Jansson, Tove. 2008. Sent i november. Helsingfors: Schildt. Originalutgåva 1970.
Det är sent i november. Den sena höstens mörker tätnar runt Mumindalen och Muminfamiljens hus har aldrig varit så ensligt beläget.
”Höstens lugna gång mot vinter är ingen dålig tid. Det är en tid för att bevara och säkra och lägga upp så stora förråd man kan. Det är skönt att samla det man har så tätt intill sig som möjligt, samla sin värme och sina tankar och gräva sig en säker håla längst in, en kärna av trygghet där man förvarar det som är viktigt och dyrbart och ens eget. Sen kan kölden och stormarna och mörkret komma bäst de vill.” (s. 6-7)
Muminfamiljens hus är tomt och familjen är frånvarande. Filifjonkan, Hemulen, Mymlan, Onkelskruttet, Snusmumriken och homsan Toft, söker sig var och en till det övergivna huset med dess spår och minnen av familjen. De känner alla en vilsenhet, men tiden i dalen, i huset och tiden tillsammans värmer och stryker dem alla som de individer de är.
I den mörkertunga tiden lyser ett skimrande magiskt ljus.
En underbar och lyriskt vacker berättelse i varje ord, formulering och kommatecken om några individer som söker efter en livets mening, just nu i sina liv. En värme och humor genomsyrar berättelsen. En bok att lyfta fram i höstens mörker, men som är en tröst och uppmuntran i alla tider.
Boken finns självklart i vårt Bibliotek och självklart i bibliotekariens privata bibliotek.
Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago.
Maria upptäcker att hennes och även hennes brors adoptioner från Chile har skett med falska papper. De lyckas spåra sina biologiska föräldrar i Chile. Maria engagerar sig i ett arbete för andra adopterade. I Chile blir det en statlig brottsutredning som berör tusentals barn och bland dessa utreds 641 adoptioner till Sverige. Under många tidigare år har en organiserad människohandel pågått där barn från utsatta familjer har stulits och handlingar förfalskats. Bakom romanen tillkomst finns ett stort eget engagemang av Lisa Wool-Rim Sjöblom och många intervjuer med berörda.
Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 129.
I den grafiska romanen följer vi det privata brottsutredande arbete som de utsatta själva bedriver. Det finns en besvikelse över svenska myndigheters bristande engagemang. Det är individerna vi möter och det är en skakande skildring av vad det innebär att vara berövad sina föräldrar och familjer, och av att som förälder bli fråntagen sitt barn. I skildringen finns även återföreningar långt fram i livet och ett gemensamt engagemang som växer fram bland de utsatta, genom ideellt arbete.
Känslor och händelseutvecklingen får ett tydligt fokus i de avskalade tecknade bilderna och varje bild i berättelsen är lika genomtänkt och viktig.
I romanens efterord berättar Lisa Wool-Rim Sjöbloms om sitt eget arbete med boken och mer om utredningen, samt lämnar en omfattande källförteckning.
Sjöblom, Lisa Wool-Rim. 2022. Den uppgrävda jorden. Stockholm: Galago, s. 138.
Den uppgrävda jorden finns i vårt Bibliotek, och även hennes tidigare grafiska roman Palimpsest som handlar om hennes egen adoption och som har hunnit översättas till flera språk. Läs hennes böcker!
”Ingenting blir som man har tänkt sig det!” (s. 5), börjar Pegg sin berättelse.
Pegg (Elisabeth) hade andra drömmar om sitt liv, men börjar att arbeta som kontorist för att försörja sig. Det är alldeles i början av 1900-talet. Hon och tre andra unga kvinnor, som även de arbetar på kontor, flyttar in i en tvåa i ett av de nybyggda husen längs Norrtullsgatan i Stockholm. Pegg, Eva, Baby (Magnhild) och Emmy kallar sig Ligan. Vi får följa dem under den tid de bor tillsammans från slutet av september till mars nästa år.
De lever nära tillsammans och är bästa vänner. De delar sina svårigheter, gör allt för att hjälpa varandra och diskuterar öppet sina liv inom sin Liga. Deras inkomster är låga och de har svårt att försörja sig. Pegg har dessutom sin yngre bror att ta hand om. Den unga generationen av kvinnor som själva försörjer sig, som Ligan, bemöts ibland av total oförståelse och till och med förakt. Inom arbetslivet har de svårt att hävda sitt värde och att avvärja sexuella ofredanden.
Romanen är ett viktigt tidsdokument och skildringen blir levande med de unga kvinnorna som strävar, oroar sig, granskar, upprörs, diskuterar, kämpar, har roligt tillsammans, förälskar sig och i deras starka vänskap, ensamma i ett dåtida hårt samhälle.
Elin Wägners Norrtullsligan finns i vårt Bibliotek, liksom hennes några år senare roman Pennskaftet (den finns även här på bokbloggen), som handlar om kampen för kvinnlig rösträtt. Två klassiker som ger möjlighet till en tidsresa för att möta unga personer som lever under 1900-talets början och hoppas på en förändring av samhället.
Avallone, Silvia. 2022. En vänskap. Stockholm: Natur & Kultur. Översättning: Johanna Hedenberg. Originaltitel: Un’amicizia.
”Inom mig trycker den okända Bea på för att komma ut. Jag har haft det här tomrummet i själen så länge att det inte spelar någon roll om jag är mogen för uppgiften eller inte. Jag vill inte bevisa något. Bara berätta. Erkänna att jag nu, 2019, ännu inte har kommit över besvikelsen, ilskan och nostalgin. Och jag vet inte om jag ger upp eller blir fri genom att bryta tystnaden, det får jag se på slutet. Nu är det bara början jag vill återge.” (s. 19)
Elisa är nu strax över 30 år. Det är mitt i natten alldeles innan jul, när hon ångestfyllt plockar fram de undangömda dagböckerna från högstadiet och gymnasiet. Hon läser hela natten och börjar sedan att skriva oavbrutet under de kommande två veckorna. Hennes försök att formulera tiden som varit, blir en berättelse på 400 sidor.
När Elisa är 14 år sker en för henne brutal förändring. Hon har levt sitt liv hittills med sin mamma och bror i den nordliga staden Biella. Nu lämnas hon av sin mamma, ensam hos sin pappa i en kuststad i Toscana. Hennes pappa har alltid varit frånvarande och är en främling för henne. Nu visar han henne all sin omsorg, men Elisa markerar sitt avstånd till honom.
Elisa är blyg, ensam och har dåligt självförtroende. I skolan blir hon hånad för sitt utseende, som inflyttad främling, och för sin punkiga och omoderna klädstil. Beatrice i klassen, tar kontakt med Elisa. De kan tyckas vara varandras motsatser, men blir oskiljaktiga vänner. Beatrice lever ett mer välbeställt liv än vad Elisas liv har varit under uppväxten i fattigdom med en ensamstående mamma. Beatrices mamma pressar Beatrice att välja en väg som fotomodell. De är båda ensamma i sina familjer och i skolan. Elisas hem blir en fristad för Beatrice. De finns alltid tätt nära varandra, studerar och läser böcker och sover tillsammans. Elisas pappa undervisar på universitetet och är en tidig Internetanvändare. Hans intresse för sociala medier, och Beatrice fotointresse är början för Beatrices karriär som influenser med en egen blogg, och som sådan kommer hon att bli framgångsrik och få följare över hela världen. Elisas och Beatrices livsval blir helt olika.
Men relationen blir mer komplicerad. Elisa skriver om Beatrice: ”Den variabla stjärnan heter så för att dess ljusstyrka varierar. Den har en sida som är svart och slocknad, den är redan död och håller på att kollapsa. Men samtidigt strålar den starkt, eftersom dess andra sida avger ett förblindande och förledande ljus. Jag känner båda sidorna alltför väl.” (s. 114)
När de är 20 år blir det ett dramatiskt uppbrott och avslut i deras relation. Vad var det som egentligen hände? Historien får sin förklaring och fortsättning i nutid.
Läs den här romanen! Den är gripande, fängslande och oavbrutet spännande. Sällan har vänskap och personer skildrats så levande.
Boken finns i vårt Bibliotek. Vi har även hennes tidigare romaner. Stål och Där livet är fullkomligt, finns båda med som lästips på den här bokbloggen.
Rosmarie
I litteraturtidskriften Vi läser intervjuar Kristina Kappelin, Silvia Avallone: Kappelin, Kristina. 2022. Silvia Avallone och den heliga glöden. Vi läser 2:58-64. https://vilaser.se/silvia-avallone-och-den-heliga-gloden/ (Hämtad 2022-09-07)
”Du är udda du. Vilket egentligen är något enastående. Men tyvärr är samhället för trögtänkt för att se värdet i det.” (s. 10), säger Bettys vän, och ger henne en liten spelare med sitt musikbibliotek med nu förbjuden musik, innan han försvinner för alltid.
Eriksson, Bim. 2021. Baby Blue. Stockholm: Galago, s. 31.
Samhällets maktsfär tillåter inte längre känsloyttringar och definitivt inte vad som en gång kallades psykisk ohälsa. Betty kallas till, eller blir snarare bortförd till Enheten för psykiatri och folkhälsa. De samhällsvärdar som övervakar alla och allt, har rapporterat att Betty sprider sina känslor på offentlig plats, isolerar sig och ägnar sig åt tvivelaktiga nätsökningar (som: Hur blir man glad? Varför passar inte jag in? Ska livet vara såhär?). Hon ordineras av läkaren, som så många andra, en droppbehandling som, vilket hon ännu inte vet, ska stänga av alla känslor av rädsla, ilska och sorg.
Bland de andra patienterna möter Betty, Berina, en kvinna med kaninmask. (Lägg märke till Bettys egna kaninöron på bokens omslag. Hon bär dem alltid. Kanske ett tecken på att de båda är personer som kan lyssna till och avläsa sin omgivning?) I Berina får Betty en vän som räddar henne, men som även leder henne in i en hemlig motståndsrörelse som arbetar mot det totalitära samhälle som tagit sin form under de senaste åren.
Det är mörk och spännande berättelse, men även en historia om hopp, vänskap och kärlek.
Baby Blue är en tecknad roman, där varje bild är mycket vältecknad, och dialogen möter varje situation och den dramatiska utvecklingen med fingertoppskänsla. Romanen är en läsupplevelse.
Baby Blue finns i vårt Bibliotek på hyllorna med Grafiska romaner & serier. Där hittar du många andra ikoniska berättare i seriernas historia, såväl som nutida.
Garmus, Bonnie. 2022. Lektioner i kemi. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Översättning: Sofia Nordin Fischer. Originaltitel: Lessons in Chemistry.
En underbar bok om en ovanlig och helt fantastisk kvinna. Boken är fiction men skulle alldeles säkert kunna varit en biografi över en kvinnlig pionjär inom den naturvetenskapliga världen i 1950- och 1960-talets USA, England eller kanske till och med Sverige.
Boken inspirerar och uppmuntrar till att våga vara dig själv, stå upp för din passion och framför allt Ge Aldrig Upp och fortsätt Laga Näringsriktig Mat!
Du kommer att skratta, gråta och bli arg, för där beskrivs också många orättvisor som det än idag måste kämpas emot. Läs och låt dig bli berörd!
”Senare, många år senare, skulle jag höra en sång om vårt möte. Pojken som sjöng den var oskicklig, missade toner oftare än han träffade, ändå lyste versernas ljuva musik genom hans misshandel. Jag blev inte förvånad av porträttet av mig själv: den stolta trollkvinnan kuvas av hjältens svärd, knäböjer och bönfaller honom om nåd. Att förödmjuka kvinnor tycks mig vara ett av poeternas viktigaste tidsfördriv. Som om det inte kan finnas någon berättelse om vi inte kryper och gråter.” (s. 211)
I Odysséens sånger, kommer Odysseus med sitt skepp och besättning till Kirkes avlägset belägna ö Aiaje. Han kommer att stanna ett år hos henne, trots det är Kirke en kort passage i hans reseberättelse. Kirke är dotter till solens gud Helios och havsnymfen Perse. Kring hennes palats prunkar växtligheten och vilda djur som lejon, hjortar och vargar strövar fridfullt omkring. Kirke har utvecklat kunskaper om växter och att framställa förtrollande brygder av växterna, och med det sin egen förmåga att ta makten över sin omgivning och händelser med magi, vilket får dramatiska konsekvenser.
Kirke är en mytologisk person som genom århundradena har fascinerat många författare och konstnärer. Vilka historier skulle hon själv vilja berätta om sitt liv? Madeline Miller låter henne få ett mänskligt medvetande, söka efter en livstillvaro och fyllas av längtan. Det här är Kirkes egen berättelse.
Vem är jag, är hennes stora fråga som barn. Hon har inte sin fars gudomliga krafter och är inte en mänsklig varelse. Hon har alla mänskliga känslor, men som barn till gudomliga föräldrar är hon dömd att leva för alltid och därmed aldrig få stanna i någon relation med en dödlig varelse. Kirke känner sig ensam i sin familj och främmande inför deras värderingar. Hon straffas av sin far och förvisas att leva på den avlägsna öde ön för all framtid.
Det är i mötet med människorna hon sakta hittar vägen till sitt eget liv. Odysseus är en av de få män hon mött som bemöter henne med respekt. De får ett barn tillsammans, Telegonos, och det förändrar hela hennes liv. I berättelsen får vi följa händelserna i Odysséen långt bortom eposets slut med Odysseus änka Penelope och hennes son Telemachos, och delvis skrivs historien om, som en tid av fasor, våld och krigets skador.
Det är en enastående och oförglömlig roman om en kvinnas liv och en ny levande klassiker om den grekiska mytologin.
Romanen finns i vårt Bibliotek på svenska och även på engelska Circe. Vi har även hennes debutroman The song of Achilles.
Läs mer om Madeline Miller på hennes hemsida, där det även finns intervjuer: http://madelinemiller.com (Hämtad 2022-06-01)
Ett annat lästips från vårt Biblioteks hyllor, är vår svenske Nobelpristagare Eyvind Johnsons roman Strändernas svall, där du möter Odysseus.
Vigan, Delphine de. 2008. No och jag: roman. Helsingborg: Sekwa. Översättning: Helén Enqvist.
Originaltitel: No et moi: roman
Två dagar i veckan när Lou slutar tidigare i skolan beger hon sig till Gare d’Austerlitz, en av Paris stora tågstationer, bara för att i hemlighet ströva omkring och iaktta folklivet.
Lou känner sig ensam. Hon är tretton år, men går redan i gymnasiet, två år yngre än alla andra, med sin begåvning i studier, har hon flyttats fram genom årskurserna. Hon känner avståndet i ålder till de andra och är minst i klassen. Hon är passionerat intresserad av vetenskap och ägnar fritiden åt att kontrollera tillsatser i livsmedel, mäta densitet och läsa på om substanser i sin mammas alla läkemedel. Men, när de ombeds att välja ett ämne att hålla föredrag om, hör hon sig själv säga, till sin egen överraskning, att hon i sitt föredrag kommer att berätta om en ung hemlös kvinna.
Lou ger sig ut på spaning i sitt stationsområde Paris. Snart möter hon No, en ung kvinna, arton år gammal, som lever ett hårt liv utan bostad, familj och vänner. Lou grips av Nos magra och smutsiga gestalt. Hon får lov att intervjua henne för sitt skolarbete, efter envishet från Lous sida. En annan värld öppnas med Nos berättelser om ständigt sökande efter mat, sovplats, någonstans att ta hand om sin hygien, och om rädsla och våld. De får kontakt och en tät närhet utvecklas mellan dem. Lou tänker: ”Hela mitt liv har jag känt mig utanför, var jag än har varit, utanför bilden, utanför samtalet, utanför sammanhanget, som om jag var ensam om att uppfatta ljud och ord som andra inte kan höra, och döv för orden de tycks höra, som om jag befann mig utanför ramen, på andra sidan om en ofantlig och osynlig fönsterruta. Men igår med henne var jag där, man hade säkert kunnat rita en cirkel runt oss, en cirkel som jag inte var utestängd ifrån, en cirkel som omgav oss och som under några minuter skyddade oss från omvärlden.” (s. 14-15)
Lou, No och Lucas som är Lous klasskamrat blir nära vänner, nästan som syskon. De är tre ensamma personer. No, helt utan någon och med en mörk och trasig uppväxt. Lucas som lever ensam, med föräldrar som finns på annat håll. Lou, som känner sig ensam i sin nu så tysta familj, med en djupt deprimerad mamma sedan Lous yngre syster dog som spädbarn och en pappa som inte han heller orkar läka familjen.
Lou övertalar sina föräldrar att låta No flytta hem till dem. Vänskap och familjer kan läka långvariga sår, men det är inte alltid lätt att lämna ett långt liv bakom sig. Förstår omgivningen vad den behövande behöver? Nos alkohol- och läkemedelsmissbruk blir allt mer förödande.
Läs en skildring som lämnar mycket av gestalter och tankar kvar.
I Frankrike har romanen fått utmärkelserna Prix des Libraries och Prix du Rotary 2008. Den har filmatiserats av Zabou Breitman.
I vårt Bibliotek finns boken. Vi har den även på franska, No et moi. Hennes första roman Dagar utan hunger, finns även den att låna.
Intervju med författaren om romanen No och jag hos WHSmith Richard and Judy Book Club: Delphine De Vigan – WHSmith Richard and Judy Book Club 2010 Interview https://www.youtube.com/watch?v=gFuT2LQZsek (Hämtad 2022-05-10)
Delphine de Vigan intervjuades om sitt författarskap av Tore Leifer på Louisiana Literature Festival som konstmuseet Louisiana i Danmark hade i augusti 2018. Intervjun finns hos Louisiana Channel: Delphine de Vigan interview: The dangerousness of writing https://channel.louisiana.dk/video/delphine-de-vigan-the-dangerousness-of-writing (Hämtad 2022-05-10)
Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag
Joanna börjar att utforska sin familjs historia. Det blir ett mörkt och skrämmande detektivarbete som kommer att avslöja för henne okända händelser och lyfta fram personer som har saknats i familjens berättelser. Efterforskningarna i den judiska familjens historia för henne till 1900-talets början i Östeuropa där tusentals judar mister livet och förföljs, och därefter framåt i tiden till andra världskrigets obeskrivliga fasor.
Det blir livsviktigt för henne att söka fram allt hon kan ur mörkret, och bevara och vårda minnet av varje person. Författarens arbete med efterforskningar i nutid, finns bland de allt fler levnadsöden som finns att dokumentera. Förtvivlan och sorg tynger hennes arbete, som nästan blir för smärtsamt. Under den personliga resans gång möter hon även oväntat nu levande släktingar och band upprättas till dem.
Familjens historia berättar även Europas och Sveriges historia, och hur utsatt man kunde vara även i vårt land.
Boken som på över fyrahundra sidor är en utsökt tecknad och helt handskriven berättelse. Historiens mörker och de personliga vittnesbörderna lämnar inte någon oberörd. Källförteckningen är diger med böcker, artiklar, arkivmaterial samt personliga brev och foton. Den har för mig redan den självklara beteckningen klassiker, för en bok som alltid behöver få vara levande och tillgänglig för nya läsare.
Två sidor ur boken:
Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag, s. 61.Rubin Dranger, Joanna. 2022. Ihågkom oss till liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag, s. 180.
Läs den här boken! Den finns i vårt Bibliotek på hyllorna med Grafiska romaner & serier. På samma hylla finns även Art Spiegelmans klassiska grafiska roman Maus: a survivor’s tale.
”Vi sa just ingenting, eller jag menar: ingen av oss sa några avgörande saker. Och ända minns jag allt. Varenda blick, vartenda leende. Det är bara jag och mamma. Vi ligger på lånad tid i eftermiddagssolen och äter kexchoklad bakom en kyrka. ̍Jag älskar dig, gubbe. ̍ ̍Jag älskar dig ̍, svarade jag. Det är ett litet minne. Det lilla minnet är viktigt.” (s. 34)
Alex tänker tillbaka på en av de alla varma stunder som han har med sin mamma, innan hon gradvis glider in i ett allt tyngre alkoholmissbruk som förändrar livet för hela familjen. Minnen från barndomen vävs samman med minnen av sin mamma i en vuxen tid. Det blir sakta en ömsesidig förskjutning av beteenden inom familjen. Mamman blir allt mer frånvarande och ofta irriterad. De kärleksfulla rutinerna och samspelet försvinner allt mer. Ingen vågar riktigt lyfta behovet av hjälp, förrän långt fram i livet.
Det här är en djupt personlig vittnesbörd, som fångar läsaren och verkligen berör. Men det är också ett exempel på när skönlitteraturen kan öka förståelsen, på ett sätt som enbart facklitteratur inte kan åstadkomma, om beroende, medberoende och vårt behov av nära och kärleksfulla relationer.
Båda föräldrarna var kända och populära medieprofiler. Han lyfter fram sin mamma som skicklig skribent och karismatisk personlighet. I den här skildringen visar han själv att han är en mycket bra berättare, i en roman om sin uppväxt, som är svår att lägga ifrån sig. Läs den! Den har något viktigt att säga oss alla.
Romanen finns i vårt Bibliotek, liksom hans roman Överlevarna.
Rosmarie
Alex Schulman har ett eget långt yrkesliv inom media. Numera skriver han bland annat krönikor i Dagens nyheter: https://www.dn.se/av/alex-schulman/ (Hämtad 2024-06-10) Om du inte kan läsa artiklarna du vill på Dagens nyheters hemsida, så kan du söka upp dem i Mediearkivet, artikelarkiv på Bibliotekets hemsida. Mediearkivet kan enbart användas inom skolan.
Han har även en podd tillsammans Sigge Eklund, Alex & Sigges podcast. https://www.alexochsigge.se (Hämtad 2024-06-10)
