Uppväxt – Östras bokblogg

Tag: Uppväxt (page 1 of 2)

15 december, 2023 / Inga kommentarer

När bror dör av Emilia Aalto

Aalto, Emilia. 2023. När bror dör. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Emilia har mist sin bror.

I Emilias långa sorgedikt finns minnesbilder och känslor samlade från familjen så lång tillbaka som hon kan minnas, och fram till tiden efter brodern Miskas död. Berättelsen stannar till i olika tider i deras liv. Varje avsnitt blir en dramatisk del i den tragiska historien. En barndom med en pappa som dricker för mycket och misshandlar deras mamma grovt, fattigdom och skyddat boende, och om Miskas väg in i psykisk ohälsa, missbruk med alkohol och sedan droger. Det finns ett raseri hos Emilia mot en samhällsomsorg som inte samarbetar och inte hjälper den djupt behövande. Men, det är även en berättelse om en trofast vänskap och förbehållslös kärlek mellan en bror och en syster, och om en bror som är en kreativ personlighet och ett ljus för sin omgivning.

Den helt flödande texten i korta rader lyfter fram den personliga vittnesbörden, och ger känslor och händelser ett berörande fokus. Berättelsen går inte att lämna, utan jag läser vidare och vidare. Hjärtat bankar och mina tårar finns hos Emilia och Miska.

Det är en upprörande samhällsskildring om en person som förvinner i tysthet, och om att mycket måste förändras i stödet till den som behöver hjälp.

Miskas förgörande liv ger Emilia känslor av avstånd och en ensamhet som inte tidigare existerat:

det är en särskild
form av ensamhet
att inte längre
finna min brors blick
himlande
åt all denna galenskap (s. 113)

Sorgen efter honom är outhärdlig:

livet kan fortgå
en hel dag
hela dagen
värjer jag mig mot dig
min bror
men sedan
när jag blundar
till synes fridfullt
ser jag framför mig
din svullna hjärna
som ett piskrapp
flimrar bilden förbi
och jag slår upp ögonen
klarvaken (s. 228)

Boken finns i vårt Bibliotek. Läs den!

Rosmarie

Brobjer, Sanna. 2023. Emilia Aalto: ”Sorgen åt upp min identitet”. Vi läser 2: s. 15.
https://www.vi.se/artikel/emilia-aalto-sorgen-at-upp-min-identitet
(Hämtad 2023-12-14)

Alstermark Cecilia. 2023. Emilia Aalto: ”Klass tar livet av människor”. Kommunalarbetaren. 28 februari.
https://ka.se/2023/02/28/emilia-aalto-klass-tar-livet-av-manniskor/
(Hämtad 2023-12-14)

Björkman, Sanna. 2023. Författarintervju. Hon skriver om sin brors död: ”Fler borde betrakta anhöriga som en resurs”. Vårdfokus. 12 maj.
https://www.vardfokus.se/nyheter/hon-skriver-om-sin-brors-dod-fler-borde-betrakta-anhoriga-som-en-resurs/
(Hämtad 2023-12-14)

Windelhed, Frida. 2023. Emilia Aalto: ”Jag fick tona ned min ilska väldigt mycket”. Tidningen Skriva, nr 2.
https://tidningenskriva.se/intervju/emilia-aalto-jag-fick-tona-ned-min-ilska-valdigt-mycket/
(Hämtad 2023-12-14)

Förlaget Wahlström & Widstrand har givit ut diktsamlingen:
https://www.wwd.se/forfattare/69365/emilia-aalto/
(Hämtad 2023-12-14)

14 november, 2023 / Inga kommentarer

Själens telegraf av Amanda Svensson

Svensson, Amanda. 2023. Själens telegraf. Stockholm: Norstedts

Iris har bränt ner sin mammas och sitt hem, och bakom sig har hon en tid på ungdomsvårdsanstalt och under samhällets kontroll. Vad var det som hände i hennes liv?

Historien berättas växlande i två tidsplan i Iris liv, i tiden innan katastrofen och på en annan plats några år senare.

Vi möter Iris tretton år 1992 i Somerset i England. Hon är i sin ålder på väg att lämna barndomen och bor med sin mamma Grace i ett stort och vackert, men förfallet hus. Den sagolika, underbara och prunkande trädgården med blommor och fruktträd döljer nästan huset. De lever isolerat med varandra och Iris får undervisning i hemmet av sin mamma. Den enda andra kontakt och vän som Iris egentligen har, är den närmaste grannen gravstenshuggaren Hugo. Han ger henne sin tid och åldersskillnaden märks inte i hans vänskap och värme. Iris skriver om Grace: ”Framför allt såg jag när hon såg på mig. Hur mycket mörker och rädsla som rymdes jämte kärleken. Hur svårt det måste vara att älska något som man inte kan äga.” (s. 8). Och kanske är det även Iris egna känslor inför sin mamma. De har svårt att nå varandra. Grace har sin inkomst genom att spå med tarotkort per telefon. Hon är en fascinerande och magisk sagoberättare. Iris vill veta vem som är hennes far, få en sann bild av deras livssituation och av familjens historia, men av Grace får hon ingen helt ärlig beskrivning, utan andra berättelser. Den sociala och ekonomiska katastrofala samhällssituation vi den tiden i landet, kommer att bli avgörande för berättelsen.

Nästa tid i Iris liv som vi möter henne, är i Glasgow 1998. Iris är nu nitton år och på väg in i vuxenlivet. Hon möter Rupert och de blir ömsesidigt förälskade i varandra. Rupert vill att Iris med sin cello ska börja att spela i hans band. Hans vänliga och bohemiska vänner ger Iris en ny tillvaro. I bandet blir Iris delaktig och viktig. Ruperts kärlek och beundran för henne går inte att rubba. Kan och vågar Iris lita på någons kärlek så totalt? Bakom sig har Iris ett ensamt och sårigt liv.

Berättelsen är helt Iris. Den är spännande som en kriminalroman i sin koncentrerade form och händelseutveckling. Iris möter de få karaktärerna i på egen hand i olika tider i sitt liv, Grace, Hugo och Rupert. I romanens slut möter vi Iris i nutid.

Romanen finns i vårt Bibliotek. Det är en av årets bästa romaner, tycker den här läsaren.

Vi har även i Biblioteket Amanda Svenssons romaner Hey Dolly, Allt det där jag sa till dig var sant och Ett system så magnifikt att det bländar, som nominerades till det internationella Booker-priset och som även finns med på den här bokbloggen som lästips.

Rosmarie

Se samtalet mellan författaren och Jessica Gedin om Själens telegraf i SVT:s litteraturprogram Babel:
https://www.svtplay.se/video/e2oEm69/babel/kjell-westo-amanda-svensson-darin
Kan ses till den 17 maj 2024.
(Hämtad 2023-11-14)

Rabe, Annina. 2023. Amanda Svensson: ”Ingen psykopat, men…”. Vi läser, 5.
https://vi.se/artikel/sNaw3xz4-a0j2LRwp-80cd5
(Hämtad 2023-11-14)

På förlaget Norstedts hemsida finns en presentation av boken och författaren:
https://www.norstedts.se/bok/9789113121734/sjalens-telegraf
(Hämtad 2023-11-14)

7 september, 2022 / Inga kommentarer

En vänskap av Silvia Avallone

Avallone, Silvia. 2022. En vänskap. Stockholm: Natur & Kultur. Översättning: Johanna Hedenberg. Originaltitel: Un’amicizia.

”Inom mig trycker den okända Bea på för att komma ut. Jag har haft det här tomrummet i själen så länge att det inte spelar någon roll om jag är mogen för uppgiften eller inte. Jag vill inte bevisa något. Bara berätta. Erkänna att jag nu, 2019, ännu inte har kommit över besvikelsen, ilskan och nostalgin. Och jag vet inte om jag ger upp eller blir fri genom att bryta tystnaden, det får jag se på slutet. Nu är det bara början jag vill återge.” (s. 19)

Elisa är nu strax över 30 år. Det är mitt i natten alldeles innan jul, när hon ångestfyllt plockar fram de undangömda dagböckerna från högstadiet och gymnasiet. Hon läser hela natten och börjar sedan att skriva oavbrutet under de kommande två veckorna. Hennes försök att formulera tiden som varit, blir en berättelse på 400 sidor.

När Elisa är 14 år sker en för henne brutal förändring. Hon har levt sitt liv hittills med sin mamma och bror i den nordliga staden Biella. Nu lämnas hon av sin mamma, ensam hos sin pappa i en kuststad i Toscana. Hennes pappa har alltid varit frånvarande och är en främling för henne. Nu visar han henne all sin omsorg, men Elisa markerar sitt avstånd till honom.

Elisa är blyg, ensam och har dåligt självförtroende. I skolan blir hon hånad för sitt utseende, som inflyttad främling, och för sin punkiga och omoderna klädstil. Beatrice i klassen, tar kontakt med Elisa. De kan tyckas vara varandras motsatser, men blir oskiljaktiga vänner. Beatrice lever ett mer välbeställt liv än vad Elisas liv har varit under uppväxten i fattigdom med en ensamstående mamma. Beatrices mamma pressar Beatrice att välja en väg som fotomodell. De är båda ensamma i sina familjer och i skolan. Elisas hem blir en fristad för Beatrice. De finns alltid tätt nära varandra, studerar och läser böcker och sover tillsammans. Elisas pappa undervisar på universitetet och är en tidig Internetanvändare. Hans intresse för sociala medier, och Beatrice fotointresse är början för Beatrices karriär som influenser med en egen blogg, och som sådan kommer hon att bli framgångsrik och få följare över hela världen. Elisas och Beatrices livsval blir helt olika.

Men relationen blir mer komplicerad. Elisa skriver om Beatrice: ”Den variabla stjärnan heter så för att dess ljusstyrka varierar. Den har en sida som är svart och slocknad, den är redan död och håller på att kollapsa. Men samtidigt strålar den starkt, eftersom dess andra sida avger ett förblindande och förledande ljus. Jag känner båda sidorna alltför väl.” (s. 114)

När de är 20 år blir det ett dramatiskt uppbrott och avslut i deras relation. Vad var det som egentligen hände? Historien får sin förklaring och fortsättning i nutid.

Läs den här romanen! Den är gripande, fängslande och oavbrutet spännande. Sällan har vänskap och personer skildrats så levande.

Boken finns i vårt Bibliotek. Vi har även hennes tidigare romaner. Stål och Där livet är fullkomligt, finns båda med som lästips på den här bokbloggen.

Rosmarie

I litteraturtidskriften Vi läser intervjuar Kristina Kappelin, Silvia Avallone:
Kappelin, Kristina. 2022. Silvia Avallone och den heliga glöden. Vi läser 2:58-64.
https://vilaser.se/silvia-avallone-och-den-heliga-gloden/
(Hämtad 2022-09-07)

På Silvia Avallones svenska förlags sida Natur & kultur, kan man läsa mer om hennes romaner:
https://www.nok.se/forfattare/a/silvia-avallone/
(Hämtad 2022-09-07)

Silvia Avallones Instragramsida:
https://www.instagram.com/silvia_avallone/
(Hämtad 2022-09-07)

10 maj, 2022 / Inga kommentarer

No och jag av Delphine de Vigan

Vigan, Delphine de. 2008. No och jag: roman. Helsingborg: Sekwa. Översättning: Helén Enqvist. Originaltitel: No et moi: roman

Två dagar i veckan när Lou slutar tidigare i skolan beger hon sig till Gare d’Austerlitz, en av Paris stora tågstationer, bara för att i hemlighet ströva omkring och iaktta folklivet.

Lou känner sig ensam. Hon är tretton år, men går redan i gymnasiet, två år yngre än alla andra, med sin begåvning i studier, har hon flyttats fram genom årskurserna. Hon känner avståndet i ålder till de andra och är minst i klassen. Hon är passionerat intresserad av vetenskap och ägnar fritiden åt att kontrollera tillsatser i livsmedel, mäta densitet och läsa på om substanser i sin mammas alla läkemedel. Men, när de ombeds att välja ett ämne att hålla föredrag om, hör hon sig själv säga, till sin egen överraskning, att hon i sitt föredrag kommer att berätta om en ung hemlös kvinna.

Lou ger sig ut på spaning i sitt stationsområde Paris. Snart möter hon No, en ung kvinna, arton år gammal, som lever ett hårt liv utan bostad, familj och vänner. Lou grips av Nos magra och smutsiga gestalt. Hon får lov att intervjua henne för sitt skolarbete, efter envishet från Lous sida. En annan värld öppnas med Nos berättelser om ständigt sökande efter mat, sovplats, någonstans att ta hand om sin hygien, och om rädsla och våld. De får kontakt och en tät närhet utvecklas mellan dem. Lou tänker: ”Hela mitt liv har jag känt mig utanför, var jag än har varit, utanför bilden, utanför samtalet, utanför sammanhanget, som om jag var ensam om att uppfatta ljud och ord som andra inte kan höra, och döv för orden de tycks höra, som om jag befann mig utanför ramen, på andra sidan om en ofantlig och osynlig fönsterruta. Men igår med henne var jag där, man hade säkert kunnat rita en cirkel runt oss, en cirkel som jag inte var utestängd ifrån, en cirkel som omgav oss och som under några minuter skyddade oss från omvärlden.” (s. 14-15)

Lou, No och Lucas som är Lous klasskamrat blir nära vänner, nästan som syskon. De är tre ensamma personer. No, helt utan någon och med en mörk och trasig uppväxt. Lucas som lever ensam, med föräldrar som finns på annat håll. Lou, som känner sig ensam i sin nu så tysta familj, med en djupt deprimerad mamma sedan Lous yngre syster dog som spädbarn och en pappa som inte han heller orkar läka familjen.

Lou övertalar sina föräldrar att låta No flytta hem till dem. Vänskap och familjer kan läka långvariga sår, men det är inte alltid lätt att lämna ett långt liv bakom sig. Förstår omgivningen vad den behövande behöver? Nos alkohol- och läkemedelsmissbruk blir allt mer förödande.

Läs en skildring som lämnar mycket av gestalter och tankar kvar.

I Frankrike har romanen fått utmärkelserna Prix des Libraries och Prix du Rotary 2008. Den har filmatiserats av Zabou Breitman.

I vårt Bibliotek finns boken. Vi har den även på franska, No et moi. Hennes första roman Dagar utan hunger, finns även den att låna.

Rosmarie

Läs mer om Delphine de Vigan på hennes svenska förlag Sekwas hemsida:
https://sekwa.se/forfattarna/delphine-de-vigan/
(Hämtad 2022-05-10)

Intervju med författaren om romanen No och jag hos WHSmith Richard and Judy Book Club:
Delphine De Vigan – WHSmith Richard and Judy Book Club 2010 Interview
https://www.youtube.com/watch?v=gFuT2LQZsek
(Hämtad 2022-05-10)

Delphine de Vigan intervjuades om sitt författarskap av Tore Leifer på Louisiana Literature Festival som konstmuseet Louisiana i Danmark hade i augusti 2018. Intervjun finns hos Louisiana Channel:
Delphine de Vigan interview: The dangerousness of writing
https://channel.louisiana.dk/video/delphine-de-vigan-the-dangerousness-of-writing
(Hämtad 2022-05-10)

22 mars, 2022 / Inga kommentarer

Glöm mig av Alex Schulman

Schulman, Alex. 2016. Glöm mig: roman. Stockholm: Bookmark.

”Vi sa just ingenting, eller jag menar: ingen av oss sa några avgörande saker. Och ända minns jag allt. Varenda blick, vartenda leende. Det är bara jag och mamma. Vi ligger på lånad tid i eftermiddagssolen och äter kexchoklad bakom en kyrka.
̍Jag älskar dig, gubbe. ̍
̍Jag älskar dig ̍, svarade jag.
Det är ett litet minne.
Det lilla minnet är viktigt.” (s. 34)

Alex tänker tillbaka på en av de alla varma stunder som han har med sin mamma, innan hon gradvis glider in i ett allt tyngre alkoholmissbruk som förändrar livet för hela familjen. Minnen från barndomen vävs samman med minnen av sin mamma i en vuxen tid. Det blir sakta en ömsesidig förskjutning av beteenden inom familjen. Mamman blir allt mer frånvarande och ofta irriterad. De kärleksfulla rutinerna och samspelet försvinner allt mer. Ingen vågar riktigt lyfta behovet av hjälp, förrän långt fram i livet.

Det här är en djupt personlig vittnesbörd, som fångar läsaren och verkligen berör. Men det är också ett exempel på när skönlitteraturen kan öka förståelsen, på ett sätt som enbart facklitteratur inte kan åstadkomma, om beroende, medberoende och vårt behov av nära och kärleksfulla relationer.

Båda föräldrarna var kända och populära medieprofiler. Han lyfter fram sin mamma som skicklig skribent och karismatisk personlighet. I den här skildringen visar han själv att han är en mycket bra berättare, i en roman om sin uppväxt, som är svår att lägga ifrån sig. Läs den! Den har något viktigt att säga oss alla.

Romanen finns i vårt Bibliotek, liksom hans roman Överlevarna.

Rosmarie

Alex Schulman har ett eget långt yrkesliv inom media. Numera skriver han bland annat krönikor i Dagens nyheter:
https://www.dn.se/av/alex-schulman/
(Hämtad 2024-06-10)
Om du inte kan läsa artiklarna du vill på Dagens nyheters hemsida, så kan du söka upp dem i Mediearkivet, artikelarkiv på Bibliotekets hemsida. Mediearkivet kan enbart användas inom skolan.

Han har även en podd tillsammans Sigge Eklund, Alex & Sigges podcast.
https://www.alexochsigge.se
(Hämtad 2024-06-10)

8 februari, 2022 / Inga kommentarer

Brown girl dreaming av Jacqueline Woodson

Woodson, Jacqueline. 2014. Brown girl dreaming. New York: Nancy Paulsen Books.

”How to listen #7

Even the silence
has a story to tell you
Just listen. Listen.” (s. 278)

Jacqueline berättar med korta minnesfragment om sin uppväxt, om barndomen i Greenville i South Carolina med morföräldrarna, syskonen och en mamma som separerat från hennes pappa, och flytten till Brooklyn i New York.

Minnesbilderna är nära och berörande, morfars skratt, mormors varma händer, den doftande trädgården, livet med syskonen, mamma och den starka släktkänslan, och senare uppbrottet och flytten från den södra delen av landet till den hårda och fattiga miljön i Brooklyn. Det är en personlig berättelse om en uppväxt, men med finns tiden, med Civil Rights Movement och Black Panthers under 1960- och 1970-talet. Familjen lever med orolig försiktighet i samhället.

I Author´s note berättar Jacqueline Woodson om betydelsen för henne av att minnas och formulera sina minnen, och med det både saknad och upptäckter. I arbetet med boken såg hon för första gången även tillbaka på hur hennes eget författarskap började ta form, i en tradition av muntligt berättande inom familjen. Sakta växer hennes självförtroende för sin egen röst som författare.

Minnesbilderna är skrivna i fri versform. Varje minne av situationer och detaljer är viktiga för henne. Det ger intensitet, tydlig närvaro och självbiografin blir verkligt personlig när berättaren stannar till i det som har varit de avgörande händelserna för henne. Varje ögonblick är stort författarskap.

Läs boken! Den finns i vårt Bibliotek. Kanske kan den inspirera dig att skriva om de minnen som är viktiga för dig i ditt eget liv? I vårt Bibliotek finns även Jacqueline Woodsons romaner Another Brooklyn, Hush och Närmar sig dig mjukt.

Boken har hyllats av många och belönades bland annat med National Book Award, när den kom ut 2014. Jacqueline Woodson utsågs 2018 till årets ALMA– pristagare – Astrid Lindgren Memorial Award. Priset utdelas för ett helt författarskap.

Rosmarie

Se och lyssna till Jacqueline Woodsons oförglömliga TED Talk: What reading slowly taught me about writing:
https://www.ted.com/talks/jacqueline_woodson_what_reading_slowly_taught_me_about_writing
(Hämtad 2022-02-08)

Jacqueline Woodsons hemsida, där hon berättar om sitt författarskap:
https://www.jacquelinewoodson.com
(Hämtad 2022-02-08)

13 januari, 2022 / Inga kommentarer

Starfish av Lisa Fipps

Fipps, Lisa, 2021. Starfish. New York: Nancy Paulsen Books, an imprint of Penguin Random House

”You don’t deserve
to be seen or heard,
to take up room,
to be noticed.

Make yourself small.” (s. 5)

Dagböcker lyssnar till drömmar och hemligheter, men Ellies dagbok fylls av allt fler ”Fat Girl Rules”, om hur man blir osynlig för sin omgivning, och kanske även för sig själv.

Sedan hon var några år gammal har de flesta påpekat för henne att de tycker att hon väger för mycket. I skolan utsätts hon för grov mobbning. I sin familj känner hon sig ensam. Det finns en stöttande pappa, men från sina syskon möter hon hån om sin vikt. Hennes mamma accepterar inte alls hennes utseende, utan sätter upp artiklar om övervikt på kylskåpsdörren, inför dieter och vill att Ellie ska genomgå kirurgi.

Ellie är ensam och olycklig, men försöker värna sin insida. Hon flyr till eget universum i familjens pool, som en starfish:

”The pool’s always been my escape.
The place I feel weightless
in today’s fat-obsessed world.
I swim each morning and
try to hold on to that feeling
throughout the day.
But the time school’s over,
I feel every pound, plus
the added weight of shame
from all the comments and pranks.
The pool helps wash it all away.

Now I want the pool to be something more,
not only a place to escape,
but also a place to express myself.

As I float,
I spread out my arms
and my legs.
I’m a starfish,
taking up all the room I want.” (s. 41)

När romanen börjar har Ellie bara en vän, förutom sin mops Gigi. Vännen flyttar. Men det kommer en vändning med nya vänner, uppmärksamhet för sitt skrivande och berättande, och med en terapeut som hon träffar, först mot sin vilja, men som hjälper henne att upptäcka sig själv och att sätta gränser. Ellies revansch i sitt liv börjar, som den unika och underbara person hon är.

Romanen är skriven i korta kapitel i versform av Ellie. Hon fokuserar på händelser och känslor, och versformatet ger hennes berättelse tydlighet, nerv och närhet, i viktiga ögonblick för henne. Det är en personlig vittnesbörd av Ellie själv, och det är det som fångar mig som läsare.

I Author’s note berättar Lisa Fipps att romanen är baserad på självupplevda händelser från hennes egen uppväxt.

Det är hennes första roman och den finns i vårt Bibliotek. Den är ännu inte översatt till svenska. Hoppas att någon skyndar sig att översätta den.

Lisa Fipps har en hemsida, där hon i under Blog delar med sig av sina råd för att skriva, och under Resources finns det bland annat poddar och videor som handlar om Starfish.
https://authorlisafipps.com
(Hämtad 2022-01-13)

Rosmarie

30 september, 2021 / 1 kommentar

The hate u give av Angie Thomas

Thomas, Angie. 2017. The hate u give. London: Walker

Jag vill tipsa om boken The hate u give. Den är skriven av Angie Thomas. I boken får vi följa Starr Carter som är 16 år och bor i en fattig förort i USA. Fastän hon bor i ett utsatt område, så går hon i en fin privat skola där de flesta av eleverna är vita och har rika familjer. Starr försöker balansera sina två liv och hon är alltid medveten om vem alla andra vill att hon ska vara, samtidigt som hon försöker hitta sig själv. Men, efter att hennes vän skjuts ihjäl kan hon inte längre gömma sig, hon måste nu välja vem hon vill vara och vad hon ska stå för.

Jag tipsar om boken eftersom att den är lätt att känna igen sig i. Den visar också hur enkelt det är för olika media att påverka våra uppfattningar och värderingar. Detta är ingen snyfthistoria, utan snarare ett hopp om att vi inte måste följa i den gamla generationens fotspår. Den ger oss en känsla av att vi kan bli vad vi än vill, så länge vi är oss själva.

Grace Chijioke

Romanen har även blivit film 2018 i regi av George Tillman Jr. Hos 20th Century Studios finns en trailer som man kan se:
https://www.20thcenturystudios.com/movies/the-hate-u-give
(Hämtad 2021-09-30)

Angie Thomas hemsida, Instagram och Twitter:
https://angiethomas.com
(Hämtad 2021-09-30)

https://www.instagram.com/angiethomas/
(Hämtad 2021-09-30)

https://twitter.com/angiecthomas
(Hämtad 2021-09-30)

Boktipset inskickat av: Grace Chijioke

2 juni, 2021 / Inga kommentarer

Romanerna om Patrick Melrose av Edward St. Aubyn

St. Aubyn, Edward. 2016. Romanerna om Patrick Melrose. 2 volymer. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Översättning: Erik Andersson. Orginaltitel: The Patrick Melrose novels.

Patricks utsattes för övergrepp i barndomen. Det förföljer honom genom livet och utplånar nästan hans liv.

Patricks berättelse finns i fem romaner. I varje roman skildrar ett tidsavsnitt någon dag i Patricks liv från tidig barndom under 1960-talet fram till några år efter 2000.

Vi möter honom i den första romanen som femåring i något som skulle kunna vara en idyllisk sommarmiljö för brittisk överklass i Frankrike. Patrick är ett barn i total ensamhet, utan någon att vända sig till. Han bevittnar sin pappas våld och sadistiska beteende mot hans mamma, som glider in i ett beroende av psykofarmaka och alkohol. Hans pappa misshandlar honom och våldtar honom.

I de följande romanerna är Patrick ung vuxen och vuxen. Barndomens övergrepp har traumatiserat honom. Hans släcker ner sitt liv totalt med ett tungt drogberoende och lever ständigt nära ett livsavslut. Han lyckas bryta sitt missbruk och hans livsresa tar en vändning, med familj och egna barn, men det är en fortsatt kamp nu med alkoholmissbruk under en tid, på vägen till ett närvarande liv. Det är först vid trettio år som han för första gången vågar nämna övergreppen i barndomen, det blir till sin bäste vän sedan länge: ”jag vet bara att jag är trött på de här stålborstarna som gnor i skallen på mig” (volym 1, s. 338). Längre fram beskriver han att: ”Hans kropp var en kyrkogård av begravda känslor” (volym 2, s. 329).

Det är en levnadsberättelse som inte lämnar någon oberörd och som har en verklig bakgrund i Edward St. Aubyns eget liv. Han lever sig in i de fiktiva personernas förutsättningar, skiftar skickligt berättarperspektiv och har samtidigt ett avstånd som skarp iakttagare och det skapar levande situationer. Längre fram i romanerna kommer hans känsla för humor och ironi fram, och tragik och komik vävs samman.

De fem romanerna som kom ut mellan 1992 till 2011, finns samlade i två volymer, Romanerna om Patrick Melrose, som innehåller romanerna Glöm det, Dåliga nyheter, Visst hopp, Modersmjölk och Till sist. Romanerna betraktas redan som en brittisk klassiker. I vårt Bibliotek finns volymerna både på svenska och engelska.

Filmatiseringen av romanen 2019 blev en serie i fem delar som belönades med fyra BAFTA – British Academy of Film and Television Arts, bland annat till Benedict Cumberbatch för sin huvudroll i serien och romanförfattaren David Nicholls som skrivit manuset. Här kan man se några korta klipp på produktionsbolaget Showtimes officiella hemsida, utan att starta abonnemang:
https://www.sho.com/video/61325/patrick-melrose-about (Hämtad 2021-05-30)
Serien finns att se hos fler strömningstjänster. (Jag känner själv att jag inte vill se den efter den intensiva romanläsningen.)

Edward St. Aubyns hemsida:
http://www.edwardstaubyn.com (Hämtad 2021-05-30)

I en intervju av Ian Parker i The New Yorker, berättar Edward St. Aubyn om sitt liv och författarskap, bland annat: ”St. Aubyn was a dyslexic child, and is still a slow reader. “I think that’s affected my prose style,” he said. “I became very interested in the sound of words, and the rhythm of sentences, because it took me so long to get to the end of them.” Today, “if I can find an excuse not to read something, I’m very grateful.” – Ett hinder som förde med sig en uppmärksamhet och lyhördhet i hans eget författarskap.
Parker, Ian. 2014. Inheritance: how Edward St. Aubyn made literature out of a poisoned legacy. The New Yorker. 2 juni.
https://www.newyorker.com/magazine/2014/06/02/inheritance (Hämtad 2021-05-30)
Artikeln går att läsa reklamfinansierad med den här länken utanför skolans enheter.

Rosmarie

Ps! Just nu finns filmatiseringen i fem timslånga avsnitt på Sveriges televisions hemsida, tillgänglig till 2022-05-06:
https://www.svtplay.se/patrick-melrose
(Hämtad 2022-03-23)

28 april, 2021 / Inga kommentarer

Shuggie Bain av Douglas Stuart

Stuart, Douglas. 2021. Shuggie Bain. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Översättning: Eva Åsefeldt. Originaltitel: Shuggie Bain.

Shuggie (Hugh) Bain bor med sin mamma Agnes, och en bror och en syster från ett tidigare äktenskap hemma hos Agnes föräldrar. Hans pappa är allas fasa. Pappan är våldsam och misshandlar deras mamma grovt. Efter några år lämnar pappan familjen helt.

Berättelsen börjar 1981. Shuggie är fem år och vi får följa honom upp till sexton års ålder. Familjen bor i Glasgow. Det är då en hårt drabbad industristad med arbetslöshet, fattigdom och bidragsberoende.

Agnes alkoholmissbruk ödelägger henne allt mer och påverkar hela hennes familj, som lever i en ständig oro. Syskonen flyr och Shuggie blir ensam kvar med sin mamma, som han vaktar, hjälper och älskar.

Shuggie får även kämpa med sina jämnåriga som tycker att han är feminin och han möter glåpord om sin mamma, även från vuxna.

Trots ensamhet och förakt från omgivningen, så är det även en berättelse om värme och sammanhållning mellan människor.

Romanen är framförallt berättad av Shuggie ur ett barns perspektiv. Det är en stor kärleksroman i allt han gör för sin mamma. Agnes har en särskild förmåga att lysa i sin omgivning, med repliker och en klädstil som ingen annan har, och hon möter beundran. Hennes personlighet och kärleksfullhet försvinner allt mer med missbruket och Shuggie blir ensam med ett för alldeles stort ansvar som barn.

Berättelsen är levande i varje ögonblick av detaljer, gripande och överraskande. Den är mycket svår att lägga åt sidan. Det är en verkligt storslagen roman. Jag är övertygad om att den här berättelsen alltid kommer att fånga många nya läsare och är en blivande klassiker.

Det är Douglas Stuarts debutroman. Han har under många år arbetat som modedesigner, och det konstnärliga intresset kommer fram även hos några av romanens personer. Han delar Shuggies sorgliga erfarenheter av att mista föräldrar och att vara barn till en förälder som är beroende av alkohol.

Romanen belönades med The Booker Prize 2020. Den finns i vårt Bibliotek.

På Douglas Stuarts hemsida, där man även kan läsa två av hans noveller Found wanting och The Englishman, som har varit publicerade i The New Yorker, samt hans essä Poverty, anxiety, and gender in Scottish working-class literature , som har publicerats av Literary Hub:
https://www.douglasdstuart.com (Hämtad 2021-09-23)

Följ Douglas Stuart på hans Twitterflöde, där mycket handlar om hans författarskap och han lämnar egna boktips:
https://twitter.com/Doug_D_Stuart (Hämtad 2021-09-23)

I litteraturprogrammet Babel i Sveriges television finns en intervju av Jessika Gedin med Douglas Stuart:
https://www.svtplay.se/video/31054718/babel/babels-intervju-sasong-1-douglas-stuart-om-shuggie-bain
(Hämtad 2021-09-23)

Rosmarie

Östras bokblogg

Boktips från läsarna

Tag: Uppväxt (page 1 of 2)

När bror dör av Emilia Aalto

Själens telegraf av Amanda Svensson

En vänskap av Silvia Avallone

No och jag av Delphine de Vigan

Glöm mig av Alex Schulman

Brown girl dreaming av Jacqueline Woodson

Starfish av Lisa Fipps

The hate u give av Angie Thomas

Romanerna om Patrick Melrose av Edward St. Aubyn

Shuggie Bain av Douglas Stuart

Taggar