbart för dömda brottslingar, men de är nu tänkta för alla. Det ses som en samhällsinvestering och metod för att minska brottsligheten i samhället. Misslyckas man med provet så erbjuds man fri tillgång till psykologer och terapeuter, och därefter ett omprov. Det växer fram ”märkta” bostadsområden, för dem som klarat empatitestet.
En folkomröstning närmar sig om märkningskravet. En motståndsrörelse har vuxit fram. Frågan väcker starka känslor, och det är en orolig tid med demonstrationer och hot riktade mot individer.
Berättarperspektivet växlar mellan fyra personer som ställs inför etiska utmaningar. De befinner sig alla i utsatta situationer, i sina relationer, yrkesliv och ekonomi. Märkningskravet förändrar deras sociala liv. De möter misstänksamhet, rädsla och hinder.
Vi möter den unga läraren i skolan som ska införa empatitester för eleverna och ett föräldraråd som vill ha tillgång till resultaten, en person som mister sin anställning om hon inte genomgår en empatitest, den unge mannen med missbruk och ett kriminellt liv som blir ändå mer utanför samhället och en psykolog som varit med och utvecklat testerna och nu arbetar politiskt.
Några enstaka skrivna brev mellan två kvinnor, bryter berättelsen, med tankar om livet och deras personliga vänskap. Citatet ovan är hämtat från det brev som inleder romanen.
Det är en tänkvärd och skrämmande samhällsskildring. De olika berättarrösterna sammanfogas skickligt till en fin helhet.
Romanen är värd uppmärksamhet. Den finns i vårt Bibliotek.
Rosmarie
Frida Isbergs egen hemsida:
https://en.fridaisberg.com
(Hämtad 2023-04-16)
Frida Isbergs svenska förlag Norstedts presentation:
https://www.norstedts.se/frida-isberg
(Hämtad 2023-04-16)
Frida Isberg tilldelades 2022 Per Olov Enquists pris. Hon har tidigare publicerat två diktsamlingar och en novellsamling som blev nominerad till Nordiska rådets pris. Kanske blir Märket nominerad i år?
https://www.norden.org/sv/nominee/frida-isberg
(Hämtad 2023-04-16)
Se samtalet mellan Frida Isberg och Jessica Gedin i SVT:s litteraturprogram Babel:
https://www.svtplay.se/video/8E3m2br/babel/nora-ikstena-frida-isberg-jelassi?info=visa
(Hämtad 2021-04-17)