Beischer, Sara. 2012. Jag ska egentligen inte jobba här. Stockholm: Ordfront
“Det är en fullständig slump att jag hamnade här. Jag frånsäger mig allt ansvar för min tillfälliga arbetsplats, för det är just vad den är. Tillfällig. Den har inget med mig att göra. Jag gör det jag gör för pengarna. Vilket jobb som helst hade funkat, men Annika Bäcklund var snabbast och anställde mig på stående fot. Vet inte ens om det gjorde mig glad. Blev nog mest snopen över hur lätt det gick att få ett jobb.” (s. 11)
Moa är nitton år och har flyttat till Stockholm och ett andrahandsboende. Hon drömmer om ett liv som skådespelare och förbereder sig för att söka till scenskola. I väntan på livet inom teatern, börjar hon en anställning på äldreboendet Liljebacken. Mötet med äldrevården och döden blir en chock för Moa.
Hon är ensam och känner sig främmande inför det mesta, men ger inte upp sina planer på scenskola, upptäcker sig själv och sina gåvor i det tillfälliga arbetet. Hon finner vänskap där hon minst anar det.
Moa är en skarp iakttagare av sig själv och omgivningen. Tragik och humor finns med i skildringen av vardagen. Berättelsen har en nerv och utveckling, som gör det svår att sluta läsa. Det är en roman som inte liknar någon annan roman. Mycket läsvärd tycker jag.
Romanen finns i vårt Bibliotek.
Rosmarie
Sara Beischers hemsida:
http://www.sarabeischer.se (Hämtad 2021-05-11)
