Östras bokblogg

Boktips från läsarna

Tag: Vänskap (page 2 of 4)

Norrtullsligan av Elin Wägner

Wägner, Elin. 2020. Norrtullsligan. Lund: Bakhåll. Originalutgåva 1908.

”Ingenting blir som man har tänkt sig det!” (s. 5), börjar Pegg sin berättelse.

Pegg (Elisabeth) hade andra drömmar om sitt liv, men börjar att arbeta som kontorist för att försörja sig. Det är alldeles i början av 1900-talet. Hon och tre andra unga kvinnor, som även de arbetar på kontor, flyttar in i en tvåa i ett av de nybyggda husen längs Norrtullsgatan i Stockholm. Pegg, Eva, Baby (Magnhild) och Emmy kallar sig Ligan. Vi får följa dem under den tid de bor tillsammans från slutet av september till mars nästa år.

De lever nära tillsammans och är bästa vänner. De delar sina svårigheter, gör allt för att hjälpa varandra och diskuterar öppet sina liv inom sin Liga. Deras inkomster är låga och de har svårt att försörja sig. Pegg har dessutom sin yngre bror att ta hand om. Den unga generationen av kvinnor som själva försörjer sig, som Ligan, bemöts ibland av total oförståelse och till och med förakt. Inom arbetslivet har de svårt att hävda sitt värde och att avvärja sexuella ofredanden.

Romanen är ett viktigt tidsdokument och skildringen blir levande med de unga kvinnorna som strävar, oroar sig, granskar, upprörs, diskuterar, kämpar, har roligt tillsammans, förälskar sig och i deras starka vänskap, ensamma i ett dåtida hårt samhälle.

Elin Wägners Norrtullsligan finns i vårt Bibliotek, liksom hennes några år senare roman Pennskaftet (den finns även här på bokbloggen), som handlar om kampen för kvinnlig rösträtt. Två klassiker som ger möjlighet till en tidsresa för att möta unga personer som lever under 1900-talets början och hoppas på en förändring av samhället.

Rosmarie

Litteraturbanken har Norrtullsligan som e-bok:
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/W%C3%A4gnerE/titlar/Norrtullsligan/sida/III/etext
Det är originalutgåvans text hos Litteraturbanken. I vårt Biblioteks utgåva är stavningen moderniserad.
(Hämtad 2022-09-29)

Litteraturbanken har en presentation om Elin Wägner:
https://litteraturbanken.se/författare/WägnerE
(Hämtad 2022-09-29)

Elin Wägner-sällskapet har källor med mer kunskap on författaren:
https://www.elinwagner.se
(Hämtad 2022-09-29)

En vänskap av Silvia Avallone

Avallone, Silvia. 2022. En vänskap. Stockholm: Natur & Kultur. Översättning: Johanna Hedenberg. Originaltitel: Un’amicizia.

”Inom mig trycker den okända Bea på för att komma ut. Jag har haft det här tomrummet i själen så länge att det inte spelar någon roll om jag är mogen för uppgiften eller inte. Jag vill inte bevisa något. Bara berätta. Erkänna att jag nu, 2019, ännu inte har kommit över besvikelsen, ilskan och nostalgin. Och jag vet inte om jag ger upp eller blir fri genom att bryta tystnaden, det får jag se på slutet. Nu är det bara början jag vill återge.” (s. 19)

Elisa är nu strax över 30 år. Det är mitt i natten alldeles innan jul, när hon ångestfyllt plockar fram de undangömda dagböckerna från högstadiet och gymnasiet. Hon läser hela natten och börjar sedan att skriva oavbrutet under de kommande två veckorna. Hennes försök att formulera tiden som varit, blir en berättelse på 400 sidor.

När Elisa är 14 år sker en för henne brutal förändring. Hon har levt sitt liv hittills med sin mamma och bror i den nordliga staden Biella. Nu lämnas hon av sin mamma, ensam hos sin pappa i en kuststad i Toscana. Hennes pappa har alltid varit frånvarande och är en främling för henne. Nu visar han henne all sin omsorg, men Elisa markerar sitt avstånd till honom.

Elisa är blyg, ensam och har dåligt självförtroende. I skolan blir hon hånad för sitt utseende, som inflyttad främling, och för sin punkiga och omoderna klädstil. Beatrice i klassen, tar kontakt med Elisa. De kan tyckas vara varandras motsatser, men blir oskiljaktiga vänner. Beatrice lever ett mer välbeställt liv än vad Elisas liv har varit under uppväxten i fattigdom med en ensamstående mamma. Beatrices mamma pressar Beatrice att välja en väg som fotomodell. De är båda ensamma i sina familjer och i skolan. Elisas hem blir en fristad för Beatrice. De finns alltid tätt nära varandra, studerar och läser böcker och sover tillsammans. Elisas pappa undervisar på universitetet och är en tidig Internetanvändare. Hans intresse för sociala medier, och Beatrice fotointresse är början för Beatrices karriär som influenser med en egen blogg, och som sådan kommer hon att bli framgångsrik och få följare över hela världen. Elisas och Beatrices livsval blir helt olika.

 Men relationen blir mer komplicerad. Elisa skriver om Beatrice: ”Den variabla stjärnan heter så för att dess ljusstyrka varierar. Den har en sida som är svart och slocknad, den är redan död och håller på att kollapsa. Men samtidigt strålar den starkt, eftersom dess andra sida avger ett förblindande och förledande ljus. Jag känner båda sidorna alltför väl.” (s. 114)

När de är 20 år blir det ett dramatiskt uppbrott och avslut i deras relation. Vad var det som egentligen hände? Historien får sin förklaring och fortsättning i nutid.

Läs den här romanen! Den är gripande, fängslande och oavbrutet spännande. Sällan har vänskap och personer skildrats så levande.

Boken finns i vårt Bibliotek. Vi har även hennes tidigare romaner. Stål och Där livet är fullkomligt, finns båda med som lästips på den här bokbloggen.

Rosmarie

I litteraturtidskriften Vi läser intervjuar Kristina Kappelin, Silvia Avallone:
Kappelin, Kristina. 2022. Silvia Avallone och den heliga glöden. Vi läser 2:58-64.
https://vilaser.se/silvia-avallone-och-den-heliga-gloden/
(Hämtad 2022-09-07)

På Silvia Avallones svenska förlags sida Natur & kultur, kan man läsa mer om hennes romaner:
https://www.nok.se/forfattare/a/silvia-avallone/
(Hämtad 2022-09-07)

Silvia Avallones Instragramsida:
https://www.instagram.com/silvia_avallone/
(Hämtad 2022-09-07)

No och jag av Delphine de Vigan

Vigan, Delphine de. 2008. No och jag: roman. Helsingborg: Sekwa. Översättning: Helén Enqvist. Originaltitel: No et moi: roman

Två dagar i veckan när Lou slutar tidigare i skolan beger hon sig till Gare d’Austerlitz, en av Paris stora tågstationer, bara för att i hemlighet ströva omkring och iaktta folklivet.

Lou känner sig ensam. Hon är tretton år, men går redan i gymnasiet, två år yngre än alla andra, med sin begåvning i studier, har hon flyttats fram genom årskurserna. Hon känner avståndet i ålder till de andra och är minst i klassen. Hon är passionerat intresserad av vetenskap och ägnar fritiden åt att kontrollera tillsatser i livsmedel, mäta densitet och läsa på om substanser i sin mammas alla läkemedel. Men, när de ombeds att välja ett ämne att hålla föredrag om, hör hon sig själv säga, till sin egen överraskning, att hon i sitt föredrag kommer att berätta om en ung hemlös kvinna.

Lou ger sig ut på spaning i sitt stationsområde Paris. Snart möter hon No, en ung kvinna, arton år gammal, som lever ett hårt liv utan bostad, familj och vänner. Lou grips av Nos magra och smutsiga gestalt. Hon får lov att intervjua henne för sitt skolarbete, efter envishet från Lous sida. En annan värld öppnas med Nos berättelser om ständigt sökande efter mat, sovplats, någonstans att ta hand om sin hygien, och om rädsla och våld. De får kontakt och en tät närhet utvecklas mellan dem. Lou tänker: ”Hela mitt liv har jag känt mig utanför, var jag än har varit, utanför bilden, utanför samtalet, utanför sammanhanget, som om jag var ensam om att uppfatta ljud och ord som andra inte kan höra, och döv för orden de tycks höra, som om jag befann mig utanför ramen, på andra sidan om en ofantlig och osynlig fönsterruta. Men igår med henne var jag där, man hade säkert kunnat rita en cirkel runt oss, en cirkel som jag inte var utestängd ifrån, en cirkel som omgav oss och som under några minuter skyddade oss från omvärlden.” (s. 14-15)

Lou, No och Lucas som är Lous klasskamrat blir nära vänner, nästan som syskon. De är tre ensamma personer. No, helt utan någon och med en mörk och trasig uppväxt. Lucas som lever ensam, med föräldrar som finns på annat håll. Lou, som känner sig ensam i sin nu så tysta familj, med en djupt deprimerad mamma sedan Lous yngre syster dog som spädbarn och en pappa som inte han heller orkar läka familjen.

Lou övertalar sina föräldrar att låta No flytta hem till dem. Vänskap och familjer kan läka långvariga sår, men det är inte alltid lätt att lämna ett långt liv bakom sig. Förstår omgivningen vad den behövande behöver? Nos alkohol- och läkemedelsmissbruk blir allt mer förödande.

Läs en skildring som lämnar mycket av gestalter och tankar kvar.

I Frankrike har romanen fått utmärkelserna Prix des Libraries och Prix du Rotary 2008. Den har filmatiserats av Zabou Breitman.

I vårt Bibliotek finns boken. Vi har den även på franska, No et moi. Hennes första roman Dagar utan hunger, finns även den att låna.

Rosmarie

Läs mer om Delphine de Vigan på hennes svenska förlag Sekwas hemsida:
https://sekwa.se/forfattarna/delphine-de-vigan/
(Hämtad 2022-05-10)

Intervju med författaren om romanen No och jag hos WHSmith Richard and Judy Book Club:
Delphine De Vigan – WHSmith Richard and Judy Book Club 2010 Interview
https://www.youtube.com/watch?v=gFuT2LQZsek
(Hämtad 2022-05-10)

Delphine de Vigan intervjuades om sitt författarskap av Tore Leifer på Louisiana Literature Festival som konstmuseet Louisiana i Danmark hade i augusti 2018. Intervjun finns hos Louisiana Channel:
Delphine de Vigan interview: The dangerousness of writing
https://channel.louisiana.dk/video/delphine-de-vigan-the-dangerousness-of-writing
(Hämtad 2022-05-10)

De förlorade minnenas ö av Yoko Ogawa

Ogawa, Yōko, 2022. De förlorade minnenas ö. Stockholm: Bokförlaget Tranan. Översättning: Vibeke Emond. Originaltitel: Hisoyaka na kesshō.

”Ibland undrar jag vad som var det första som försvann från den här ön.
̍Långt innan du föddes var det fullt av alla möjliga saker och ting här. Genomskinliga ting, väldoftande, fladdrande, glänsande … Ja, hur som helst fina saker, som du inte ens kan föreställa dig. ̍ Sådant berättade min mamma ofta för mig när jag var liten. ̍Men sorgligt nog kan inte människorna på ön behålla de fina sakerna i sina hjärtan för alltid. Så länge man bor på ön måste man göra sig av med det ena efter det andra som man har inom sig. Det blir nog snart dags för dig också att göra dig av med något för första gången.̍” (s. 7)

Den namnlösa huvudpersonen (jag) minns sin mamma i ett ögonblick från barndomen. Hon har mist både sin mamma och pappa under oklara omständigheter, och är nu ensam kvar.

På den isolerade och namnlösa ön där hon bor, regerar den Hemliga polisen. De ger påbud om utrensningar av minnen. Parfymer och smycken är sedan länge förbjudna. En dag försvinner alla fåglar, därefter alla rosor, kalendrar (tiden och dagbokens berättelser) och till slut bränns även alla böcker i minnesjakterna. Öns befolkning accepterar passivt dekreten och hjälper till med att förinta minne efter minne. Kanske är den ökande tomheten och med den sorgen efter förlusterna som tunnar ut individerna och som skapar sprickor mellan dem. De flesta förlorar snart även med allts sakta försvinnande, sina egna inre berättelser om upplevelser och händelser. Men, det finns några få individer som har alla minnen kvar inom sig. Den Hemliga polisen använder alla medel för att söka fram de personer som har opåverkade minnen. Om de kan identifieras, förs de bort för att aldrig mer återvända. Någonstans i utkanten arbetar en dold motståndsrörelse.

Huvudpersonen är författare och skriver romaner. Hon konstaterar att hennes romaner omedvetet har handlat om olika förluster. Hennes liv har blivit osäkert och farligt. Nu skriver hon på en ny roman. Kommer hon att orka och kunna slutföra den? Tillsammans med sin enda och gamle vän inreder de ett dolt rum där de gömmer hennes förläggare.

Den spännande, välskrivna och skrämmande romanen lyfter frågor om totalitära samhällen, rädsla och historieskrivning, men även om varm vänskap, engagemang och individens personliga historia. Huvudpersonens romanprojekt ger även en inblick i hur svårt det kan vara att skriva en roman, formulera en historia och ha tillräckligt med tilltro till sig själv som författare.

Romanen hörde till de böcker som fick utmärkelsen American Book Award 2020, och den nominerades till National Book Award for Translated Literature 2019, International Booker Prize 2020 och World Fantasy Award 2020.

De förlorade minnenas ö, kom ut redan 1994 i Japan. Det är Yoko Ogawas andra roman som översatts till svenska. I vårt Bibliotek finns båda, även En gåtfull vänskap (även den finns här på vår bokblogg).

Rosmarie

Läs intervjun med Yoko Ogawa på förlaget Tranans hemsida:
https://tranan.nu/2022/02/04/yoko-ogawa/
(Hämtad 2022-03-02)

Drömmen runt hörnet av Lucy Dillon

Dillon, Lucy. 2019. Drömmen runt hörnet. Stockholm: Forum. Översättning: Ann Björkhem. Originaltitel: Where the light gets in, 2018.

”Hon visste ingenting om sin egen förmåga. Faktiskt var det mycket hon inte visste om sig själv, många frågor hon aldrig skulle kunna ställa nu eftersom det inte fanns någon kvar som kunde besvara dem.” (s. 10).

Lorna lämnar London och återvänder till Longhampton, där hon vuxit upp. Hon har mist sin käraste vän och ärvt vännens oroliga tax Rudy. Det projekt som hon hoppats på inom konstvärlden i London har misslyckats. Nu är hon tillbaka i sin uppväxtstad och börjar om med ett nyinköpt galleri som har en usel ekonomi.

Hennes syster Jess har stannat kvar i staden där hon tidigt mötte kärleken i sitt liv och har nu en stor, varm familj. Båda deras föräldrar gick tidigt bort. Lorna har i sitt yrkesval inspirerats av sin mamma som var konstnär. Kvar hos systrarna finns sorg och obesvarade frågor.

Lorna har alltid känt sig lite ensam och osäker på sin egen förmåga.

Galleriet hon nu äger, har redan lokala konstnärer knutna till sig och en betydelse i staden. Lorna behöver välja en egen väg för galleriet och ett uppdrag som känns rätt för henne, samtidigt som hon är beroende av att locka besökare.

Hennes liv börjar befolkas av alla de som har band till galleriet, av en väninna i kris som flyttar in, hennes systers familj som nu behöver hennes hjälp och betydelsefull blir den isolerade och mytomspunna konstnären Joyce som blir den mentor och vän som Lorna saknat. Lornas tax Rudy och Joyces borderterrier Bernie finns naturligt med i handlingen.

Sam som Lorna en gång var hemligt förälskad i under sin uppväxt, har även han flyttat tillbaka för en tid. De möts på nytt, men mycket har hunnit att hända under åren.

Det är en varm, rolig, spännande, gripande och mycket nära berättelse om relationer, vänskap och kärlek. För Lorna handlar det om att våga lyssna till sin egen längtan och tro på den.

Boken finns i vårt Bibliotek, liksom hennes roman Lektioner i kärlek och den finns även på originalspråk hos oss – Unexpected lessons in love.

Rosmarie

Lucy Dillons hemsida med Twitter, Instagram och Dog Rescue:
http://lucydillon.co.uk
(Hämtad 2022-01-13)

The hate u give av Angie Thomas

Thomas, Angie. 2017. The hate u give. London: Walker

Jag vill tipsa om boken The hate u give. Den är skriven av Angie Thomas. I boken får vi följa Starr Carter som är 16 år och bor i en fattig förort i USA. Fastän hon bor i ett utsatt område, så går hon i en fin privat skola där de flesta av eleverna är vita och har rika familjer. Starr försöker balansera sina två liv och hon är alltid medveten om vem alla andra vill att hon ska vara, samtidigt som hon försöker hitta sig själv. Men, efter att hennes vän skjuts ihjäl kan hon inte längre gömma sig, hon måste nu välja vem hon vill vara och vad hon ska stå för.

Jag tipsar om boken eftersom att den är lätt att känna igen sig i. Den visar också hur enkelt det är för olika media att påverka våra uppfattningar och värderingar. Detta är ingen snyfthistoria, utan snarare ett hopp om att vi inte måste följa i den gamla generationens fotspår. Den ger oss en känsla av att vi kan bli vad vi än vill, så länge vi är oss själva.

Grace Chijioke

Romanen har även blivit film 2018 i regi av George Tillman Jr. Hos 20th Century Studios finns en trailer som man kan se:
https://www.20thcenturystudios.com/movies/the-hate-u-give
(Hämtad 2021-09-30)

Angie Thomas hemsida, Instagram och Twitter:
https://angiethomas.com
(Hämtad 2021-09-30)

https://www.instagram.com/angiethomas/
(Hämtad 2021-09-30)

https://twitter.com/angiecthomas
(Hämtad 2021-09-30)


Boktipset inskickat av: Grace Chijioke

Det opålitliga hjärtat av Morgan Larsson

Larsson, Morgan. 2014. Det opålitliga hjärtat. Stockholm: Piratförlaget

I det opålitliga hjärtat drabbas Love efter ett positivt besked av ett hjärtstillestånd. Trots läkarnas rekommendationer väljer Love att leva varje dag som om den vore den sista. Hans nya inställning till livet bidrar till tvistade relationer och humoristiska situationer, samtidigt som en läkare vill åt hans hjärta i forskningssyfte.

Det opålitliga hjärtat är en skruvad humoristisk roman där även moraliska dilemman och vardagliga situationer får ta plats, vilket bidrar till en välbalanserad läsning.

Louise Tiderman

Morgan Larssons Twitter och Instagram:
https://twitter.com/radhusdisco
(Hämtad 2021-09-22)

https://www.instagram.com/morgan_radhusdisco
(Hämtad 2021-09-22)


Boktipset inskickat av: Louise

Queenie av Candice Carty-Williams

Carty-Williams, Candice. 2020. Queenie: roman. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Översättning: Klara Lindell.

Queenie är 25 år, journalist och har hand om kalendariet för nöjessidorna på en mindre tidning i London. Hela hennes liv faller samman när hon blir lämnad av sin sambo Tom. Han vill att de ska ta en paus och gör sig  okontaktbar. Hon tvingas ut i en omöjlig bostadssituation.

Queenie försöker att nå Tom, men han besvarar inget meddelande. Hon börjar i tomrummet efter honom och i sin förtvivlan att dejta. Det blir ett för henne förgörande självskadebeteende. Hon möter män som behandlar henne med förakt och grovt våld och som svart kvinna grovt rasistiskt.

Hennes hela livssituation och hennes egen tilltro till sig själv, slutar i en kollaps.

Queenies familj med en urstark mormor som härförare blir hennes räddare och fristad. Genom berättelsen har hon med sig sina väninnor, som trofast stannar kvar.

”Det kan inte finnas nån som helst kärlek i mitt liv som inte blir helt jävla sabbad av min rädsla för att bli bortstött bara för att jag är född som den jag är.” (s. 335). Queenie påbörjar en lång och arbetsam väg med att bearbeta sitt liv, läka sig själv och sin familj och med att hitta sin egen röst i sitt liv.

Det här är en mycket läsvärd roman. Den är varm, skarp och författaren som själv är journalist, växlar i berättelsen naturligt mellan chatten med väninnorna (Corgiflocken), e-postinlägg och en skicklig dialog.

Queenie belönades 2020 med två utmärkelser av British Book Awards, både som Årets bok och Årets debut.

Boken finns i vårt Bibliotek.

På Twitter kan du möta Candice Carty-Williams:
https://twitter.com/candicec_w (Hämtad 2021-03-24)

Rosmarie

Swing time av Zadie Smith

Smith, Zadie. 2017. Swing time. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Översättning: Niclas Nilsson.

Tracy och jag – den genom romanen namnlösa berättaren, möts som barn och förenas i en egen värld av sin gemensamma passion för dans och musik. Det är framför allt de äldre glamorösa filmmusikalerna med perfekt koreograferade steg, och artister som Fred Astaire som fängslar dem. Musik och dans som världen omkring dem har lämnat.

De växer upp i ett fattigt område i norra Londons utkant. Vi möter dem som barn alldeles i början av 1980-talet och får följa med i deras liv in i 2000-talet. De är oskiljaktiga som systrar, ensamma i sin nära omgivning och har båda komplicerade förhållanden till sina föräldrar. Tracy är kreativ, rolig, målmedveten och tvekar inte att utmana och reta sin omgivning. Jag – berättaren, är mer försiktig och mer av en iakttagare. Det är berättarens berättelse om sitt eget liv.

Vänskapen mellan dem är inte utan problem och bryts helt i tonåren. Tracy når sitt mål att bli musikalartist och får biroller i West End. Berättaren blir en av världsartisten, den beundrade sång- och dansstjärnan Aimees assistenter. Hon följer med Aimee världen över under turnéer, och flyttar med Aimee mellan hennes hem i London och New York. Aimee inleder ett välgörenhetsprojekt i en by i ett land i västra Afrika. Aimees idealism och impulsivitet blir en kontrast mot byns verkliga behov. Berättaren följer upp projektet på plats i vardagen i byn, hon får vänner och hennes värderingar sätts på prov.

Berättarens förhållande till sin mamma är knappt. Mammans stora politiska samhällsengagemang står i kontrast mot hennes bristande förmåga att möta andra nära i vardagen, och relationen mellan mamma och dotter är nästan obefintlig.

Många år efter uppbrottet mellan Tracy och berättaren, söker Tracy upp berättarens mamma. Långsamt krackelerar och förnyas berättarens egna livssituation. Hon behöver omvärdera mycket och lyssna in sitt eget liv.

Handlingen rör sig fascinerande över tid, relationer och geografiska områden, omväxlande i nutid och i tillbakablickar. Frågor om kolonialism, ras, levnadsvillkor, medmänsklighet, engagemang och livshållning vävs in i berättelsen. Den personliga rösten får allt att smälta samman i skildringen av hennes livsresa.

Jag-formen i berättelsen berör, även i berättarens blindhet inför sig själv, men det är framför allt den tydliga egna rösten som får handlingen att skälva och hennes liv att mejsla sig in i ens sinne. Det här är en helt fantastisk berättelse om en persons livsväg.

Romanen finns i vårt Bibliotek både på svenska och engelska. Titeln Swing time har den fått behålla på svenska. Läs den! Zadie Smith är en skicklig samhällsskildrare, lyhörd för relationer och existentiella frågor – och har en fin känsla för berättelsens magi.

Rosmarie

Zadie Smiths hemsida:
http://www.zadiesmith.com (Hämtad 2021-05-04)

Ya Leila av Donia Saleh

Saleh, Donia. 2020. Ya Leila. Stockholm: Albert Bonniers förlag

Vi är nattfjärilar som försöker att ta oss in i natten. Ibland fångas vi i glasburkar och cirklar i någons händer, ibland förstör vi våra egna vingar, river dom mot stängsel, river dom mot tegelväggar. Ibland hittar vi varandra, ibland fastnar vi i sönderklippta moln och vilar medan marken fortsätter att explodera. (s. 23)

Leila och Amila är oskiljaktiga vänner. De har funnits tätt vid varandras sida sedan förskoleåldern. De delar även minnen från Irak som familjerna har lämnat, med släktingar kvar. Nu går de sista året på gymnasiet och studenten närmar sig.

De är feministiskt aktiva tillsammans med Ellen, Claudia, Marika och några andra kvinnor, men känner samtidigt ett avstånd till dem. De är med men ändå inte med. Det känns som ett utanförskap.

Amila vågar ta plats och utmana och Leila strävar kanske ändå mer efter att få vara delaktig i allas kretsar. Amila och Leila lever tätt sida vid sida i en stark egen gemenskap. Hur ska de hantera allt omkring sig – familjens tillvaro, vänskaper, sina möjligheter och hur ska man förhålla sig till ideal? Följ med in deras tillvaro under en kort och viktig tid i deras liv, med gymnasietiden som närmar sig sitt slut. Vi är där med dem, deras tankar och relationer som känns just så äkta, närvarande och vardagliga att man som läsare själv både påverkas och utmanas av deras situationer.

Ya Leila är en berörande berättelse, skriven med personliga och poetiska bilder. Det är Donia Salehs debutroman.

Romanen finns i vårt Bibliotek.

Rosmarie

© 2025 Östras bokblogg. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.