Östras bokblogg

Boktips från läsarna

Tag: Unga kvinnor (page 2 of 4)

Binti av Nnedi Okorafor

Okorafor, Nnedi. 2015. Binti. New York: Tom Doherty.

”No matter what choice I made, I was never going to have a normal life, really.”, tänker Binti. (s. 13).

Binti, 16 år, lämnar i hemlighet sin familj och planeten de bor på, mot familjens vilja. Hon har mycket höga betyg i matematik och har fått ett stipendium till den prestigefyllda Oomza University. Stipendiet innebär att universitetet bekostar allt för henne. Ingen i Himbafolket som hon tillhör har någonsin rest iväg. I planen för henne har det tidigare bara funnits giftermål som möjlighet.

På rymdfärjan mot universitet finns det ungefär 500 andra blivande studenter. Hon är den enda Himban ombord. Hon känner att hon avviker med sin mörkare hud, hår och sina kläders färger. Sin kropp vårdar hon som Himba med otjize, en helig röd lera som innehåller olja från blommor på hennes planet. Den heliga leran syns. Det är inget hinder för Binti att snabbt få både många vänner och nära vänner.

Rymfärjan anfalls av ”the Meduse”, ett slags manetliknande varelser som förintar alla ombord, utom piloten, och Binti som lyckas fly till sitt rum och låsa in sig. Från sitt hem har Binti tagit med sig sin Enda, ett föremål i gammal teknologi, med vilket hon kan söka svar och kunskap. När varelserna försöker att få upp den stänga dörren, märker hon att hon kan kommunicera med dem med hjälp av den gamla Endan. Varelsernas plan är att låta piloten fortsätta rymdfärjans resa mot universitet och där tänker de med våld återta planeten, som en gång har varit deras. Det är en flera dagar lång resa som ligger framför dem.

Binti behöver avvärja våldsdådet och rädda sig själv. Hon kan tala med varelserna med Endan, men upptäcker även sin egen förmåga få dem att lyssna och skapa relationer. Tiden är utmätt och Binti måste både förstå historien bakom deras krigföring och anfall, och försöka förhandla fram en lösning.

Det är en berättelse om att våga bryta upp och gå sin egen väg, men det visar sig att gamla traditioner och kunskaper kan vara räddningen, som till exempel den heliga lera som hon bär med sig. Det handlar även om kulturell förståelse, kolonialism och stöld av kulturarv. Men, främst är det en berättelse om Binti, hennes situation, vägval och utveckling.

Binti belönades 2016 med både Nebula Award och Hugo Award som årets bästa novell inom science fiction.

I vårt Bibliotek finns Binti och även fortsättningen i berättelsen om henne Binti: home och Binti: the night masquerade.

Rosmarie

Nnedi Okorafors hemsida:
https://nnedi.com/
(Hämtad 2021-10-21)

Nnedi Okorafors TED Talk: Sci-fi stories that imagine a future Afrika:
https://www.ted.com/talks/nnedi_okorafor_sci_fi_stories_that_imagine_a_future_africa
(Hämtad 2021-10-21)

The hate u give av Angie Thomas

Thomas, Angie. 2017. The hate u give. London: Walker

Jag vill tipsa om boken The hate u give. Den är skriven av Angie Thomas. I boken får vi följa Starr Carter som är 16 år och bor i en fattig förort i USA. Fastän hon bor i ett utsatt område, så går hon i en fin privat skola där de flesta av eleverna är vita och har rika familjer. Starr försöker balansera sina två liv och hon är alltid medveten om vem alla andra vill att hon ska vara, samtidigt som hon försöker hitta sig själv. Men, efter att hennes vän skjuts ihjäl kan hon inte längre gömma sig, hon måste nu välja vem hon vill vara och vad hon ska stå för.

Jag tipsar om boken eftersom att den är lätt att känna igen sig i. Den visar också hur enkelt det är för olika media att påverka våra uppfattningar och värderingar. Detta är ingen snyfthistoria, utan snarare ett hopp om att vi inte måste följa i den gamla generationens fotspår. Den ger oss en känsla av att vi kan bli vad vi än vill, så länge vi är oss själva.

Grace Chijioke

Romanen har även blivit film 2018 i regi av George Tillman Jr. Hos 20th Century Studios finns en trailer som man kan se:
https://www.20thcenturystudios.com/movies/the-hate-u-give
(Hämtad 2021-09-30)

Angie Thomas hemsida, Instagram och Twitter:
https://angiethomas.com
(Hämtad 2021-09-30)

https://www.instagram.com/angiethomas/
(Hämtad 2021-09-30)

https://twitter.com/angiecthomas
(Hämtad 2021-09-30)


Boktipset inskickat av: Grace Chijioke

Lucy av Jamaica Kincaid

Kincaid, Jamaica. 2019. Lucy. Stockholm: Tranan. Översättning: Lena Fagerström. Orginaltitel: Lucy. Originaltitel: Lucy.

”jag hade föreställt mig att jag bara genom denna enkla handling – fara hemifrån och börja om på nytt i en ny omgivning – skulle kunna lämna alla mina sorgsna tankar bakom mig som en gammal rock man inte tänker ta på sig mer” (s. 12).

Lucy har lämnat Antiqua i Västindien där hon vuxit upp för att börja arbeta som au pair i New York, hos en ung välbeställd familj med fyra döttrar. Deras liv verkar lyckligt enligt alla livsstilsnormer, men Lucy är en skarp iakttagare och ser skuggorna i parets relation.

Breven från sin mamma låter Lucys samlas till en hög med oöppnade brev. För Lucy är flytten ett behov att undersöka förutsättningarna för ett eget liv, som hon ännu inte vet något om. På den nya främmande platsen i ett helt annat socialt sammanhang, är allt nytt och okänt för henne. Hon känner av klasskillnader, gamla kolonialistiska föreställningar och turismens idyllisering av hennes hemland. Hon får vänner och pojkvän, men i alla relationer finns det ett avstånd.

En egen kamera blir början till en förändring. Hon fotograferar och utforskar sin omgivning. ”Varför blir bilden av ett verkligt föremål så småningom mycket intressantare än själva föremålet i fråga? Det visste jag ännu inte svaret på.” (s. 119).

Lucy känner sin ensamhet, ”Men de sidor hos mig som jag inte kunde se, de sidor jag inte kunde ta på – de hade förändrats, och jag kände dem inte så väl ännu. Jag insåg att jag höll på att uppfinna mig själv, men mer på en konstnärs vis än på en uppfinnares. Jag kunde inte lita på sådant som precision och uträkning; jag kunde bara lita på intuitionen. Jag hade ingen skiss att gå efter, men när bilden var klar skulle jag veta det. Jag hade ingen samhällsställning, jag hade inga tillgångar. Jag hade mitt minne, min ilska, min förtvivlan.” (s. 131-132).

Berättarrösten är Lucys genom romanen och det är den som gör boken så berörande. Jamaica Kincaid kommer liksom Lucy från Antiqua och har flyttat till USA, hon har födelsedag samma dag och år som Lucy, och hennes och Lucys efternamn var från början det samma – Potter. Lucy blir en konstnär, liksom Jamaica Kincaid är i sitt författarskap.

Jamaica Kincaid är lysande författare. Inte lik någon annan berättare. Upptäck henne!

I vårt Bibliotek finns hennes romaner Lucy och Annie John. Annie John kan du söka upp här på vår bokblogg.

I litteraturprogrammet Babel i Sveriges television finns en intervju av Abdul Hibombo med Jamaica Kincaid, där hon berättar om sin uppväxt, sitt författarskap, sitt stora trädgårdsintresse och trädgården som “politiskt begrepp”:
https://www.svtplay.se/video/24884114/babels-bibliotek/babels-bibliotek-sasong-1-jamaica-kincaid-om-carl-von-linne-och-sin-franvarande-pappa (Hämtad 2021-06-10)

Jamaica Kincaid är även medarbetare i tidskriften The New Yorker:
https://www.newyorker.com/contributors/jamaica-kincaid (Hämtad 2021-06-10)

och undervisar på Harvard:
https://aaas.fas.harvard.edu/people/jamaica-kincaid (Hämtad 2021-06-10)

Rosmarie

Livlina av Happy Jankell

Jankell, Happy. 2021. Livlina. Stockholm: Forum.

”Folk misstar ofta mig för att vara en person som bara kommer när det passar mig. Men det stämmer inte. Jag hade så djävulskt gärna varit del av en gemenskap. Till och med någon andra tar för givet. Men min lojalitet ligger tyvärr inte hos människorna, utan hos rädslorna. Jag kommer alltid finnas där för dem. I vått och torrt. På heder och samvete. Och vice versa förstås, eftersom rädslorna är de enda som aldrig lämnar mig. Aldrig vänder ryggen till.” (s. 89-90)

Liv oroar sig ständigt för sin hälsa. Hon granskar sin kropp och söker symtom. Hon ringer många samtal till nätdoktorn Care Call.

”Men jag önskar faktiskt att det var en sjukdom /—/ Då hade jag åtminstone haft en chans att läka.” (s. 237), anförtror Liv sin enda vän Donya.

Liv år 22 år och bor i Vasastan och arbetar deltid på ett kafé. Det finns egentligen ingen som hon har kontakt med och gymnasievännerna känns avlägsna. Hennes familj består av mamma och den några år äldre systern Lina, som är en framgångsrik mäklare. Lina presenterar sitt liv med ständigt nya genomtänkta bilder på Instagram, och har många följare. Genom åren har det vuxit fram ett avstånd mellan systrarna. Sedan deras pappa omkom i en olycka när de var barn, har ingen i familjen mått bra. Båda systrarna har levt med självskadebeteenden, Liv skär sig och Lina har haft anorexi.

När Livs förhållande med pojkvännen Yack tar slut, så rämnar hennes hela hennes tillvaro. Hon träffar några destruktiva män genom en dejting-app och en dubbelt så gammal läkare från Care Call inleder ett förhållande med henne.

Det är en mörk, ensam och förtvivlad tid för Liv. Men, det är även en berättelse om att hitta sitt liv, om systerskap, vänskap, och om egen styrka och egen begåvning – som finns där.

Det är svårt att inte tycka mycket om Liv och Happy Jankell kan verkligen berätta så att det är svårt att lämna berättelsen och Liv. Hon har inlevelse, medkänsla, humor, dramatisk förmåga och känsla för historiens helhet. Det är Happy Jankells första roman och den finns i vårt Bibliotek.

Rosmarie

I en intervju med Ann-Marie Rauer berättar Happy Jankell om sin bok:
Sverige! 2021. Sveriges television, SVT1. 12 mars.
https://www.svtplay.se/video/30464492/sverige/sverige-sasong-24-happy-jankell-feelgood-litteratur-alskade-korg (Hämtad 2021-05-18)

I ett samtal med Linda Olofsson talar hon om sin hälsoångest:
Fråga doktorn. 2021. Sveriges television, SVT1. 15 mars.
https://www.svtplay.se/video/30155552/fraga-doktorn/fraga-doktorn-sasong-27-15-mars-18-45?id=j4z1A3E&position=1093&highlight=skadespelaren-happy-jankell-radslan-begransade-mig (Hämtad 2021-05-18)

I en intervju med Louise Åström på modetidskriften Elles hemsida, berättar hon om sin hälsoångest och sin bok:
Åström, Louis. 2021. Happy Jankell om den mörka perioden som inspirerade boken: “Gick på utredningar”. Elle. 18 februari.
https://www.elle.se/noje/happy-jankell-om-den-morka-perioden-som-inspirerade-boken-gick-pa-utredningar/7296531 (Hämtad 2021-05-18)

Happy Jankells eget instagramkonto, som även finns på modetidskriften Elles hemsida:
Happy Jankell
https://www.instagram.com/happyjankell/?hl=sv (Hämtad 2021-04-25)

Stöld av Ann-Helén Laestadius

Laestadius, Ann-Helén. 2021. Stöld: roman. Stockholm: Romanus & Selling

I början av mars rapporterades det om att årets vinter hade medfört en ökad mängd tillbud (polisspråk för händelser) med skoter. Bland annat så hade två personer åtalats för djurplågeri efter att ha förföljt och dödat en ren med skotern. En händelse bland många.

Den här typen av händelser som knappt uppmärksammas i majoritetssamhället är en fråga om liv eller död för de renägande samerna. Titeln Stöld beskriver brottsrubriceringen för att döda en ren, ett ganska ringa brott. För samerna handlar renen om kulturen, livsstilen, ja hela existensen.

Boken Stöld handlar om nioåriga Elsa som råkar bevittna hur en granne dödar hennes renkalv och hur det fortsätter att forma den 20-åriga Elsa. Laestadius beskriver levande livsstilen och friheten i livet som renägare. Men också desperationen, ojämställdheten, den psykiska ohälsan och hatet och hoten mot samerna. Stöld är spännande från start och det finns en stark känsla av att det som beskrivs faktiskt har hänt. Och det har ju kanske det, författaren har utgått från faktiska polisanmälningar och domar.

Jag rekommenderar Stöld för den som är intresserad av Sveriges ursprungsbefolkning och varför en ihjälskrämd ren är mer än bara stulen egendom. Men också för den som vill läsa en väldigt spännande bok.

Gustaf

I litteraturtidskriften Vi läser intervjuar Pontus Dahlman, Ann-Helén Laestadius:
Dahlman, Pontus. 2021. Arv och skuld. Vi läser 1:18-25. https://vi.se/artikel/sblpQBAn-a0j2LRwp-00ed3 (Hämtad 2021-06-11)


Boktipset inskickat av: Gustaf Wiberg

Queenie av Candice Carty-Williams

Carty-Williams, Candice. 2020. Queenie: roman. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Översättning: Klara Lindell.

Queenie är 25 år, journalist och har hand om kalendariet för nöjessidorna på en mindre tidning i London. Hela hennes liv faller samman när hon blir lämnad av sin sambo Tom. Han vill att de ska ta en paus och gör sig  okontaktbar. Hon tvingas ut i en omöjlig bostadssituation.

Queenie försöker att nå Tom, men han besvarar inget meddelande. Hon börjar i tomrummet efter honom och i sin förtvivlan att dejta. Det blir ett för henne förgörande självskadebeteende. Hon möter män som behandlar henne med förakt och grovt våld och som svart kvinna grovt rasistiskt.

Hennes hela livssituation och hennes egen tilltro till sig själv, slutar i en kollaps.

Queenies familj med en urstark mormor som härförare blir hennes räddare och fristad. Genom berättelsen har hon med sig sina väninnor, som trofast stannar kvar.

”Det kan inte finnas nån som helst kärlek i mitt liv som inte blir helt jävla sabbad av min rädsla för att bli bortstött bara för att jag är född som den jag är.” (s. 335). Queenie påbörjar en lång och arbetsam väg med att bearbeta sitt liv, läka sig själv och sin familj och med att hitta sin egen röst i sitt liv.

Det här är en mycket läsvärd roman. Den är varm, skarp och författaren som själv är journalist, växlar i berättelsen naturligt mellan chatten med väninnorna (Corgiflocken), e-postinlägg och en skicklig dialog.

Queenie belönades 2020 med två utmärkelser av British Book Awards, både som Årets bok och Årets debut.

Boken finns i vårt Bibliotek.

På Twitter kan du möta Candice Carty-Williams:
https://twitter.com/candicec_w (Hämtad 2021-03-24)

Rosmarie

Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata

Murata, Sayaka. 2020. Hur mår fröken Furukura?. Stockholm: Lind & Co. Översättning: Vibeke Emond

”För att stanna kvar i närbutiken måste man bli ett butiksbiträde. Det är en enkel sak. Det gäller bara att ta på sig uniformen och uppföra sig i enlighet med manualen. Om du säger att världen är som på stenåldern, så okej, det var så på stenåldern också. Så länge man döljer sig bakom ett normalt yttre och uppför sig i enlighet med manualen blir man varken ivägkörd från byn eller behandlad som ett störande element.” (s. 96-97)

I arton år har Keiko Furukura arbetat som timanställd i närbutiken. Butikens ljud med dörrklockans ton, kundernas steg, prasslande påsar, ljudet från scannrarna och kollegorna rop – är en del av närbutikens ljud som Keiko finns i och längtar till när hon inte är där. Butiken har en strikt manual och hälsningsfraser som personalen övar varje morgon. Den är en egen värld med återkommande kunder, en press på varje säljare och vardagsdramatik som måste lösas med snabba insatser.

Keiko oroade sin familj och omgivning när hon växte upp. Hennes tolkningar av situationer upprörde andra, medan hennes reaktioner var självklart logiska för henne själv. Familjen oroades och fortsatte att känna oro.

I närbutikens rutiner finns det en trygghet. En försäkring för att passa in, är även at forma sig efter andra, genom att kopiera andras klädstilar och repliker.

Keiko är nästan den enda som lever ensam bland dem hon känner och det kommenteras av hennes bekanta. När hon möter en man, som snabbt flyttar hem till henne, förändras hela hennes liv.

Läs den här boken! Den är rolig, sorglig och tänkvärd. Det är en bok som inte liknar någon annan bok. Den hjälper dig att förstå, tycka om och att le både mot andra och dig själv.

Sayaka Murata har själv arbetat arton år i en närbutik.

I Japan är hon en välkänd författare. Det här är den första av hennes romaner som har översatts till svenska. Hoppas att få läsa fler av hennes böcker i översättning!

Hon fick 2016, samma år som romanen gavs ut i Japan, det ansedda Akutagawa-priset, som ges till yngre författare.

Romanen finns i vårt Bibliotek.

Rosmarie

I The Guardian finns en intervju av David McNeill med Sayaka Murata:
McNeill, David. 2020. Sayaka Murata: ‘I acted how I thought a cute woman should act – it was horrible’. The Guardian. 9 oktober. https://www.theguardian.com/books/2020/oct/09/sayaka-murata-i-acted-how-i-thought-a-cute-woman-should-act-it-was-horrible (Hämtad 2021-06-11)

Lyssna till romanen som finns som följetong hos Sveriges radio:
https://sverigesradio.se/avsnitt/ljudbok-hur-mar-froken-furukura-av-sayaka-murata
(Hämtad 2022-03-16)

Swing time av Zadie Smith

Smith, Zadie. 2017. Swing time. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Översättning: Niclas Nilsson.

Tracy och jag – den genom romanen namnlösa berättaren, möts som barn och förenas i en egen värld av sin gemensamma passion för dans och musik. Det är framför allt de äldre glamorösa filmmusikalerna med perfekt koreograferade steg, och artister som Fred Astaire som fängslar dem. Musik och dans som världen omkring dem har lämnat.

De växer upp i ett fattigt område i norra Londons utkant. Vi möter dem som barn alldeles i början av 1980-talet och får följa med i deras liv in i 2000-talet. De är oskiljaktiga som systrar, ensamma i sin nära omgivning och har båda komplicerade förhållanden till sina föräldrar. Tracy är kreativ, rolig, målmedveten och tvekar inte att utmana och reta sin omgivning. Jag – berättaren, är mer försiktig och mer av en iakttagare. Det är berättarens berättelse om sitt eget liv.

Vänskapen mellan dem är inte utan problem och bryts helt i tonåren. Tracy når sitt mål att bli musikalartist och får biroller i West End. Berättaren blir en av världsartisten, den beundrade sång- och dansstjärnan Aimees assistenter. Hon följer med Aimee världen över under turnéer, och flyttar med Aimee mellan hennes hem i London och New York. Aimee inleder ett välgörenhetsprojekt i en by i ett land i västra Afrika. Aimees idealism och impulsivitet blir en kontrast mot byns verkliga behov. Berättaren följer upp projektet på plats i vardagen i byn, hon får vänner och hennes värderingar sätts på prov.

Berättarens förhållande till sin mamma är knappt. Mammans stora politiska samhällsengagemang står i kontrast mot hennes bristande förmåga att möta andra nära i vardagen, och relationen mellan mamma och dotter är nästan obefintlig.

Många år efter uppbrottet mellan Tracy och berättaren, söker Tracy upp berättarens mamma. Långsamt krackelerar och förnyas berättarens egna livssituation. Hon behöver omvärdera mycket och lyssna in sitt eget liv.

Handlingen rör sig fascinerande över tid, relationer och geografiska områden, omväxlande i nutid och i tillbakablickar. Frågor om kolonialism, ras, levnadsvillkor, medmänsklighet, engagemang och livshållning vävs in i berättelsen. Den personliga rösten får allt att smälta samman i skildringen av hennes livsresa.

Jag-formen i berättelsen berör, även i berättarens blindhet inför sig själv, men det är framför allt den tydliga egna rösten som får handlingen att skälva och hennes liv att mejsla sig in i ens sinne. Det här är en helt fantastisk berättelse om en persons livsväg.

Romanen finns i vårt Bibliotek både på svenska och engelska. Titeln Swing time har den fått behålla på svenska. Läs den! Zadie Smith är en skicklig samhällsskildrare, lyhörd för relationer och existentiella frågor – och har en fin känsla för berättelsens magi.

Rosmarie

Zadie Smiths hemsida:
http://www.zadiesmith.com (Hämtad 2021-05-04)

Dalenglitter: en roman om hårt arbete av Wanda Bendjelloul

Bendjelloul, Wanda. 2020. Dalenglitter: en roman om hårt arbete. Stockholm: Weyler

En tunn linje skiljer områdena åt. På ena sidan av tunnelbanans spår finns Enskede med villor och på den andra sidan spåret Dalens höghusområde där hon bor. Från gymnasieåldern är det inte längre skilda skolor, utan många har gemensam undervisning och områdenas unga vuxna möts. Fördomar och myter finns från båda områdena. De ekonomiska förutsättningarna är helt olika.

I en inledande nyckelscen drar hennes väninna med henne till ett födelsekalas för den man hennes väninna är förälskad i bor och de hamnar på ett stort släktkalas i en av Enskedes trädgårdar. De känner sig obekväma i situationen och huvudpersonen känner sig förödmjukad i sin polska bakgrund, som hon bara vill dölja. En hantverkare från Polen arbetar under kalaset hemma hos familjen och kommenteras, även mycket otrevligt.

Hon (jag) bor med sin mamma i Dalen, är 19 år och namnlös genom hela berättelsen. Mamman som är frisör drömmer om ett annat liv för dem båda. Dottern borde utbilda sig till läkare eller jurist. Hon drar med sin dotter på visningar av svindlande dyra våningar som är helt utom räckhåll.

I en av hamburgerkedjans restauranter inne i stan på Sergelgatan arbetar hon hårt och bemöts inte trevligt vare sig av sin chef eller av alla kunder. Målet är att spara pengar till ett körkort. Brännskadorna på underarmarna gör att hon kallas till gymnasiets kurator, men hon har inte orsakat skadorna själv, utan de kommer från rengöringen av stekhällen och stänk av fritösens olja. Hennes kollega visar henne hur hon stjäl kontanter ur kassan och hon gör samma sak.

Hon utnyttjas i en kärlekslös relation med en medelålders förläggare mot att han lär henne köra bil och en liten inblick från hennes ensamma liv in i en helt annan tillvaro.

Hennes polske kusin avlider genom att falla från ett vindkraftverk utomlands, där han har varit billig arbetskraft. Hon får nu i uppdrag av sin mamma att resa till Polen med en stor begravningskrans. Där bor hon några dagar hos sin kärleksfulla mormor, möter sin familj i sorg och minnen från allt kommer tillbaka. Hon möter en mycket fattigare tillvaro än vad hon har hemma och konfronteras med utsatthet och fördomar.

Under de få dagar hon är bortrest, hinner hennes liv hemma att förändras och hon kommer att behöva tänka igenom sitt eget liv. En roman i tre avgörande akter.

Romanen finns i vårt Bibliotek.

Lyssna till en intervju med Wanda Bendjelloul Lundströms bokradio, som ger en bakgrund till romanen:
Lundströms bokradio. Debutanterna Wanda Bendjelloul och Anna Järvinen i Lundströms Bokradio. 2020. Sveriges radio, p1. 12 september, 8.05.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1564161

Rosmarie

Ya Leila av Donia Saleh

Saleh, Donia. 2020. Ya Leila. Stockholm: Albert Bonniers förlag

Vi är nattfjärilar som försöker att ta oss in i natten. Ibland fångas vi i glasburkar och cirklar i någons händer, ibland förstör vi våra egna vingar, river dom mot stängsel, river dom mot tegelväggar. Ibland hittar vi varandra, ibland fastnar vi i sönderklippta moln och vilar medan marken fortsätter att explodera. (s. 23)

Leila och Amila är oskiljaktiga vänner. De har funnits tätt vid varandras sida sedan förskoleåldern. De delar även minnen från Irak som familjerna har lämnat, med släktingar kvar. Nu går de sista året på gymnasiet och studenten närmar sig.

De är feministiskt aktiva tillsammans med Ellen, Claudia, Marika och några andra kvinnor, men känner samtidigt ett avstånd till dem. De är med men ändå inte med. Det känns som ett utanförskap.

Amila vågar ta plats och utmana och Leila strävar kanske ändå mer efter att få vara delaktig i allas kretsar. Amila och Leila lever tätt sida vid sida i en stark egen gemenskap. Hur ska de hantera allt omkring sig – familjens tillvaro, vänskaper, sina möjligheter och hur ska man förhålla sig till ideal? Följ med in deras tillvaro under en kort och viktig tid i deras liv, med gymnasietiden som närmar sig sitt slut. Vi är där med dem, deras tankar och relationer som känns just så äkta, närvarande och vardagliga att man som läsare själv både påverkas och utmanas av deras situationer.

Ya Leila är en berörande berättelse, skriven med personliga och poetiska bilder. Det är Donia Salehs debutroman.

Romanen finns i vårt Bibliotek.

Rosmarie

© 2024 Östras bokblogg. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.