”Hanna sitter på en uteservering mitt i folkvimlet när hon ser gruppen för första gången.” (s. 7), inleds romanen. ”Hanna betraktar dem medan de korsar torget. Deras skuggor liknar fallna pelare på den öppna ytan.” (s. 8).
Hanna har fått sitt drömuppdrag, en eftertraktad praktikplats i arkivet på Pradomuseet i Madrid, där hon ska inventera konstverk.
I tonåren upptäckte hon Francisco de Goya. Hennes B-uppsats handlade om hans svarta målningars tillkomst, som är en fascinerande gåta och som blev hennes stora intresse. Fjorton arbeten med mörka och mardrömsliknande motiv, målade direkt på väggarna i huset där han bodde och som aldrig var tänkta att bli offentliga. Nu finns hon nära de svarta målningarnas plats (rum 67) i Pradomuseet.
Passionen och den nästan religiösa längtan till konsten, kommer att överskuggas av intresset för ”gruppen”. Det korta ögonblick hon ser dem från sitt cafébord, förändrar allt i hennes tillvaro. Hon börjar att spana efter dem och tar möjligheten att söka kontakt med dem. Det visar sig att även de tre vännerna i gruppen är svenskar, som hon. Hanna beundrar deras sätt att med lätthet och säkerhet röra sig i alla sammanhang, deras elegans, repliker och livsdrömmar. Gruppen och önskan att vara en av dem blir allt för henne.
” ’Tack’, säger hon [Hanna till en kollega]. ’Jag känner mig inte ensam.’ Hon hatar att han betraktar henne som färglös. Han skulle bara veta att hon har djuret i sig, som hon matar med innehåll varje kväll, som hon omsorgsfullt fyller med Leahs skönhet, Toms konstnärsdrömmar, Samuels engagemang, djuret som växer för varje möte med gruppen, som snart är redo att möta världen.” (s. 47).
Hanna försöker att leva samma liv som de med restaurangbesök, drinkar och i klädstil, men inom henne finns det även en stark längtan efter värme, gemenskap och vänskap, och i Samuel blir Hanna förälskad.
Gruppens livsstil har Hanna inte råd med. De har en annan bakgrund och lever finansierade av sina familjer. Hannas jakt efter pengar tar sin början. Berättelsen utvecklas till ett gastkramande kriminaldrama, men i ändå högre grad till en berättelse om en persons sönderfall, identitetslöshet, ensamhet och en förtärande passion. Hennes agerande får allt mer ödesdigra konsekvenser i hennes eget liv.
Allt utspelar sig från våren i april till slutet av sommaren i september, med ett avslutande kapitel och en slutscen i april nästa år.
Det finns ett enda berättarperspektiv och det är Hannas. Skickligt leder författaren oss genom händelseutvecklingen som styrs av Hannas val vid olika tillfällen. Läsaren behöver vara uppmärksam och det är det som till en stor del gör historien så intressant. Hanna berättar egentligen inte mycket om sig själv eller om sin bakgrund. Stämmer den tragiska historien hon återger för gruppen om sin barndom, eller vill hon med den binda gruppen till sig? En annan persons dagbok ger ett annat perspektiv när romanen närmar sig sitt slut.
Det är en roman om vår mänskliga skörhet och stora behov av att ha en tillhörighet, om vår rädsla att inte passa in och längtan efter synlighet.
Boken finns i vårt Bibliotek, där även Sigge Eklunds Varulvsvalsen och Livets små njutningar finns att låna.
Rosmarie
Läs mer om romanen och författaren på Albert Bonniers förlags hemsida:
https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/294014/gruppen
(Hämtad 2024-06-11)
Museo del Prado
https://www.museodelprado.es
(Hämtad 2024-06-11)
Följ Alex Schulmans och Sigge Eklunds podcast:
https://www.alexochsigge.se
(Hämtad 2024-06-11)
