Thomas, Angie. 2017. The hate u give. London: Walker
Jag vill tipsa om boken The hate u give. Den är skriven av Angie Thomas. I boken får vi följa Starr Carter som är 16 år och bor i en fattig förort i USA. Fastän hon bor i ett utsatt område, så går hon i en fin privat skola där de flesta av eleverna är vita och har rika familjer. Starr försöker balansera sina två liv och hon är alltid medveten om vem alla andra vill att hon ska vara, samtidigt som hon försöker hitta sig själv. Men, efter att hennes vän skjuts ihjäl kan hon inte längre gömma sig, hon måste nu välja vem hon vill vara och vad hon ska stå för.
Jag tipsar om boken eftersom att den är lätt att känna igen sig i. Den visar också hur enkelt det är för olika media att påverka våra uppfattningar och värderingar. Detta är ingen snyfthistoria, utan snarare ett hopp om att vi inte måste följa i den gamla generationens fotspår. Den ger oss en känsla av att vi kan bli vad vi än vill, så länge vi är oss själva.
Larsson, Morgan. 2014. Det opålitliga hjärtat. Stockholm: Piratförlaget
I det opålitliga hjärtat drabbas Love efter ett positivt besked av ett hjärtstillestånd. Trots läkarnas rekommendationer väljer Love att leva varje dag som om den vore den sista. Hans nya inställning till livet bidrar till tvistade relationer och humoristiska situationer, samtidigt som en läkare vill åt hans hjärta i forskningssyfte.
Det opålitliga hjärtat är en skruvad humoristisk roman där även moraliska dilemman och vardagliga situationer får ta plats, vilket bidrar till en välbalanserad läsning.
Queenie är 25 år, journalist och har hand om kalendariet för nöjessidorna på en mindre tidning i London. Hela hennes liv faller samman när hon blir lämnad av sin sambo Tom. Han vill att de ska ta en paus och gör sig okontaktbar. Hon tvingas ut i en omöjlig bostadssituation.
Queenie försöker att nå Tom, men han besvarar inget meddelande. Hon börjar i tomrummet efter honom och i sin förtvivlan att dejta. Det blir ett för henne förgörande självskadebeteende. Hon möter män som behandlar henne med förakt och grovt våld och som svart kvinna grovt rasistiskt.
Hennes hela livssituation och hennes egen tilltro till sig själv, slutar i en kollaps.
Queenies familj med en urstark mormor som härförare blir hennes räddare och fristad. Genom berättelsen har hon med sig sina väninnor, som trofast stannar kvar.
”Det kan inte finnas nån som helst kärlek i mitt liv som inte blir helt jävla sabbad av min rädsla för att bli bortstött bara för att jag är född som den jag är.” (s. 335). Queenie påbörjar en lång och arbetsam väg med att bearbeta sitt liv, läka sig själv och sin familj och med att hitta sin egen röst i sitt liv.
Det här är en mycket läsvärd roman. Den är varm, skarp och författaren som själv är journalist, växlar i berättelsen naturligt mellan chatten med väninnorna (Corgiflocken), e-postinlägg och en skicklig dialog.
Queenie belönades 2020 med två utmärkelser av British Book Awards, både som Årets bok och Årets debut.
Tracy och jag – den genom romanen namnlösa berättaren, möts som barn och förenas i en egen värld av sin gemensamma passion för dans och musik. Det är framför allt de äldre glamorösa filmmusikalerna med perfekt koreograferade steg, och artister som Fred Astaire som fängslar dem. Musik och dans som världen omkring dem har lämnat.
De växer upp i ett fattigt område i norra Londons utkant. Vi möter dem som barn alldeles i början av 1980-talet och får följa med i deras liv in i 2000-talet. De är oskiljaktiga som systrar, ensamma i sin nära omgivning och har båda komplicerade förhållanden till sina föräldrar. Tracy är kreativ, rolig, målmedveten och tvekar inte att utmana och reta sin omgivning. Jag – berättaren, är mer försiktig och mer av en iakttagare. Det är berättarens berättelse om sitt eget liv.
Vänskapen mellan dem är inte utan problem och bryts helt i tonåren. Tracy når sitt mål att bli musikalartist och får biroller i West End. Berättaren blir en av världsartisten, den beundrade sång- och dansstjärnan Aimees assistenter. Hon följer med Aimee världen över under turnéer, och flyttar med Aimee mellan hennes hem i London och New York. Aimee inleder ett välgörenhetsprojekt i en by i ett land i västra Afrika. Aimees idealism och impulsivitet blir en kontrast mot byns verkliga behov. Berättaren följer upp projektet på plats i vardagen i byn, hon får vänner och hennes värderingar sätts på prov.
Berättarens förhållande till sin mamma är knappt. Mammans stora politiska samhällsengagemang står i kontrast mot hennes bristande förmåga att möta andra nära i vardagen, och relationen mellan mamma och dotter är nästan obefintlig.
Många år efter uppbrottet mellan Tracy och berättaren, söker Tracy upp berättarens mamma. Långsamt krackelerar och förnyas berättarens egna livssituation. Hon behöver omvärdera mycket och lyssna in sitt eget liv.
Handlingen rör sig fascinerande över tid, relationer och geografiska områden, omväxlande i nutid och i tillbakablickar. Frågor om kolonialism, ras, levnadsvillkor, medmänsklighet, engagemang och livshållning vävs in i berättelsen. Den personliga rösten får allt att smälta samman i skildringen av hennes livsresa.
Jag-formen i berättelsen berör, även i berättarens blindhet inför sig själv, men det är framför allt den tydliga egna rösten som får handlingen att skälva och hennes liv att mejsla sig in i ens sinne. Det här är en helt fantastisk berättelse om en persons livsväg.
Romanen finns i vårt Bibliotek både på svenska och engelska. Titeln Swing time har den fått behålla på svenska. Läs den! Zadie Smith är en skicklig samhällsskildrare, lyhörd för relationer och existentiella frågor – och har en fin känsla för berättelsens magi.
Saleh, Donia. 2020. Ya Leila. Stockholm: Albert Bonniers förlag
Vi är nattfjärilar som försöker att ta oss in i natten. Ibland fångas vi i glasburkar och cirklar i någons händer, ibland förstör vi våra egna vingar, river dom mot stängsel, river dom mot tegelväggar. Ibland hittar vi varandra, ibland fastnar vi i sönderklippta moln och vilar medan marken fortsätter att explodera. (s. 23)
Leila och Amila är oskiljaktiga vänner. De har funnits tätt vid varandras sida sedan förskoleåldern. De delar även minnen från Irak som familjerna har lämnat, med släktingar kvar. Nu går de sista året på gymnasiet och studenten närmar sig.
De är feministiskt aktiva tillsammans med Ellen, Claudia, Marika och några andra kvinnor, men känner samtidigt ett avstånd till dem. De är med men ändå inte med. Det känns som ett utanförskap.
Amila vågar ta plats och utmana och Leila strävar kanske ändå mer efter att få vara delaktig i allas kretsar. Amila och Leila lever tätt sida vid sida i en stark egen gemenskap. Hur ska de hantera allt omkring sig – familjens tillvaro, vänskaper, sina möjligheter och hur ska man förhålla sig till ideal? Följ med in deras tillvaro under en kort och viktig tid i deras liv, med gymnasietiden som närmar sig sitt slut. Vi är där med dem, deras tankar och relationer som känns just så äkta, närvarande och vardagliga att man som läsare själv både påverkas och utmanas av deras situationer.
Ya Leila är en berörande berättelse, skriven med personliga och poetiska bilder. Det är Donia Salehs debutroman.
Jude (advokat), Willem (skådespelare), JB (konstnär) och Malcolm (arkitekt) – fyra unga män i New York och nära sammansvetsade vänner. Vi möter dem i tjugoårsåldern som hårt arbetande och fattiga, och får följa dem några årtionden framåt i livet, där de alla blir framgångsrika inom sina yrken.
Berättelsen sveper över en tidsrymd, men känns mycket närvarande och levande i varje ögonblicks detalj. Berättarperspektivet byts då och då, och fördjupar historien. Vänskapen dem emellan förändras, men består som något av det viktigaste i deras liv.
Jude är i centrum för berättelsen. Han bär med sig fruktansvärda minnen från sin barndom, som han döljer och kapslar in. Han kan inte berätta för sin omgivning om vad han utsatts för och om de händelser som han beskriver jagar honom som hyenor. I sitt yrke som advokat är han beundrad och fruktad. Han kan samtidigt gömma sig för sig själv i yrkeslivets strukturer. Överallt är han älskad, men mörkret, sorgen, skuldkänslor och det dåliga självförtroendet, kan han inte dölja för dem som finns omkring honom i hans privata sfär. Han skär sig själv i sin ensamhet för att döva sina inre smärtor. Han värjer sig och flyr från den kärlek och den omsorg som han möter.
Det är en roman om verklig vänskap, om en stor kärlekshistoria som utvecklas mellan Willem och Jude och om en fasansfull mänsklig tragedi. Berättelsens personerna stannar kvar i minnet. 732 sidor – värda att läsa.
Nominerad 2015 till National Book Award och Man Booker Prize samt belönades med The Kirkus Prize.
Jag har alltid satt en stolthet i att klara mig själv. Jag är en ensam överlevare – jag är Eleanor Oliphant. Jag behöver ingen annan, det finns inget stort tomrum i mitt liv, ingen pusselbit som fattas. Jag är en självständig enhet. Det är åtminstone vad jag alltid har intalat mig. Men i går kväll fann jag mitt livs kärlek. (s. 17)
Eleanor är så ensam och isolerad som någon kan vara. Hon är trettio år och arbetar sedan tio år på en designbyrå som ekonomiassistent. Bakom sig har hon universitetsstudier i humanistiska ämnen. Hennes liv pågår i ensamhet utanför allt annat. Allt i hennes liv har hon förvandlat till strikt schemalagda rutiner. Hon känner sig störd av människorna omkring sig, undviker dem och har svårt att tolka dem. Helgerna tillbringar hon ensam med två flaskor vodka för att döva allt.
En dag börjar företagets IT-tekniker Raymond att bara ta plats i Eleanors tillvaro. En man ramlar ihop på gatan och de räddar tillsammans hans liv. Det blir början på en stor förändring i Eleanors liv. Hennes ensamma tillvaro börjar att befolkas och gränser att flyttas.
Eleanors tidigare liv är en gåta. Det finns delar som hon inte minns, eller orkar minnas. Gradvis med sina vänners stöd börjar hon att utforska sitt förflutna.
Det kanske inte låter så, men det här berättelse fylld av humor och värme. En fantastisk och lyhörd skildring av en kvinnas liv och dem omkring henne. Feelgood av bästa klass. Romanen är dessutom oupphörligt spännande som psykologisk thriller. Läs den!
Romanen belönades 2017 med den brittiska utmärkelsen Costa Book Awards, First Novel Award, som årets bästa debutroman.
I vårt Bibliotek finns romanen på svenska och på engelska, Eleanor Oliphant is completely fine.
Beijer, Sandra. 2017. Allt som blir kvar. Natur & Kultur Allmänlitteratur.
Första utgåva 2016.
Matilda blir lämnad av sin sambo Oliver, brutalt, plötsligt och utan någon förklaring. All hennes kärlek för honom finns kvar. Allt rasar samman.
I romanens första rad, står Matilda i en trafikkorsning, omedveten om allt omkring sig. Inom henne är allt ett kaos och förtvivlan. I mobilen söker hon upp numret till sin barndomsvän Miron, som svarar direkt. Han finns sedan hela tiden vid hennes sida och övertalar henne, att hans trettiodagarsidé kommer att hjälpa henne att döva och glömma sin sorg, för att sedan inse att det finns ett liv som väntar på henne, som hon är mer värd än det hon har lämnat. Matilda lämnar sin lägenhet, som nu känns outhärdligt tom och flyttar hem till sin vän Miron.
Det är juli månad i ett mycket hett Stockholm. Simon, en gemensam vän, sluter upp vid deras sida. Miron och Simon gör allt för att Matilda ska bli lycklig. En resttenta väntar på henne och hon vantrivs med sitt butiksjobb. Hon orkar knappt, men följer med in i deras trettiodagarsidé med caféer, fester med drinkar och droger, nattliga vandringar genom Stockholm och farliga rusningar över tungt trafikerade gator och spår. Inget gör henne lycklig, men de två vännernas värme får henne att orka vidare. Kommer hon att kunna glömma Oliver? Vill hon möta honom igen? Hur kommer det att bli efter de trettio dagarna?
Sandra Beijers roman om att bli lämnad, finns i vårt Bibliotek. Romanen är på väg att filmatiseras och bli TV-serie hos SVT. Manus har Sandra Beijer själv skrivit.
När Sandra Beijer inte skriver romaner, så skriver hon på sin blogg hos modetidningen Elle: https://sandrabeijer.elle.se (Hämtad 2022-06-17)
Connell och Marianne bor i samma mindre stad på Irland. De går i samma gymnasium. Connell är framgångsrik i fotboll. Han är omgiven av vänner. Marianne är helt ensam, mobbad och lyckas inte att ta sig in i någon gemenskap. Connells mamma städar hos Mariannes förmögna familj. Connell och Marianne börjar trevande att ta kontakt, upptäcker att de kan tala med varandra på ett sätt som de inte kan göra med andra och de blir ett kärlekspar. Connell vågar inte erkänna förhållandet för omgivningen och gör allt för att dölja det. Marianne uppmuntrar Connell att ta tillvara på sitt genuina intresse för litteratur och börja att läsa litteraturvetenskap, i stället för juridik.
De följs åt till Trinity College i Dublin. Här blir de sociala rollerna omvända. Connell känner sig ensam och osynlig. Alla i hans nya omgivning verkar att ha en självsäkerhet som får honom att känna sig tafatt. Marianne blir en självklar medelpunkt i kretsen av studenter och får uppskattning i studierna. Maktbalansen är förändrad.
Den starka attraktionen och bandet mellan Connell och Marianne, skildras med nerv, känslighet och ömsinthet. Vi möter dem i avsnitt, med några månaders mellanrum under några omvälvande år i deras liv.
Romanen har funnits högt på bästsäljarlistor, hyllats av kritiker och kallats en framtida klassiker. Läs den! Romanen är svår att lägga ifrån sig och den stannar kvar i sinnet.
I vårt Bibliotek finns den både på svenska och engelska – Normal people. Vi har även Sally Rooneys uppmärksammade debutroman Samtal med vänner. Läs en av Irlands intressanta unga författare!
Sally Rooney intervjuades om sitt författarskap av Kathrine Tschemerinsky på Louisiana Literature Festival som konstmuseet Louisiana i Danmark hade i augusti 2018. Intervjun finns hos Louisiana Channel: Sally Rooney: On Transforming Life Into Novels https://channel.louisiana.dk/video/sally-rooney-on-transforming-life-into-novels (Hämtad 2025-07-12)
Moyes, Jojo. 2019. Bergens stjärnor. Stockholm: Printz Publishing.
Översättning: Helen Ljungmark. Originaltiel: The giver of stars, 2019.
Hon älskade att bo här. Hon älskade bergen och människorna och den oändliga himlen. Hon älskade känslan av att göra ett jobb som betydde något, av att bli utmanad varje dag och förändra människors liv med ett ord i taget. Hon hade gjort sig förtjänt av varenda blåmärke och varenda blåsa, och hon hade skapat en ny Alice över ramen på den hon aldrig känt sig bekväm med att vara. (s. 325)
Alice flyttar från England 1937 med sin nya amerikanske make och en dröm om ett lyckligt liv, till östra Kentucky i USA, från ett liv där hon saknat möjligheter och uppskattning. Det nya livet blir en besvikelse med en kärlekslös och instängd tillvaro. Alice engagerar sig som ridande bibliotekarie, mot maken och hans dominerande fars vilja, och blir en av de ridande bibliotekarierna i Eleanor Roosevelts satsning på utbildning. Alice får vänner, lär sig rida och hitta i ett svårridet, klippigt landskap, utan riktiga vägar och där det är långt mellan varje hus. Flera kvinnor sluter upp. Vänskapen och uppdraget får dem alla att känna mening och utvecklas. Från att ha bemötts av misstänksamhet i många ensligt belägna hus, med de böcker som de har med sig, börjar de att bli efterlängtade och böckerna efterfrågade.
Det som tidigare har varit viktigt i hennes tidigare liv blir oviktigt. Det ytliga i livet tappar sin glans och innehållet i den nya tillvaron får ett annat fokus med riktiga vänner, för första gången, och ett meningsfullt arbetsliv. ”Kanske är vetskapen om att något så här vackert existerar det enda vi kan begära.” (s. 327), säger mannen som Alice kommer att förälska sig i, vid ett tillfälle.
Det är en berättelse om vänskap, kärlek och om vad som gör livet så värdefullt, men även en berättelse om fördomar och kvinnosyn. Anklagelser mot en av kvinnorna, förändrar deras förutsättningar och leder till en dramatisk rättegångsskildring. En roman som berör med sin starka närhet till karaktärerna.
Romanen finns i vårt Bibliotek, liksom fler av Jojo Moyes romaner. Det här är den första bok jag har läst av henne. Naturligtvis kan jag inte motstå en roman om ridande bibliotekarier. Att rida genom ett otillgängligt landskap, i en svindlande vacker natur, med böcker som är efterlängtade och förändrar liv. Kanske stanna kvar ett tag eller åtminstone resa tillbaka då och då?
I Atlas obscura finns en dokumentär artikel av Anika Burgess om de ridande bibliotekarerna med fina foton: Burgess, Anika. 2017. The women who rode miles on horseback to deliver library books: librarians are amazing. Atlas obscura. 31 August. https://www.atlasobscura.com/articles/librarians-horseback-new-deal-book-delivery-wpa (Hämtad 2022-04-13)
