Östras bokblogg

Boktips från läsarna

Tag: Migration (page 1 of 2)

Brooklyn av Colm Tóibín

Tóibín, Colm (2024). Brooklyn. Stockholm: Norstedts. Översättning: Erik Andersson. Originaltitel: Brooklyn, 2009.

Eilis Lacey växer upp i staden Enniscorthy i Irland, under åren efter andra världskriget. Fattigdomen är utbredd och möjligheterna att försörja sig är små. Eilis tre äldre bröder har flyttat till England för arbete. Kvar finns hennes syster Rose som arbetar på ett kontor. Båda systrarna bor hos sin mamma, som lever på en liten pension. Rose har en inkomst, har råd att vara lite modeintresserad och rör sig i ett socialt sällskapsliv med lätthet. Eilis ser avståndet till sin systers liv. Men, hela Eilis liv kommer dramatiskt att förändras när fader Flood kommer hem till Irland, på besök från Brooklyn i New York. Han har en irländsk församling i Brooklyn och har kontakter för både ett boende och en anställning på ett varuhus för Eilis. Familjen uppmanar Eilis att anta erbjudandet och Eilis, som aldrig tidigare har lämnat sin stad, börjar sin långa resa mot en ny och för henne helt okänd tillvaro.

Hon möter ett storstadsliv i varuhuset, en samvaro i boendet med andra unga ensamma kvinnor och en gemenskap i den socialt inriktade församlingen som bland annat ordnar dans. I fader Flood har hon en vän. När han ser att hon egentligen inte trivs i varuhuset, hjälper han henne ekonomiskt att börja en utbildning i bokföring.

Hon följer med och anpassar sig i sitt nya liv, men tänker: “Hon var ingen här. Det var inte bara det att hon saknade vänner och familj; det var snarare det att hon var en vålnad i det här rummet, på gatorna på väg till jobbet, i butiken. Ingenting betydde något. Rummen i huset på Friary Street [i Enniscorthy] tillhörde henne, tänkte hon: när hon gick omkring i dem var hon verkligen där.” (s. 78).

Tony förälskar sig i henne och hon bjuds in i hans italienska familj. När hon börjar att se sin framtid i USA, kommer ett samtal hemifrån med ett dramatiskt besked. Eilis reser tillbaka, bara för en tid, tänker hon. Åter hemma, med nya erfarenheter, möter hon sin familj, vänner och en tidigare förälskelse på nytt. Hennes perspektiv förändras. Var hör hon hemma?

Eilis berättarröst ger händelserna en tydlig blick inifrån. Hennes röst fångar läsaren i den avskalade och nära berättarstilen. Hon tvingas till stora omställningar, utan så mycket av eget val. Trots den lågmälda skildringen, så känns berättelsen omskakande.

Romanen rekommenderas varmt och likaså fortsättningen om hennes liv i romanen Long Island, där vi möter henne senare, mitt i livet.

Båda böckerna finns i vårt Bibliotek.

Brooklyn har blivit en uppmärksammad film med ett manus av Nick Hornby och Colm Tóibín, och med John Crowley som regissör.

Rosmarie

Colm Tóibíns hemsida:
https://colmtoibin.com
(Hämtad 2026-04-29)

Det svenska förlaget Norstedts presentation av författaren och hans romaner:
https://www.norstedts.se/119693-colm-toibin
(Hämtad 2026-04-29)


Canción av Eduardo Halfon

Halfon, Eduardo (2024). Canción. Stockholm: Bokförlaget Tranan. Översättning från spanska: Hanna Nordenhök. Originaltitel: Canción, 2024.

Canicón är en spännande, ganska tunn och innehållsrik bok som behandlar stora ämnen. Några ämnen som författaren tar sig an är rotlöshet, att försöka identifiera och urskilja en identitet som vuxen, men även att reda ut ett familjetrauma. Boken som har vunnit Berman-priset med motiveringen ”För ett impressionistiskt autofiktivt berättande som upplöser varje gräns mellan identitet och mask, hem och förskingring, förflutet och närvarande.”, är unik.

Den är unik för sin intressanta, men även ibland förvirrande parallellhandling och för sin självbiografiska prägel. Eduardo Halfon beskriver rotlöshet och det letandet efter svar som tillkommer, på ett så fint och personligt sätt. Huvudpersonens judiska identitet utforskas i Libanon, Japan och Guatemala, men det är mer hans sökande i sig som gör boken, än de upptäckter han hittar för att kunna svara på den svåra frågan ”var kommer du ifrån?”.

Bokens handlingen är lite av ett mysterium och just därför var den en rolig bok att läsa.

Samuel

Läs mer om författaren och boken hos förlaget Tranan:
https://tranan.nu/bocker/cancion/
(Hämtad 2026-03-26)

På förlaget Tranans hemsida finns det även en intervju med författaren:
https://tranan.nu/2024/10/09/intervju-eduardo-halfon/
(Hämtad 2026-03-26)

Läs mer om Berman Literature Prize, ett svenskt pris med internationellt fokus:
https://www.bermanliteratureprize.se
(Hämtad 2026-03-26)


Boktipset inskickat av: Samuel

Drömräkning av Chimamanda Ngozi Adichie

Adichie, Chimamanda Ngozi (2025). Drömräkning. Stockholm: Albert Bonniers förlag. översättning: Niclas Nilsson. Originaltitel: Dream count, 2025.

“Jag har alltid längtat efter att en annan människa ska känna mig, på riktigt känna mig. Vi kan leva år efter år med en längtan vi inte finner ord för. Tills en spricka visar sig på himlen och vidgas och avslöjar oss för oss själva” (s. 7), inleder Chiamaka sin berättelse.

Världen är nedstängd av covidpandemin. I sin isolerade och ödsliga tillvaro i sitt hus i Maryland, tänker Chiamaka tillbaka. Minnen blir viktiga i ensamheten.

Hon har vuxit upp i Nigeria, där familjen bor kvar. Drömmen är att skriva en roman, men den vill inte komma till liv ännu. Hon reser och skriver resereportage, med en iakttagande utanförblick. Kontrasten mellan två länder känner hon själv av i sin nya tillvaro i USA.

Bästa väninnan Zikora, är advokat och kusinen Omelogor, arbetar inom finansbranschen. De tre väninnorna har vuxit upp tillsammans i Nigeria i välbeställda förhållanden och delar i dag sina liv mellan USA och Nigeria. Genom att söka sig till USA har de alla hoppats på förändring i sina liv. De är mellan trettio och fyrtio år. I egna kapitel får man följa deras livsresor, förhoppningar och relationer som har blivit besvikelser. Vänskapen har de behållit. De möter kontraster mellan traditioner och sociala förhållanden, och de bär med sig mörka familjeminnen som igbo i Nigeria, och möter brist på historisk kunskap. Familjerna i Nigeria ger dem värme och styrka.

Kadiatou, Chimakas hemhjälp, blir nära väninna till henne. I ett eget kapitel berättar Kadiatou om sitt liv och uppväxt i Guinea, i en fattig och utsatt tillvaro. Hon tvingades som barn till omskärelse, som var en tradition. I sitt nya hemland USA, arbetar hon med att städa hotellrum. Hon utsätts för våldtäkt av en förmögen man. I den mediebevakade rättsprocessen ifrågasätts hon som person. Chimaka, Zikora och Omelogor finns vid Kadiatous sida. Ett verkligt uppmärksammat rättsfall som har upprört författaren till romanen är bakgrund till skildringen.

Författarens anmärkning, avslutar romanen: “Meningen med konst är att betrakta vår värld och beröras av den, och sedan ålägga sig att försöka se den världen klart, tolka den ifrågasätta den.” (s. 472) och “Berättelser hjälper oss att se oss själva och prata om oss själva.” (s. 473) – och i den här romanen är det karaktärernas egna, nära och oretuscherade berättelser som skapar vibrerande personporträtt som berör och stannar kvar, och ger läsaren livets komplexitet. Vänskapen och relationerna är en drivkraft som får karaktärerna att fortsätta. Det här är en roman som man behöver i sitt liv. Den påminner om vikten av att se på sitt liv med ärlighet, utvecklas som lyssnare, om att intressera sig för den komplexa omvärlden och söka kunskap i historien. Kanske är det framför allt en roman om vikten av empati och vänskap.

Romanen finns i vårt Bibliotek. På vårt Bibliotekets hyllor finns även hennes romaner Lila hibiscus och En halv gul sol, Americanah (den finns med här på bokbloggen) samt Alla borde vara feminister, se TED Talk nedan.

Rosmarie

Läs mer om Chimamanda Ngozi Adichie på hennes hemsida där man även kan lyssna till föreläsningar, intervjuer, läsa artiklar och följa henne i sociala medier:
https://www.chimamanda.com
(Hämtad 2025-09-21)

Läs mer om författaren och hennes böcker på det svenska Albert Bonniers förlags sidor:
https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/295552/dromrakning/
(Hämtad 2025-09-21)

Chimamanda Ngozi Adichies har medverkat som talare i TED Talks. Se och lyssna till The danger of a single story och We should all be feminists:
https://www.ted.com/speakers/chimamanda_ngozi_adichie
(Hämtad 2025-09-21)

Se samtalet mellan författaren och Jessica Gedin i SVT:s litteraturprogram Babel, på Bokmässan 2025:
https://www.svtplay.se/video/ja4EknV/babel/babel-special-2025-bokmassan-i-goteborg
Kan ses fram till den 27 mars 2026.
(Hämtad 2025-09-28)

Lyssna till en intervju med Chimamanda Ngozi Adichie i Lundströms bokradio, som ger en bakgrund till romanen:
P1 Lundströms bokradio (2026). Chimamanda Ngozi Adichie om sorg & döda mammors omsorg [Radioprogram]. Sveriges Radio. 29 maj.
https://www.sverigesradio.se/avsnitt/tanya-tagaq-min-mammas-generation-var-den-sista-att-vaxa-upp-i-en-igloo
(Hämtad 2026-07-13)

Hyper av Agri Ismaïl

Ismaïl, Agri. 2024. Hyper. Stockholm: Albert Bonniers förlag

En familj har tvingats att fly från sitt hemland, den kurdiska delen av Irak, därefter från Iran och vidare till England. Pappa Rafiq var från början läkare, men övergav yrket för att vara med och grunda det kurdiska kommunistpartiet. Hans engagemang leder till en ekonomisk kollaps för hans familj och blir en mycket farlig situation. Vi möter dem första gången 1978 i flyktens början.

Familjen bosätter sig utfattiga i en förort till London. Rafiq lyckas aldrig få ett arbete och hustrun Xezal städar i hemlighet för att kunna ge sina barn modevaror, så att de ska smälta in i de miljöer som hon hoppas ska bli deras framtider.

Berättelsen rör sig mellan olika tider och återges ur de olika familjemedlemmarnas liv och ur barnens nu vuxna tillvaro, med nära porträtt.

Det äldsta barnet Mohammed finns i en hård finansmiljö i London. Konkurrensen är obarmhärtig och en framgångsrik yta betraktas som det primära. Hälsa och sömntimmar är sekundära.

Det mellersta barnet Siver avbryter sina studier på School of Oriental and African Studies i London, för att gifta sig och flytta med sin man till hans föräldrahem i Bagdad. När maken vill gifta sig med en tonåring som sin andra hustru, lämnar Siver honom och flyttar med deras dotter till Dubai, där hon nu fattig, med sin brittiska engelska får arbete en period i en lyxig modeaffär.

Det yngsta barnet Laika lever isolerat i New York där han ägnar sig åt att skapa finansiella högfrekvensalgoritmer, med siktet på att utveckla bättre aktierobotar än de stora aktörernas.

Syskonen finns alla tre i olika situationer i den finansiella världen. Pappa Rafiqs historia och ideella engagemang känns avlägset mot det liv barnen lever.

Vare sig Rafiq eller Xezal kände sig hemma i sitt nya hemland. Mamma Xezal försöker att komma i kontakt med sina barn, men känner inte att hon möter något gensvar från dem. Syskonen, som är utspridda över världen, har inte heller särskilt mycket kontakt med varandra.

Världshändelserna som berör dem strömmar förbi dem i berättelsens växlande tidsavsnitt. De lever alla rätt ensamma liv. Kontrasterna mot den yttre världen förstärker handlingen. 

Det är en medkännande och skarp skildring av vår tid och värld, av bristen på gemenskap, om ytans makt och om det höga priset för engagemang och flykt. Berättelsen har en satirisk skärpa och humor, som som både styrker berättelsen och lyfter fram de mänskliga aspekterna.

Längst bak i boken finns en gedigen källförteckning, där författaren delar med sig av sitt researcharbete.

Det här är Agri Ismäils debutroman, som har publicerats samtidigt i Sverige och England. Han är jurist med erfarenheter av den finansiella sektorn i London, Dubai och irakiska Kurdistan.

Boken finns i vårt Bibliotek.

Rosmarie

Agri Ismaïls hemsida:
https://www.agriismail.com
(Hämtad 2024-09-30)

Se samtalet mellan författaren och Jessica Gedin i SVT:s litteraturprogram Babel:
https://www.svtplay.se/video/KBwkrgJ/babel/agri-ismail-shehan-karunatilaka-ivory
Kan ses fram till den 8 november 2024.
(Hämtad 2024-09-30)

Läs mer om romanen och författaren på Albert Bonniers förlags hemsida:
https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/292822/hyper/
(Hämtad 2024-09-30)

Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie

Adichie, Chimamanda Ngozi. 2013. Americanah: roman. Stockholm: Bonnier. Översättning: Ragnar Strömberg. Originaltitel: Americanah, 2013.

Ifemulu sitter i en hårsalong i Princeton för att låta fläta sitt hår. Hon har bestämt sig för att återvända till Nigeria efter tretton år i USA. Den tidigare rakt permanentade frisyren finns inte längre kvar och hon har lagt bort den amerikanska accent som hon tidigare eftersträvade. I Nigeria kallas återvändare lite ironiskt ”Americanah”. Hon längtar tillbaka, men vet egentligen inte vad hon har framför sig.

Det har varit en lång omvälvande tid i USA, dit hon kom med ett stipendium för att studera. Den första tiden var en tillvaro i total fattigdom, omöjlighet att få något arbete alls och i förnedring. Hon vågade inte ens berätta för sina närmaste om sin utsatta situation. En väninna hjälper henne att få arbete som barnsköterska i en familj som arbetar med välgörenhet i andra delar av världen.

Ifemulu möter generaliserande och naiva föreställningar om den världsdel hon kommer ifrån och i sitt nya hemland möter hon direkt rasism. Hon har aldrig tidigare tänkt på sin hudfärg.

Hon startar en blogg med sina iakttagelser om den osynliga rasismen. Bloggens skarphet, kontrasterar mot den flödande berättelsen om Ifemulus liv med kärleksrelationer, nära släkt och vänner.

Den stora och skimrande kärlekshistorien mellan Ifemulu och Obinze som möts i Nigeria som tonåringar, genomsyrar historien. De dras omedelbart till varandra som två själsfränder. De skiljs åt när Ifemulu reser till USA, men kan inte glömma varandra, trots att de kommer att bli många år som de lever åtskilda. Dåliga omständigheter, dåligt självförtroende och missuppfattningar gör att de avslutar kontakten.

Obinze, planerade att följa efter Ifemulu till USA, men terrordådet den elfte september stänger gränserna. Han blir istället en illegal invandrare i England. När han sedan återvänder till Nigeria blir han snabbt en framgångsrik och förmögen man, och bildar familj.

Både Ifemulu och Obinze har med sig livsförändande erfarenheter av att möta ett nytt land, men det är även en skildring om att återvända med fler perspektiv till en plats som har förändrats.

De möts igen efter alla år och känslorna är lika starka, men kan deras liv tillsammans bli möjligt, trots att det är det enda de önskar?

Romanen belönades i USA med National Book Critics Circle Award, som bästa skönlitterära bok 2013.

I vårt Bibliotek finns den både på svenska och engelska. Vi har även hennes romaner Lila hibiscus och En halv gul sol, samt Alla borde vara feminister, se TED Talk nedan.

Rosmarie

Ps. I romanen finns en referens till Allt går sönder av Chinua Achebe (s. 522-523) om kolonialism som ett historieskede som inte är avslutat. Den klassikern finns med på vår bokblogg.

Läs mer om Chimamanda Ngozi Adichie på hennes hemsida där man även kan lyssna till föreläsningar, intervjuer, läsa artiklar och följa henne i sociala medier:
https://www.chimamanda.com
(Hämtad 2023-09-24)

Chimamanda Ngozi Adichies har medverkat som talare i TED Talks. Se och lyssna till The danger of a single story och We should all be feminists:
https://www.ted.com/speakers/chimamanda_ngozi_adichie
(Hämtad 2023-09-24)

Se samtalet mellan författaren och Jessica Gedin i SVT:s litteraturprogram Babel om Americanah:
https://www.svtplay.se/video/jXYM4yn/babels-bibliotek/chimamanda-ngozie-adichie-om-americanah
Kan ses till den 27 januari 2024.
(Hämtad 2023-09-24)

Den uppgrävda jorden av Lisa Wool-Rim Sjöblom

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago.

Maria upptäcker att hennes och även hennes brors adoptioner från Chile har skett med falska papper. De lyckas spåra sina biologiska föräldrar i Chile. Maria engagerar sig i ett arbete för andra adopterade. I Chile blir det en statlig brottsutredning som berör tusentals barn och bland dessa utreds 641 adoptioner till Sverige. Under många tidigare år har en organiserad människohandel pågått där barn från utsatta familjer har stulits och handlingar förfalskats. Bakom romanen tillkomst finns ett stort eget engagemang av Lisa Wool-Rim Sjöblom och många intervjuer med berörda.

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 129.

I den grafiska romanen följer vi det privata brottsutredande arbete som de utsatta själva bedriver. Det finns en besvikelse över svenska myndigheters bristande engagemang. Det är individerna vi möter och det är en skakande skildring av vad det innebär att vara berövad sina föräldrar och familjer, och av att som förälder bli fråntagen sitt barn. I skildringen finns även återföreningar långt fram i livet och ett gemensamt engagemang som växer fram bland de utsatta, genom ideellt arbete.

Känslor och händelseutvecklingen får ett tydligt fokus i de avskalade tecknade bilderna och varje bild i berättelsen är lika genomtänkt och viktig.

I romanens efterord berättar Lisa Wool-Rim Sjöbloms om sitt eget arbete med boken och mer om utredningen, samt lämnar en omfattande källförteckning.

Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 138.

Den uppgrävda jorden finns i vårt Bibliotek, och även hennes tidigare grafiska roman Palimpsest som handlar om hennes egen adoption och som har hunnit översättas till flera språk. Läs hennes böcker!

Rosmarie

Lisa Wool-Rim Sjöbloms Instagramsida:
https://www.instagram.com/chung.woolrim/
(Hämtad 2022-11-07)

Serieboksförlaget Galago presenterar Lisa Wool-Rim Sjöblom och två av hennes grafiska romaner:
https://www.galago.se/forfattare/lisa-wool-rim-sjoblom/
(Hämtad 2022-11-07)

Ihågkom oss till liv av Joanna Rubin Dranger

Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag

Joanna börjar att utforska sin familjs historia. Det blir ett mörkt och skrämmande detektivarbete som kommer att avslöja för henne okända händelser och lyfta fram personer som har saknats i familjens berättelser. Efterforskningarna i den judiska familjens historia för henne till 1900-talets början i Östeuropa där tusentals judar mister livet och förföljs, och därefter framåt i tiden till andra världskrigets obeskrivliga fasor.

Det blir livsviktigt för henne att söka fram allt hon kan ur mörkret, och bevara och vårda minnet av varje person. Författarens arbete med efterforskningar i nutid, finns bland de allt fler levnadsöden som finns att dokumentera. Förtvivlan och sorg tynger hennes arbete, som nästan blir för smärtsamt. Under den personliga resans gång möter hon även oväntat nu levande släktingar och band upprättas till dem.

Familjens historia berättar även Europas och Sveriges historia, och hur utsatt man kunde vara även i vårt land.

Boken som på över fyrahundra sidor är en utsökt tecknad och helt handskriven berättelse. Historiens mörker och de personliga vittnesbörderna lämnar inte någon oberörd. Källförteckningen är diger med böcker, artiklar, arkivmaterial samt personliga brev och foton. Den har för mig redan den självklara beteckningen klassiker, för en bok som alltid behöver få vara levande och tillgänglig för nya läsare.

Två sidor ur boken:

Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag, s. 61.
Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag, s. 180.

Läs den här boken! Den finns i vårt Bibliotek på hyllorna med Grafiska romaner & serier. På samma hylla finns även Art Spiegelmans klassiska grafiska roman Maus: a survivor’s tale.

Rosmarie

Se en intervju med Joanna Rubin Dranger av Jessica Gedin i SVT:s litteraturprogram Babel:
https://www.svtplay.se/video/34779195/babel/babels-intervju-avsnitt-5
Kan ses till den 31 mars 2024.
(Hämtad 2023-11-01)

Hos Albert Bonnier förlag finns en presentation om Joanna Rubin Dranger och hennes böcker:
https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/5658/joanna-rubin-dranger/
(Hämtad 2023-11-01)

Fram till den 7 mars 2023 visas utställningen Familjen som försvann, på Forum för levande historia i Stockholm. Utställningen är baserad på boken:
https://www.levandehistoria.se/utstallningar/familjen-som-forsvann
(Hämtad 2022-04-19)

Romanen tilldelades Nordiska rådets litteraturpris 2023:
https://www.norden.org/sv/news/joanna-rubin-dranger-fick-nordiska-radets-litteraturpris-2023
(Hämtad 2023-11-01)

Lucy av Jamaica Kincaid

Kincaid, Jamaica. 2019. Lucy. Stockholm: Tranan. Översättning: Lena Fagerström. Orginaltitel: Lucy. Originaltitel: Lucy.

”jag hade föreställt mig att jag bara genom denna enkla handling – fara hemifrån och börja om på nytt i en ny omgivning – skulle kunna lämna alla mina sorgsna tankar bakom mig som en gammal rock man inte tänker ta på sig mer” (s. 12).

Lucy har lämnat Antiqua i Västindien där hon vuxit upp för att börja arbeta som au pair i New York, hos en ung välbeställd familj med fyra döttrar. Deras liv verkar lyckligt enligt alla livsstilsnormer, men Lucy är en skarp iakttagare och ser skuggorna i parets relation.

Breven från sin mamma låter Lucys samlas till en hög med oöppnade brev. För Lucy är flytten ett behov att undersöka förutsättningarna för ett eget liv, som hon ännu inte vet något om. På den nya främmande platsen i ett helt annat socialt sammanhang, är allt nytt och okänt för henne. Hon känner av klasskillnader, gamla kolonialistiska föreställningar och turismens idyllisering av hennes hemland. Hon får vänner och pojkvän, men i alla relationer finns det ett avstånd.

En egen kamera blir början till en förändring. Hon fotograferar och utforskar sin omgivning. ”Varför blir bilden av ett verkligt föremål så småningom mycket intressantare än själva föremålet i fråga? Det visste jag ännu inte svaret på.” (s. 119).

Lucy känner sin ensamhet, ”Men de sidor hos mig som jag inte kunde se, de sidor jag inte kunde ta på – de hade förändrats, och jag kände dem inte så väl ännu. Jag insåg att jag höll på att uppfinna mig själv, men mer på en konstnärs vis än på en uppfinnares. Jag kunde inte lita på sådant som precision och uträkning; jag kunde bara lita på intuitionen. Jag hade ingen skiss att gå efter, men när bilden var klar skulle jag veta det. Jag hade ingen samhällsställning, jag hade inga tillgångar. Jag hade mitt minne, min ilska, min förtvivlan.” (s. 131-132).

Berättarrösten är Lucys genom romanen och det är den som gör boken så berörande. Jamaica Kincaid kommer liksom Lucy från Antiqua och har flyttat till USA, hon har födelsedag samma dag och år som Lucy, och hennes och Lucys efternamn var från början det samma – Potter. Lucy blir en konstnär, liksom Jamaica Kincaid är i sitt författarskap.

Jamaica Kincaid är lysande författare. Inte lik någon annan berättare. Upptäck henne!

I vårt Bibliotek finns hennes romaner Lucy och Annie John. Annie John kan du söka upp här på vår bokblogg.

I litteraturprogrammet Babel i Sveriges television finns en intervju av Abdul Hibombo med Jamaica Kincaid, där hon berättar om sin uppväxt, sitt författarskap, sitt stora trädgårdsintresse och trädgården som ”politiskt begrepp”:
https://www.svtplay.se/video/24884114/babels-bibliotek/babels-bibliotek-sasong-1-jamaica-kincaid-om-carl-von-linne-och-sin-franvarande-pappa (Hämtad 2021-06-10)

Jamaica Kincaid är även medarbetare i tidskriften The New Yorker:
https://www.newyorker.com/contributors/jamaica-kincaid (Hämtad 2021-06-10)

och undervisar på Harvard:
https://aaas.fas.harvard.edu/people/jamaica-kincaid (Hämtad 2021-06-10)

Rosmarie

Alla floder flyter mot havet av Dorit Rabinyan

Rabinyan, Dorit. 2018. Alla floder flyter mot havet. Stockholm: Norstedts. Översättning: Rose-Marie Nielsen. Omslag från pocketutgåva 2019.

Liat och Hilmi möts genom en vän i New York. De tillbringar en natt tillsammans, där de rör sig genom ett nattligt New York för att söka efter Hilmis borttappade nycklar. De upptäcker varandra och blir oemotståndligt och passionerat förälskade. Liat har tillfälligt lämnat Tel Aviv, för att i New York med ett stipendium för några månader, få arbeta med sin masterutbildning i lingvistik och litteratur. Hilmi som kommer från Ramallah på Västbanken, befinner sig där sedan några år, på ett konstnärsstipendium. Tiden är något år efter attackerna i New York och oron finns kvar i atmosfären i staden.

Den starka kärleken mellan dem skimrar och suddar till en början ut de samhällsmotsättningar som de vuxit upp med, och New York blir en fristad för deras relation.

Liat vågar inte berätta för sin familj om Hilmi och hon märker även hur politiskt olika åsikter präglar umgänget med hans familj och vänner. För henne blir kärleksrelationen något hon känner sig smärtsamt medveten om måste ta slut efter tiden i New York, när hon om några månader reser tillbaka. De blir en Julia och en Romeo, i en annan tid och på en annan plats.

Boken förbjöds 2016 i israeliska skolor, vilket gav upphov till en debatt. Dorit Rabinyan har belönats för sin roman med Bernstein Prize, som ges till yngre författare som skriver på hebreiska. Romanen har översatts till många språk.

Romanen finns i vårt Bibliotek.

Rosmarie

Exit Väst av Mohsin Hamid

Hamid, Mohsin. 2017. Exit väst. Stockholm: Natur & Kultur. Översättning: Molle Kanmert Sjölander.

Nadia och Saeed möts på en skrivarkurs, unga i ett land i där oroligheterna trappas upp och ett eventuellt inbördeskrig riskerar vänta runt hörnet. De båda, den progressive rebelltypen Nadia och den mer reserverade och – åtminstone jämförd med Nadia – den mer värdekonservative Saeed inleder en relation, i det deras hemland de känner sedan barnsben, men där de inte kan bli kvar.

Som så många andra flyr de västerut, där de kan leva i säkerhet och där framtidsutsikterna är bättre. De gör nedslag i Grekland, i Storbritannien och i USA. (Själva flykten är underordnad i denna bok. De reser genom teleporterande öppningar vaktade av säkerhetspersonal.) Där får vi följa acklimatiseringen till nya kulturer och hur deras relation utvecklas och prövas i denna.

Länge trodde jag att boken enbart handlade om just detta. När jag stängde boken efter sista kapitlet var det med viss ”tre plus-upplevelse”, men jag kände ett gnagande behov av att grubbla över boken, och omedelbart kom den att på ett fascinerande sätt växa för mig som ingen annan bok jag läst. Boken får snarast röra teman om hur det är att vara människa: Om kärlek, om relationer, om mod och om främlingskap.

Rekommenderas gör även Hamids andra böcker, bland dem Den ovillige fundamentalisten och Nattsvärmare.

Henrik

Mohsin Hamids hemsida:
http://www.mohsinhamid.com (Hämtad 2021-05-12)


Boktipset inskickat av: Henrik Witt-Strömer

© 2026 Östras bokblogg. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.