Östras bokblogg

Boktips från läsarna

Tag: Rymdfärjor

Ancillary justice av Ann Leckie

Leckie, Ann. 2013. Ancillary justice. London: Orbit

Breq har tillfälligt landat på den iskalla och avlägsna planeten Nilt. I snön upptäcker hon en övergiven, nedkyld och skadad person. Det visar sig vara en löjtnant från den besättning på det rymdskepp som hon hade tjugo år tidigare, Seivarden, som då inte stod henne särskilt nära.

Breq är en ensam överlevare. Tidigare var hon rymdskeppet Justice of Thoren, en artificiell intelligens som härskade över tusentals soldater (ancillary staff), innan det förstördes. Nu är hon en liten skärva av det hon varit, en AI i en bräcklig mänsklig kropp.

”It makes the history hard to convey. Because still, ”I” was me, unitary, one thing, and yet I acted against myself, contrary to my interests and desires, sometimes secretly, deceiving myself as to what I knew and and did. And it´s difficult for me even now to know who performed what actions, or knew which information. Because I was Justice of Toren. Even when I wasn´t. Even if I´m not anymore.” (s. 207–208).

Breq reflekterar: ”Or is anyone´s identity a matter of fragments held toghether by convenient or useful narrative, that in ordinary circumstances never reveals itself as a fiction? Or is it really a fiction?” (s. 207).

Vi befinner oss några tusen år in i framtiden och vi får följa Breq i tillbakablickar i imperiet Radch tjänst och som ensam i sin nutid.

Det allt mäktigare imperiet Radch har kolonialiserat många planeter.

”Imagine your whole life aimed at conquest, at the spread of Radchaai space. You see murder and destruction on an unimaginable scale, but they see the spread of civilization, of Justice and Propriety, of Benefit for the universe. The death and destruction, these are unavoidable by-products of this one, supreme good. (s. 103).

Vändpunkten i Breqs historia blir på planeten Shis´urna som nu, efter en blodig historia, ingår i imperiet Radch. Breq ansvarar för säkerheten i distriktet Ors som löjtnant Awn leder. Löjtnant Awn skull egentligen ha lämnat sitt uppdrag för länge sedan, men prästen i templet vill gärna att hon fortsätter sitt fredliga arbete. Imperiets härskare Anaander Mianaai kommer på besök. En katastrof inträffar och även Breqs tillvaro krossas.

När vi möter Breq i sin nutid är hon en ensam flykting. Seivarden som hon räddat blir hennes vän i en komplicerad relation och hennes följeslagare genom berättelsen.

Breq ser nu som sitt enda uppdrag att bekämpa den mäktige härskaren Anaander Mianaai, som uppträder i flera skepnader. Det är en livsfarlig kamp som hon har framför sig. Hon är en varelse som programmerats av den hon strider mot och det medför att hon samtidigt tvingas att vara sin egen fiende och en ofrivillig fiende för dem hon inte vill skada. Anaander Mianaai kan fortfarande styra hennes handlingar.

Det är en oupphörligt fängslande och spännande historia. Karaktärerna och deras relationer är väl tecknade och stannar kvar i minnet efter berättelsens slut.

Romanen lyfter fler frågor. Alla i romanen är en hon och kön saknar betydelse. Den diskussion om AI-skapad varelse och mänsklig varelse som finns med, känns om möjligt mer aktuell idag än när boken kom ut för tjugo år sedan.

Ancillary justice belönades med Hugo Award, Nebula Award, BSFA Award och Arthur C. Clarke Award, samt Locus Award för bästa debutroman. Den är en klassiker inom science fiction. Tyvärr är den ännu inte översatt till svenska.

Boken finns i vårt Bibliotek. Handlingen fortsätter i de två romanerna Ancillary sword, 2015, och Ancillary mercy, 2016.

Rosmarie

Läs mer om Ann Leckie och hennes böcker på hennes hemsida:
https://annleckie.com
(Hämtad 2024-05-15)

De anställda av Olga Ravn

Ravn, Olga. 2023. De anställda. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Översättning: Johanne Lykke Naderehvandi. Originaltitel: De ansatte, 2018.

Vi befinner oss på det sextusende skeppet som lämnat jorden och ungefär tvåhundra år in i framtiden. Varför de lämnat jorden vet vi inte och inte heller vart de är på väg. Kanske har vår planet blivit obeboelig och att det inte längre finns något alternativ till att lämna jorden, som i Harry Martinsons rymdepos Aniara.

På rymdskeppet finns både människor som bär med sig minnen av livet på jorden, och människoliknande, programmerade AI-varelser.

Under en expedition till planeten Nyupptäckten har man samlat in föremål som är okända för mänskligheten. Föremålen bär på olika sätt spår av liv.

Romanen beskrivs som en arbetsplatsroman. En vetenskaplig kommitté har som sin uppgift att intervjua samtliga anställda under arton månader. Vad väcker de okända föremålen för reaktioner hos de anställda? Kommittén är osynlig i berättelsen och vittnesmålen som fyller romanen är avpersonifierade och anonymt numrerade.

Gradvis och suggestivt dras man som läsare in i ”de anställdas” ekande och sorgliga tillvaro. De försöker uppehålla tillvaron genom att vara goda anställda, precis som AI-varelserna som är skapade för att främst arbeta.

”Jag vet inte om jag längre är mänsklig? Är jag mänsklig? Står det i era papper vad jag är?” (Vittnesmål 010, s. 18).

Minnen finns kvar från jorden och en längtan efter solens ljus, ängar, skogen, regnet, musiken och färska jordgubbar. Ensamheten finns hos dem alla. En del har hologram med sitt barn, som inte längre finns hos dem. Men, även en del AI-varelser talar om sin längtan efter att förmänskligas.

”Varje dag finns det en saknad i mina händer efter att gräva djupt ner i jorden, efter att sänkas ner i en säkerhet som tar emot min död och förvandlar den till sin egen.” (Vittnesmål 159, s. 112).

Både det berättade och det som inte berättas ger historien dynamik. Språket är poetiskt underbart. Det är en fascinerande roman som är svår att lägga ifrån sig och en bok som jag genast vill öppna på nytt, för att ta del av allt det som den rymmer i sitt djup.

Romanen nominerades till The International Booker Prize 2021 och till The Ursula K. Le Guin Prize for Fiction 2022 och National Book Award 2022.

Romanen finns i vårt Bibliotek.

Rosmarie

Läs om författaren och hennes roman på förlaget Wahlström & Widstrands hemsida:
https://www.wwd.se/forfattare/44820/olga-ravn/
(Hämtad 2024-04-24)

Se samtalet mellan författaren och Jessica Gedin i SVT:s litteraturprogram Babel:
https://www.svtplay.se/video/8YAGww3/babel/annika-norlin-olga-ravn-ingrid-carlberg?info=visa
Kan ses fram till den 17 maj 2024.
(Hämtad 2024-04-24)

Binti av Nnedi Okorafor

Okorafor, Nnedi. 2015. Binti. New York: Tom Doherty.

”No matter what choice I made, I was never going to have a normal life, really.”, tänker Binti. (s. 13).

Binti, 16 år, lämnar i hemlighet sin familj och planeten de bor på, mot familjens vilja. Hon har mycket höga betyg i matematik och har fått ett stipendium till den prestigefyllda Oomza University. Stipendiet innebär att universitetet bekostar allt för henne. Ingen i Himbafolket som hon tillhör har någonsin rest iväg. I planen för henne har det tidigare bara funnits giftermål som möjlighet.

På rymdfärjan mot universitet finns det ungefär 500 andra blivande studenter. Hon är den enda Himban ombord. Hon känner att hon avviker med sin mörkare hud, hår och sina kläders färger. Sin kropp vårdar hon som Himba med otjize, en helig röd lera som innehåller olja från blommor på hennes planet. Den heliga leran syns. Det är inget hinder för Binti att snabbt få både många vänner och nära vänner.

Rymfärjan anfalls av ”the Meduse”, ett slags manetliknande varelser som förintar alla ombord, utom piloten, och Binti som lyckas fly till sitt rum och låsa in sig. Från sitt hem har Binti tagit med sig sin Enda, ett föremål i gammal teknologi, med vilket hon kan söka svar och kunskap. När varelserna försöker att få upp den stänga dörren, märker hon att hon kan kommunicera med dem med hjälp av den gamla Endan. Varelsernas plan är att låta piloten fortsätta rymdfärjans resa mot universitet och där tänker de med våld återta planeten, som en gång har varit deras. Det är en flera dagar lång resa som ligger framför dem.

Binti behöver avvärja våldsdådet och rädda sig själv. Hon kan tala med varelserna med Endan, men upptäcker även sin egen förmåga få dem att lyssna och skapa relationer. Tiden är utmätt och Binti måste både förstå historien bakom deras krigföring och anfall, och försöka förhandla fram en lösning.

Det är en berättelse om att våga bryta upp och gå sin egen väg, men det visar sig att gamla traditioner och kunskaper kan vara räddningen, som till exempel den heliga lera som hon bär med sig. Det handlar även om kulturell förståelse, kolonialism och stöld av kulturarv. Men, främst är det en berättelse om Binti, hennes situation, vägval och utveckling.

Binti belönades 2016 med både Nebula Award och Hugo Award som årets bästa novell inom science fiction.

I vårt Bibliotek finns Binti och även fortsättningen i berättelsen om henne Binti: home och Binti: the night masquerade.

Rosmarie

Nnedi Okorafors hemsida:
https://nnedi.com/
(Hämtad 2021-10-21)

Nnedi Okorafors TED Talk: Sci-fi stories that imagine a future Afrika:
https://www.ted.com/talks/nnedi_okorafor_sci_fi_stories_that_imagine_a_future_africa
(Hämtad 2021-10-21)

Aniara – en revy om människan i tid och rum av Harry Martinson

Martinson, Harry. 2004. Aniara: en revy om människan i tid och rum. [Ny utg.] Stockholm: Bonnier

Den tomma och sterila rymden skrämmer.
Glasartad är dess blick som omger oss
och stjärnsystemen stå orörligt stilla
i skeppets runda fönster av kristall.
Då gäller det att vårda drömmens bilder
från Doris dalar och att här i havet
där inget vatten, inga böljor röras
ta vara på all dröm, allt känslosvall.
Den minsta suck är som en ljuvlig vind,
all gråt ett källsprång, skeppet själv en hind
som jagar ljudlöst fram mot Lyrans stjärnor
som allt för fjärran för att våra hjärnor
skall kunna fatta avstånd eller tider
ej minsta tum åt någon sida glider.

Första strofen i sång 10 av dikteposets 103 sånger.

Rymdskeppet Aniara är sedan sex år på väg bort från jorden (planeten Doris). Skeppet är fyllt med emigranter från jorden, som är förödd och obeboelig.

Miman är datorn ombord som har lagrat jordens historia, och som leder rymdskeppet. Den kvinnliga piloten Isagel som för planet framåt mot planeten Mars, har förlorat hoppet. Det finns en berättare som har hand om Miman, som träder fram först långt in i berättelsen, utan namn och kallar sig Mimarob.

Emigranterna försöker på olika sätt i ovissheten att förhålla sig till tiden och minnen av det som de lämnat. Ett nytt samhällsliv utvecklas. Daisi Doody leder danser, högkomikern Sandon roar, och den blinde poeten från landet Rind, kultledaren Libidel och samariten Nobia har sina uppdrag. Ombord finns även den diktatoriske Chefone, som styr gruppen och skapar rädsla. Under färdens gång vänder man sig allt mer i den osäkerhet som ökar, till datorn Miman för att finna hopp.

När Aniara kom ut 1956 var det i kalla krigets tid med oro för kärnvapenkrig. I dag känns den lika sorgligt aktuell i sina beskrivningar av en miljö på jorden som förstörs av människan.

Aniara finns självklart på Bibliotekets hyllor och du kan även läsa den i fulltext hos Litteraturbanken:
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/MartinsonH/titlar/Aniara/sida/5/etext (Hämtad 2020-09-04)


Aniara har inspirerat musiker, dramatiker och andra författare och blivit opera, musikal, teater och film.

Larsson, Knut. 2015. Aniara: fritt efter Harry Martinson. Stockholm: Kartago

I vårt Bibliotek finns den även i en tolkning som grafisk roman:
Larsson, Knut. 2015. Aniara: fritt efter Harry Martinson. Stockholm: Kartago

——————–

Harry Martinson fick Nobelpriset 1974 ”för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos”
Svenska akademien. 2020. Nobelpriset i litteratur – Pristagarna
https://www.svenskaakademien.se/nobelpriset/nobelpriset-i-litteratur-pristagarna (Hämtad 2020-09-04). Få har skildrat människans avgörande frågor, naturen mer nära och vackert och människors utsatthet med mer inlevelse och skärpa.

I vårt Bibliotek finns fler av Harry Martinsons böcker och även en del att läsa om hans författarskap.

Rosmarie

Nobelstiftelsens sida om Harry Martinson:
https://www.nobelprize.org/prizes/literature/1974/martinson/facts (Hämtad 2021-05-12)

Litteraturbankens sidor om Harry Martinson, med biografi, verk, ljud och texter om honom:
https://litteraturbanken.se/författare/MartinsonH (Hämtad 2021-05-12)

Harry Martinson-sällskapet:
http://harrymartinson.se (Hämtad 2021-05-12)

Nightflyers av George R. R. Martin

Martin, George R. R. 2019. Nightflyers. Stockholm: Bookmark Översättning: Ylva Spångberg.

En expedition med forskare lämnar planeten Avalon på rymdskeppet Nightflyer för att söka efter en grupp varelser, volcryn, som länge intresserat och fascinerat forskarteamet.

Planet styrs av en person, kaptenen Royd Eris. För forskarna uppenbarar han sig som ett hologram, en vålnad med röst. Han övervakar allt som händer överallt i planet. Efter ett tag börjar hans närvaro, övervakning och ändå brist på person, att kännas obehaglig. Vem är han och vad har han för syften?

I expeditionen ingår även Thale Lasamer som har en extraordinär telepatisk förmåga att läsa av sina medmänniskors inre. Han blir mer och mer orolig, och till slut paniskt skräckslagen. En skrämmande kraft finns med ombord, som han inte kan identifiera.

Forskaren Melantha Jhirl blir en informell ledare och får en mänsklig kontakt med Royd Eris. Kan hon avvärja hotet och rädda forskningsteamet? Kan hon rädda sig själv?

Det är en mycket skickligt berättad historia om en grupp personligheter, med olika forskarkompetenser och med en mycket dramatisk händelseutveckling i den isolerade miljön, på en färd mot ett mål i världsrymden. En science fiction, men har i lika hög grad en intrig som ett grekiskt ödesdrama och med karaktärer som man inte kan glömma.

Boken kom ut 1980 och belönades med litteraturpriset Hugo Award för årets bästa roman inom science fiction. 1981 kom boken ut i en omarbetad och utökad utgåva. Den skulle lika gärna kunna ha varit skriven i dag. Allt känns aktuellt, intrigen levande och tekniken som den var dokumenterad i dag. David Palumbos illustrationer smälter osynligt in i historien och förstärker bilden av händelserna, personerna och rymdens oändliga mörker som omger dem. Nightflyers finns i vårt Bibliotek både på svenska och engelska.

Romanen filmatiserades 2018 av Netlix och blev en serie.

Rosmarie

George R. R. Martins hemsida:
https://georgerrmartin.com (Hämtad 2021-05-11)

© 2024 Östras bokblogg. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.