1930-tal. Pereira lever ett lågmält liv som kulturjournalist i det uttalat neutrala Portugal, vars ledare Salazar alla dock vet är lojal styret i det fascistiska Spanien. För att inte komma på kant med andra stater är det viktigt att landets journalistkår inte skriver sådant som kan äventyra den portugisiska statens intressen. Pereiras journalistiska gärning går därför huvudsakligen ut på att skriva dödsrunor över döda författare — ofta innan de gått bort för att snabbt kunna publicera vid den faktiska bortgången. I övrigt spenderar han sin tid med att dricka lemonad och att tala med porträttet av sin bortgångna fru.
När Pereira får möta den revolutionäre Monteiro Rossi prövas hans ideal, och han blir tvungen att förhålla sig till sin egen roll i det samhälle han lever.
Påstår Pereira är en elegant bok om yttrandefrihet och om möjligheterna att komma till tals.
Henrik