Östras bokblogg

Boktips från läsarna

Tag: Barndom (page 1 of 2)

Stargate – en julberättelse av Ingvild H. Rishøi

Rishøi, Ingvild H. 2021. Stargate: en julberättelse. Stockholm: Flo förlag. Översättning: Marie Lundquist. Originaltitel: Stargate : en julefortelling, 2021.

Ronja drömmer: ”Då måste du hitta stigen. Du förstår det när du hittar den. För där blir det precis som en portal i skogen, det är snö på träden och de böjer sig över dig när du börjar gå. Och du börjar gå.” (s. 21). Drömmen finns med i glimtar genom berättelsen och blir allt mer levande, en stuga visar sig i gläntan, och i den finns den varma kaminen, julgranen med julgransljus och plats för familjen.

Ronja är ungefär tio år och bor med sin syster Melissa, sexton år, och pappa i stadsdelen Tøyen i Oslo. Pappan återfaller i sitt missbruk av alkohol och tillbringar tiden på krogen Stargate. Ronja och Melissa är vana vid ett tomt kylskåp och obetalda fakturor. Nu när julen närmar sig, rycker de in som julgransförsäljare, det senaste arbete som deras pappa lämnade.

Ronja och Melissa har egentligen bara varandra och det finns en stor omsorg och ömhet mellan dem. Hos Melissa finns en rädsla för samhällets hjälp.

I den iskalla tillvaron finns det några enstaka personer som gör skillnad, vaktmästaren på skolan som ser och förstår, och delar med sig av sin lunchsmörgås och grannen Aronsen som stryker ett skrynkligt lucialinne och ger ett hungrigt barn frukost i luciamorgonen.

Romanens tema kan kanske ha inspirerats av H. C. Andersens saga Flickan med svavelstickorna och påminner oss i nutid om utsatthet, barnfattigdom och att leva med missbruk. En julberättelse som är aktuell året om och en uppmaning till oss alla att se vår omgivning och hjälpa så gott vi förmår, och om att även små handlingar kan vara stora och avgörande.

Författaren har en helt fantastisk förmåga att skapa en levande berättelse med oförglömliga personer. Skildringen är både avskalad och rik, verklighetsnära och med magiska dimensioner som blir en självklar del av historien.

En roman som är svår att lägga åt sidan och som lämnar ett tydligt avtryck.

Romanen finns i vårt Bibliotek, där du även hittar författarens novellsamlingar, Vinternoveller, som även finns på bokbloggen, och Historien om fru Berg.

Rosmarie

Just nu kan du lyssna till romanen hos Sveriges Radio som följetong med Amanda Jansson som uppläsare:
https://sverigesradio.se/avsnitt/1-av-1-stargate-en-julberattelse-av-ingvild-h-rishoi
Tillgänglig till och med den 7 november 2024.
(Hämtad 2023-12-18)

Flo förlags hemsida kan man läsa om romanen:
https://www.floforlag.se/https-www-floforlag-se/stargate-en-julberattelse/
(Hämtad 2023-12-18)

och om författaren:
https://www.floforlag.se/forfattare/ingrid-h-rishoi/
(Hämtad 2023-12-18)

Alstermark Cecilia. 2023. Ingvild H Rishøi: Jag är inte politiker, jag är magiker. Kommunalarbetaren.
https://ka.se/2023/12/13/ingvild-h-rishoi-jag-ar-inte-politiker-jag-ar-magiker/
(Hämtad 2023-12-18)

När bror dör av Emilia Aalto

Aalto, Emilia. 2023. När bror dör. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Emilia har mist sin bror.

I Emilias långa sorgedikt finns minnesbilder och känslor samlade från familjen så lång tillbaka som hon kan minnas, och fram till tiden efter brodern Miskas död. Berättelsen stannar till i olika tider i deras liv. Varje avsnitt blir en dramatisk del i den tragiska historien. En barndom med en pappa som dricker för mycket och misshandlar deras mamma grovt, fattigdom och skyddat boende, och om Miskas väg in i psykisk ohälsa, missbruk med alkohol och sedan droger. Det finns ett raseri hos Emilia mot en samhällsomsorg som inte samarbetar och inte hjälper den djupt behövande. Men, det är även en berättelse om en trofast vänskap och förbehållslös kärlek mellan en bror och en syster, och om en bror som är en kreativ personlighet och ett ljus för sin omgivning.

Den helt flödande texten i korta rader lyfter fram den personliga vittnesbörden, och ger känslor och händelser ett berörande fokus. Berättelsen går inte att lämna, utan jag läser vidare och vidare. Hjärtat bankar och mina tårar finns hos Emilia och Miska.

Det är en upprörande samhällsskildring om en person som förvinner i tysthet, och om att mycket måste förändras i stödet till den som behöver hjälp.

Miskas förgörande liv ger Emilia känslor av avstånd och en ensamhet som inte tidigare existerat:

det är en särskild
form av ensamhet
att inte längre
finna min brors blick
himlande
åt all denna galenskap
(s. 113)

Sorgen efter honom är outhärdlig:

livet kan fortgå
en hel dag
hela dagen
värjer jag mig mot dig
min bror
men sedan
när jag blundar
till synes fridfullt
ser jag framför mig
din svullna hjärna
som ett piskrapp
flimrar bilden förbi
och jag slår upp ögonen
klarvaken
(s. 228)

Boken finns i vårt Bibliotek. Läs den!

Rosmarie

Brobjer, Sanna. 2023. Emilia Aalto: ”Sorgen åt upp min identitet”. Vi läser 2: s. 15.
https://www.vi.se/artikel/emilia-aalto-sorgen-at-upp-min-identitet
(Hämtad 2023-12-14)

Alstermark Cecilia. 2023. Emilia Aalto: ”Klass tar livet av människor”. Kommunalarbetaren. 28 februari.
https://ka.se/2023/02/28/emilia-aalto-klass-tar-livet-av-manniskor/
(Hämtad 2023-12-14)

Björkman, Sanna. 2023. Författarintervju. Hon skriver om sin brors död: ”Fler borde betrakta anhöriga som en resurs”. Vårdfokus. 12 maj.
https://www.vardfokus.se/nyheter/hon-skriver-om-sin-brors-dod-fler-borde-betrakta-anhoriga-som-en-resurs/
(Hämtad 2023-12-14)

Windelhed, Frida. 2023. Emilia Aalto: ”Jag fick tona ned min ilska väldigt mycket”. Tidningen Skriva, nr 2.
https://tidningenskriva.se/intervju/emilia-aalto-jag-fick-tona-ned-min-ilska-valdigt-mycket/
(Hämtad 2023-12-14)

Förlaget Wahlström & Widstrand har givit ut diktsamlingen:
https://www.wwd.se/forfattare/69365/emilia-aalto/
(Hämtad 2023-12-14)

Själens telegraf av Amanda Svensson

Svensson, Amanda. 2023. Själens telegraf. Stockholm: Norstedts

Iris har bränt ner sin mammas och sitt hem, och bakom sig har hon en tid på ungdomsvårdsanstalt och under samhällets kontroll. Vad var det som hände i hennes liv?

Historien berättas växlande i två tidsplan i Iris liv, i tiden innan katastrofen och på en annan plats några år senare.

Vi möter Iris tretton år 1992 i Somerset i England. Hon är i sin ålder på väg att lämna barndomen och bor med sin mamma Grace i ett stort och vackert, men förfallet hus. Den sagolika, underbara och prunkande trädgården med blommor och fruktträd döljer nästan huset. De lever isolerat med varandra och Iris får undervisning i hemmet av sin mamma. Den enda andra kontakt och vän som Iris egentligen har, är den närmaste grannen gravstenshuggaren Hugo. Han ger henne sin tid och åldersskillnaden märks inte i hans vänskap och värme. Iris skriver om Grace: ”Framför allt såg jag när hon såg på mig. Hur mycket mörker och rädsla som rymdes jämte kärleken. Hur svårt det måste vara att älska något som man inte kan äga.” (s. 8). Och kanske är det även Iris egna känslor inför sin mamma. De har svårt att nå varandra. Grace har sin inkomst genom att spå med tarotkort per telefon. Hon är en fascinerande och magisk sagoberättare. Iris vill veta vem som är hennes far, få en sann bild av deras livssituation och av familjens historia, men av Grace får hon ingen helt ärlig beskrivning, utan andra berättelser. Den sociala och ekonomiska katastrofala samhällssituation vi den tiden i landet, kommer att bli avgörande för berättelsen.

Nästa tid i Iris liv som vi möter henne, är i Glasgow 1998. Iris är nu nitton år och på väg in i vuxenlivet. Hon möter Rupert och de blir ömsesidigt förälskade i varandra. Rupert vill att Iris med sin cello ska börja att spela i hans band. Hans vänliga och bohemiska vänner ger Iris en ny tillvaro. I bandet blir Iris delaktig och viktig. Ruperts kärlek och beundran för henne går inte att rubba. Kan och vågar Iris lita på någons kärlek så totalt? Bakom sig har Iris ett ensamt och sårigt liv.

Berättelsen är helt Iris. Den är spännande som en kriminalroman i sin koncentrerade form och händelseutveckling. Iris möter de få karaktärerna i på egen hand i olika tider i sitt liv, Grace, Hugo och Rupert. I romanens slut möter vi Iris i nutid.

Romanen finns i vårt Bibliotek. Det är en av årets bästa romaner, tycker den här läsaren.

Vi har även i Biblioteket Amanda Svenssons romaner Hey Dolly, Allt det där jag sa till dig var sant och Ett system så magnifikt att det bländar, som nominerades till det internationella Booker-priset och som även finns med på den här bokbloggen som lästips.

Rosmarie

Se samtalet mellan författaren och Jessica Gedin om Själens telegraf i SVT:s litteraturprogram Babel:
https://www.svtplay.se/video/e2oEm69/babel/kjell-westo-amanda-svensson-darin
Kan ses till den 17 maj 2024.
(Hämtad 2023-11-14)

Rabe, Annina. 2023. Amanda Svensson: ”Ingen psykopat, men…”. Vi läser, 5.
https://vi.se/artikel/sNaw3xz4-a0j2LRwp-80cd5
(Hämtad 2023-11-14)

På förlaget Norstedts hemsida finns en presentation av boken och författaren:
https://www.norstedts.se/bok/9789113121734/sjalens-telegraf
(Hämtad 2023-11-14)

Glöm mig av Alex Schulman

Schulman, Alex. 2016. Glöm mig: roman. Stockholm: Bookmark.

”Vi sa just ingenting, eller jag menar: ingen av oss sa några avgörande saker. Och ända minns jag allt. Varenda blick, vartenda leende. Det är bara jag och mamma. Vi ligger på lånad tid i eftermiddagssolen och äter kexchoklad bakom en kyrka.
̍Jag älskar dig, gubbe. ̍
̍Jag älskar dig ̍, svarade jag.
Det är ett litet minne.
Det lilla minnet är viktigt.” (s. 34)

Alex tänker tillbaka på en av de alla varma stunder som han har med sin mamma, innan hon gradvis glider in i ett allt tyngre alkoholmissbruk som förändrar livet för hela familjen. Minnen från barndomen vävs samman med minnen av sin mamma i en vuxen tid. Det blir sakta en ömsesidig förskjutning av beteenden inom familjen. Mamman blir allt mer frånvarande och ofta irriterad. De kärleksfulla rutinerna och samspelet försvinner allt mer. Ingen vågar riktigt lyfta behovet av hjälp, förrän långt fram i livet.

Det här är en djupt personlig vittnesbörd, som fångar läsaren och verkligen berör. Men det är också ett exempel på när skönlitteraturen kan öka förståelsen, på ett sätt som enbart facklitteratur inte kan åstadkomma, om beroende, medberoende och vårt behov av nära och kärleksfulla relationer.

Båda föräldrarna var kända och populära medieprofiler. Han lyfter fram sin mamma som skicklig skribent och karismatisk personlighet. I den här skildringen visar han själv att han är en mycket bra berättare, i en roman om sin uppväxt, som är svår att lägga ifrån sig. Läs den! Den har något viktigt att säga oss alla.

Romanen finns i vårt Bibliotek, liksom hans roman Överlevarna.

Rosmarie

Alex Schulman har ett eget långt yrkesliv inom media. Numera skriver han bland annat krönikor i Dagens nyheter:
https://www.dn.se/av/alex-schulman/
(Hämtad 2024-06-10)
Om du inte kan läsa artiklarna du vill på Dagens nyheters hemsida, så kan du söka upp dem i Mediearkivet, artikelarkiv på Bibliotekets hemsida. Mediearkivet kan enbart användas inom skolan.

Han har även en podd tillsammans Sigge Eklund, Alex & Sigges podcast.
https://www.alexochsigge.se
(Hämtad 2024-06-10)

Brown girl dreaming av Jacqueline Woodson

Woodson, Jacqueline. 2014. Brown girl dreaming. New York: Nancy Paulsen Books.

”How to listen #7

Even the silence
has a story to tell you
Just listen. Listen.” (s. 278)

Jacqueline berättar med korta minnesfragment om sin uppväxt, om barndomen i Greenville i South Carolina med morföräldrarna, syskonen och en mamma som separerat från hennes pappa, och flytten till Brooklyn i New York.

Minnesbilderna är nära och berörande, morfars skratt, mormors varma händer, den doftande trädgården, livet med syskonen, mamma och den starka släktkänslan, och senare uppbrottet och flytten från den södra delen av landet till den hårda och fattiga miljön i Brooklyn. Det är en personlig berättelse om en uppväxt, men med finns tiden, med Civil Rights Movement och Black Panthers under 1960- och 1970-talet. Familjen lever med orolig försiktighet i samhället.

I Author´s note berättar Jacqueline Woodson om betydelsen för henne av att minnas och formulera sina minnen, och med det både saknad och upptäckter. I arbetet med boken såg hon för första gången även tillbaka på hur hennes eget författarskap började ta form, i en tradition av muntligt berättande inom familjen. Sakta växer hennes självförtroende för sin egen röst som författare.

Minnesbilderna är skrivna i fri versform. Varje minne av situationer och detaljer är viktiga för henne. Det ger intensitet, tydlig närvaro och självbiografin blir verkligt personlig när berättaren stannar till i det som har varit de avgörande händelserna för henne. Varje ögonblick är stort författarskap.

Läs boken! Den finns i vårt Bibliotek. Kanske kan den inspirera dig att skriva om de minnen som är viktiga för dig i ditt eget liv? I vårt Bibliotek finns även Jacqueline Woodsons romaner Another Brooklyn, Hush och Närmar sig dig mjukt.

Boken har hyllats av många och belönades bland annat med National Book Award, när den kom ut 2014. Jacqueline Woodson utsågs 2018 till årets ALMA– pristagare – Astrid Lindgren Memorial Award. Priset utdelas för ett helt författarskap.

Rosmarie

Se och lyssna till Jacqueline Woodsons oförglömliga TED Talk: What reading slowly taught me about writing:
https://www.ted.com/talks/jacqueline_woodson_what_reading_slowly_taught_me_about_writing
(Hämtad 2022-02-08)

Jacqueline Woodsons hemsida, där hon berättar om sitt författarskap:
https://www.jacquelinewoodson.com
(Hämtad 2022-02-08)

Senare av Stephen King

King, Stephen. 2021. Senare. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Översättning: John-Henri Holmberg. Originaltitel: Later, 2021.

Jamie Conklin skriver ”senare”, vid tjugotvå års ålder ner de händelser som börjar då han är sex år gammal och blir ett sju är långt händelseförlopp i hans liv.

Jamie upptäcker som barn sin unika förmåga att se personer som avlidit och att han kan tala med dem. De döda han möter ger honom alltid sanna svar på de frågor han ställer och på så sätt får han en större kunskap än sin omgivning. Hur ska han förklara det och dölja det?

Han lever ensam med sin mamma som har en litterär agentur. Deras ekonomi blir allt sämre och det får konsekvenser för företaget, och deras val av skola och bostad. Mammans relation med en kvinnlig polis, som visar sig vara kriminell, får ödesdigra följder för Jamie. När hans mamma råkar avslöja att Jamie är synsk för sin väninna, dras Jamie in i en livsfarlig värld. Den förmåga han ofrivilligt bär, kan bli ett livsfarligt vapen i fel sammanhang. En död grovt kriminell brottsling förvandlas till en demon som förföljer honom, och blir en ständig skräck. Vågar han annat än fly? Ska han konfrontera vålnaden och gå i närkamp med honom om det behövs?

Det är en spännande bladvändare med överraskande händelser, men även en berättelse om personer som utvecklas och förändras. Det är en både varm och gripande roman om relationer, men även om att våga möta sitt eget mörker och förhålla sig till det.

Romanen finns i vårt Bibliotek på svenska och engelska – Later. På våra hyllor har vi fler romaner och noveller av Stephen King. Vi har även hans mycket personliga bok om sitt eget skrivande, med den blygsamma titeln:

King, Stephen. 2017. Att skriva: en hantverkares memoarer. Stockholm: Albert Bonniers förlag

Vår utgåva är i Ola Larsmos nyöversättning.

Rosmarie

Stepen Kings hemsida:
https://stephenking.com
(Hämtad 2023-07-207)

Just nu kan du lyssna till romanen hos Sveriges Radio som följetong med Joel Valois som uppläsare:
htts://sverigesradio.se/radiofoljetongenradionovellen
(Hämtad 2023-07-20)

Romanerna om Patrick Melrose av Edward St. Aubyn

St. Aubyn, Edward. 2016. Romanerna om Patrick Melrose. 2 volymer. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Översättning: Erik Andersson. Orginaltitel: The Patrick Melrose novels.

Patricks utsattes för övergrepp i barndomen. Det förföljer honom genom livet och utplånar nästan hans liv.

Patricks berättelse finns i fem romaner. I varje roman skildrar ett tidsavsnitt någon dag i Patricks liv från tidig barndom under 1960-talet fram till några år efter 2000.

Vi möter honom i den första romanen som femåring i något som skulle kunna vara en idyllisk sommarmiljö för brittisk överklass i Frankrike. Patrick är ett barn i total ensamhet, utan någon att vända sig till. Han bevittnar sin pappas våld och sadistiska beteende mot hans mamma, som glider in i ett beroende av psykofarmaka och alkohol. Hans pappa misshandlar honom och våldtar honom.

I de följande romanerna är Patrick ung vuxen och vuxen. Barndomens övergrepp har traumatiserat honom. Hans släcker ner sitt liv totalt med ett tungt drogberoende och lever ständigt nära ett livsavslut. Han lyckas bryta sitt missbruk och hans livsresa tar en vändning, med familj och egna barn, men det är en fortsatt kamp nu med alkoholmissbruk under en tid, på vägen till ett närvarande liv. Det är först vid trettio år som han för första gången vågar nämna övergreppen i barndomen, det blir till sin bäste vän sedan länge: ”jag vet bara att jag är trött på de här stålborstarna som gnor i skallen på mig” (volym 1, s. 338). Längre fram beskriver han att: ”Hans kropp var en kyrkogård av begravda känslor” (volym 2, s. 329).

Det är en levnadsberättelse som inte lämnar någon oberörd och som har en verklig bakgrund i Edward St. Aubyns eget liv. Han lever sig in i de fiktiva personernas förutsättningar, skiftar skickligt berättarperspektiv och har samtidigt ett avstånd som skarp iakttagare och det skapar levande situationer. Längre fram i romanerna kommer hans känsla för humor och ironi fram, och tragik och komik vävs samman.

De fem romanerna som kom ut mellan 1992 till 2011, finns samlade i två volymer, Romanerna om Patrick Melrose, som innehåller romanerna Glöm det, Dåliga nyheter, Visst hopp, Modersmjölk och Till sist. Romanerna betraktas redan som en brittisk klassiker. I vårt Bibliotek finns volymerna både på svenska och engelska.

Filmatiseringen av romanen 2019 blev en serie i fem delar som belönades med fyra BAFTA – British Academy of Film and Television Arts, bland annat till Benedict Cumberbatch för sin huvudroll i serien och romanförfattaren David Nicholls som skrivit manuset. Här kan man se några korta klipp på produktionsbolaget Showtimes officiella hemsida, utan att starta abonnemang:
https://www.sho.com/video/61325/patrick-melrose-about (Hämtad 2021-05-30)
Serien finns att se hos fler strömningstjänster. (Jag känner själv att jag inte vill se den efter den intensiva romanläsningen.)

Edward St. Aubyns hemsida:
http://www.edwardstaubyn.com (Hämtad 2021-05-30)

I en intervju av Ian Parker i The New Yorker, berättar Edward St. Aubyn om sitt liv och författarskap, bland annat: ”St. Aubyn was a dyslexic child, and is still a slow reader. “I think that’s affected my prose style,” he said. “I became very interested in the sound of words, and the rhythm of sentences, because it took me so long to get to the end of them.” Today, “if I can find an excuse not to read something, I’m very grateful.” – Ett hinder som förde med sig en uppmärksamhet och lyhördhet i hans eget författarskap.
Parker, Ian. 2014. Inheritance: how Edward St. Aubyn made literature out of a poisoned legacy. The New Yorker. 2 juni.
https://www.newyorker.com/magazine/2014/06/02/inheritance (Hämtad 2021-05-30)
Artikeln går att läsa reklamfinansierad med den här länken utanför skolans enheter.

Rosmarie

Ps! Just nu finns filmatiseringen i fem timslånga avsnitt på Sveriges televisions hemsida, tillgänglig till 2022-05-06:
https://www.svtplay.se/patrick-melrose
(Hämtad 2022-03-23)

Shuggie Bain av Douglas Stuart

Stuart, Douglas. 2021. Shuggie Bain. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Översättning: Eva Åsefeldt. Originaltitel: Shuggie Bain.

Shuggie (Hugh) Bain bor med sin mamma Agnes, och en bror och en syster från ett tidigare äktenskap hemma hos Agnes föräldrar. Hans pappa är allas fasa. Pappan är våldsam och misshandlar deras mamma grovt. Efter några år lämnar pappan familjen helt.

Berättelsen börjar 1981. Shuggie är fem år och vi får följa honom upp till sexton års ålder. Familjen bor i Glasgow. Det är då en hårt drabbad industristad med arbetslöshet, fattigdom och bidragsberoende.

Agnes alkoholmissbruk ödelägger henne allt mer och påverkar hela hennes familj, som lever i en ständig oro. Syskonen flyr och Shuggie blir ensam kvar med sin mamma, som han vaktar, hjälper och älskar.

Shuggie får även kämpa med sina jämnåriga som tycker att han är feminin och han möter glåpord om sin mamma, även från vuxna.

Trots ensamhet och förakt från omgivningen, så är det även en berättelse om värme och sammanhållning mellan människor.

Romanen är framförallt berättad av Shuggie ur ett barns perspektiv. Det är en stor kärleksroman i allt han gör för sin mamma. Agnes har en särskild förmåga att lysa i sin omgivning, med repliker och en klädstil som ingen annan har, och hon möter beundran. Hennes personlighet och kärleksfullhet försvinner allt mer med missbruket och Shuggie blir ensam med ett för alldeles stort ansvar som barn.

Berättelsen är levande i varje ögonblick av detaljer, gripande och överraskande. Den är mycket svår att lägga åt sidan. Det är en verkligt storslagen roman. Jag är övertygad om att den här berättelsen alltid kommer att fånga många nya läsare och är en blivande klassiker.

Det är Douglas Stuarts debutroman. Han har under många år arbetat som modedesigner, och det konstnärliga intresset kommer fram även hos några av romanens personer. Han delar Shuggies sorgliga erfarenheter av att mista föräldrar och att vara barn till en förälder som är beroende av alkohol.

Romanen belönades med The Booker Prize 2020. Den finns i vårt Bibliotek.

På Douglas Stuarts hemsida, där man även kan läsa två av hans noveller Found wanting och The Englishman, som har varit publicerade i The New Yorker, samt hans essä Poverty, anxiety, and gender in Scottish working-class literature , som har publicerats av Literary Hub:
https://www.douglasdstuart.com (Hämtad 2021-09-23)

Följ Douglas Stuart på hans Twitterflöde, där mycket handlar om hans författarskap och han lämnar egna boktips:
https://twitter.com/Doug_D_Stuart (Hämtad 2021-09-23)

I litteraturprogrammet Babel i Sveriges television finns en intervju av Jessika Gedin med Douglas Stuart:
https://www.svtplay.se/video/31054718/babel/babels-intervju-sasong-1-douglas-stuart-om-shuggie-bain
(Hämtad 2021-09-23)

Rosmarie

Stöld av Ann-Helén Laestadius

Laestadius, Ann-Helén. 2021. Stöld: roman. Stockholm: Romanus & Selling

I början av mars rapporterades det om att årets vinter hade medfört en ökad mängd tillbud (polisspråk för händelser) med skoter. Bland annat så hade två personer åtalats för djurplågeri efter att ha förföljt och dödat en ren med skotern. En händelse bland många.

Den här typen av händelser som knappt uppmärksammas i majoritetssamhället är en fråga om liv eller död för de renägande samerna. Titeln Stöld beskriver brottsrubriceringen för att döda en ren, ett ganska ringa brott. För samerna handlar renen om kulturen, livsstilen, ja hela existensen.

Boken Stöld handlar om nioåriga Elsa som råkar bevittna hur en granne dödar hennes renkalv och hur det fortsätter att forma den 20-åriga Elsa. Laestadius beskriver levande livsstilen och friheten i livet som renägare. Men också desperationen, ojämställdheten, den psykiska ohälsan och hatet och hoten mot samerna. Stöld är spännande från start och det finns en stark känsla av att det som beskrivs faktiskt har hänt. Och det har ju kanske det, författaren har utgått från faktiska polisanmälningar och domar.

Jag rekommenderar Stöld för den som är intresserad av Sveriges ursprungsbefolkning och varför en ihjälskrämd ren är mer än bara stulen egendom. Men också för den som vill läsa en väldigt spännande bok.

Gustaf

I litteraturtidskriften Vi läser intervjuar Pontus Dahlman, Ann-Helén Laestadius:
Dahlman, Pontus. 2021. Arv och skuld. Vi läser 1:18-25. https://vi.se/artikel/sblpQBAn-a0j2LRwp-00ed3 (Hämtad 2021-06-11)


Boktipset inskickat av: Gustaf Wiberg

Swing time av Zadie Smith

Smith, Zadie. 2017. Swing time. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Översättning: Niclas Nilsson.

Tracy och jag – den genom romanen namnlösa berättaren, möts som barn och förenas i en egen värld av sin gemensamma passion för dans och musik. Det är framför allt de äldre glamorösa filmmusikalerna med perfekt koreograferade steg, och artister som Fred Astaire som fängslar dem. Musik och dans som världen omkring dem har lämnat.

De växer upp i ett fattigt område i norra Londons utkant. Vi möter dem som barn alldeles i början av 1980-talet och får följa med i deras liv in i 2000-talet. De är oskiljaktiga som systrar, ensamma i sin nära omgivning och har båda komplicerade förhållanden till sina föräldrar. Tracy är kreativ, rolig, målmedveten och tvekar inte att utmana och reta sin omgivning. Jag – berättaren, är mer försiktig och mer av en iakttagare. Det är berättarens berättelse om sitt eget liv.

Vänskapen mellan dem är inte utan problem och bryts helt i tonåren. Tracy når sitt mål att bli musikalartist och får biroller i West End. Berättaren blir en av världsartisten, den beundrade sång- och dansstjärnan Aimees assistenter. Hon följer med Aimee världen över under turnéer, och flyttar med Aimee mellan hennes hem i London och New York. Aimee inleder ett välgörenhetsprojekt i en by i ett land i västra Afrika. Aimees idealism och impulsivitet blir en kontrast mot byns verkliga behov. Berättaren följer upp projektet på plats i vardagen i byn, hon får vänner och hennes värderingar sätts på prov.

Berättarens förhållande till sin mamma är knappt. Mammans stora politiska samhällsengagemang står i kontrast mot hennes bristande förmåga att möta andra nära i vardagen, och relationen mellan mamma och dotter är nästan obefintlig.

Många år efter uppbrottet mellan Tracy och berättaren, söker Tracy upp berättarens mamma. Långsamt krackelerar och förnyas berättarens egna livssituation. Hon behöver omvärdera mycket och lyssna in sitt eget liv.

Handlingen rör sig fascinerande över tid, relationer och geografiska områden, omväxlande i nutid och i tillbakablickar. Frågor om kolonialism, ras, levnadsvillkor, medmänsklighet, engagemang och livshållning vävs in i berättelsen. Den personliga rösten får allt att smälta samman i skildringen av hennes livsresa.

Jag-formen i berättelsen berör, även i berättarens blindhet inför sig själv, men det är framför allt den tydliga egna rösten som får handlingen att skälva och hennes liv att mejsla sig in i ens sinne. Det här är en helt fantastisk berättelse om en persons livsväg.

Romanen finns i vårt Bibliotek både på svenska och engelska. Titeln Swing time har den fått behålla på svenska. Läs den! Zadie Smith är en skicklig samhällsskildrare, lyhörd för relationer och existentiella frågor – och har en fin känsla för berättelsens magi.

Rosmarie

Zadie Smiths hemsida:
http://www.zadiesmith.com (Hämtad 2021-05-04)

© 2024 Östras bokblogg. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.